Fascinerande skillnader...

[Vältränad nörd]

Jag har läst på flera ställen att insulinkänsligheten blir bättre om man äter en viss andel fleromättat och enkelomättat fett. Vad anser du om det?

Du får gärna hänvisa till de ställena du läst om insulinkänslighet och fleromättat och enkelomättat fett. Det låter intressant.

 

MKJ said: "Jag har dock tyvärr kunnat konstatera att jag som äter blandkost får hälsotrassel när jag äter mättat fett. Jag är väldigt förtjust i ost så det tycker jag är trist"

 

Vad är det för hälsotrassel du upplever när du äter mättat fett? Vet du om det är kopplat till mättat fett eller är har du upptäckt det när du äter mättat fett från mejeriprodukter? Själv reagerar jag på mejeriprodukter, jag får finnar av det. Men jag tror inte att det är kopplat till fettet eftersom smör går bra, men yoghurt, keso och ost går inte bra. 

[Johanna07]

Jag kan ge ett par exempel som jag vet lite mer om, dvs behandling för MS. 

 

Häromdagen var jag och lyssnade på Jan Fageius, pensionerad neurolog från Akademiska sjukhuset i Uppsala (han är bla bakom stamcellstransplantationer för MS patienter).

 

Han berättar för oss att statistiskt sett så vet de att 1/3 av alla patienter med skovformad MS kommer att ha en väldigt lindrig variant. Med man kan inte veta i förväg vilken typ att sjukdomsförlopp man kommer att ha. Det finns vissa indikationer, men i stort sett vet man inte. 

 

Sedan berättar han att man har gjort studier på bromsmedicin (medicin som ska minska antalet skov man får). Det visar sig att om man tar bromsmediciner så får man i genomsnitt 1 skov/år, medan i kontrollgrupper så inte fått bromsmedicin så får man 1.5 skov per år. Denna statistik används som motivation att ALLA med MS, oavsett hur svår/lätt den är, ska ta bromsmedicin så fort som möjligt. 

 

Vad Fageus inte berättar är att den grupp av patienter man har gjort dessa studier på inte är representativ för den ursprungliga statistiska fördelning av olika svårighetsgrad av MS. Man gör studier på patienter som drabbas mer av skov, dvs de mer aggressiva fallen av MS, för att det är där man kan se resultat. Så "min" statistik, som en patient med väldigt lite skov, finns inte representerad i studien. Men det får en patient aldrig veta, och ens neurolog har sällan läst studierna, utan han upprepar bara statistiken som en nickdocka.

 

MS har en inflammativ fas och en nedbrytande fas. Fageus säger att genom att förskjuta skoven, eller minska dom, så minskar man nedbrytningen av nervceller. Men dessa data kommer från läkemedelsföretag, annan data som samlats ihop oberoende visar att antalet skov inte spelar någon roll för när den nebrytande fasen börjar och hur snabbt den utvecklas. 

 

Fageus säger också att det inte finns någon koppling mellan d-vitamin nivån och antalet skov hos MS patienter. Det finns en koppling mellan d-vitamin nivån som barn men inte nivån när sjukdomen är aktiv, enligt Fageus. Frågar man om det är bevisat att det är så, eller att man hävdar det för att studier inte har gjorts, så visar det sig att det är för att studier inte har gjorts.

 

Det känns lite jobbigt att man inte kan lite på ens läkare och att man hela tiden måste vara så ifrågasättande, men vi har också otrolig tur att internet finns.

[Peter B]

För att ta nutritionister lite grann i försvar...så är det ingen forskarutbildning...så de lär ut vad de har lärt sig...skit in --> skit ut.

 

Det som förvånar är att det verkar finnas så många nutritionister (mitt intryck iallafall) som tror att SLV:s kostrekommendationer är skapade av gud och är den slutgiltiga sanningen.

 

Jag tycker att man, speciellt om valt att bli nutritionist och är intresserad av kost, borde vara mer nyfiken på ämnet. Det verkar finnas veganer som mår utmärkt, människor som mest äter ägg, kött och feta såser som också mår utmärkt och människor som äter SLV kost som inte mår så bra. Detta borde ju vara en varningssignal om att sambanden mellan kost och hälsa kanske inte är så enkla som SLV säger.

[MKJ]

Du får gärna hänvisa till de ställena du läst om insulinkänslighet och fleromättat och enkelomättat fett. Det låter intressant.

 

MKJ said: "Jag har dock tyvärr kunnat konstatera att jag som äter blandkost får hälsotrassel när jag äter mättat fett. Jag är väldigt förtjust i ost så det tycker jag är trist"

 

Vad är det för hälsotrassel du upplever när du äter mättat fett? Vet du om det är kopplat till mättat fett eller är har du upptäckt det när du äter mättat fett från mejeriprodukter? Själv reagerar jag på mejeriprodukter, jag får finnar av det. Men jag tror inte att det är kopplat till fettet eftersom smör går bra, men yoghurt, keso och ost går inte bra. 

 

Jag har läst det i Pauluns böcker och han har med referenser till studier. Det var innan jag försökte läsa studier själv så jag har inte tittat närmare på hans referenser. Det var ju i blandkost så det är ju inte säkert att det blir samma effekt när man äter LCHF. Jag har också hittat studier på egen hand som fått det resultatet.

 

Det där med mejeriprodukter är knepigt. Jag trodde först att det kanske var insulinhöjningen av vasslen som var problemet för mig men ost har ju inte vasslen kvar. Först tyckte jag också att det gick bättre med smör men efter ett tag så trasslade det och då slutade jag med smöret också.

 

Jag kan äta smörgås utan smör eller ost och jag kan äta ost tillsammans med enbart sallad, tomater och gurka. Hade i och för sig olivolja på också.

 

För mig verkar det vara så att mättat fett inte funkar ihop med kolhydratrik mat. Jag har haft en massa trassel men ett exempel är humöret. Ostsmörgås gör mig arg, irriterad och ledsen.

 

Förra hösten åt jag lunch med kött eller fisk och så kokta morötter och creme fraishe till när jag hade sprungit en mil på förmiddagen. Gjorde det ca var tredje dag ett tag. Då lossnade skinnet i munnen och jag fick kramp i tårna. Sedan var jag nedstämd hela hösten och hade inte lust till något alls. Ända sedan dess har jag haft vit gegga på tungan och det har varit djupa fåror i den. Dessutom har jag varit blå om läpparna.

 

Jag har hållit på och experimenterat med kosten sedan 2008 och så fort jag ökar ost och andra feta mejeriprodukter så blir det trassel av ett eller annat slag. Jag provade med kokos ett tag också men fick en känsla av att det inte var bra.

 

Jag har ätit 2 ägg per dag i form av omelett också och ägg har tidigare orsakat fettkulor i ansiktet men det var mindre nu men nu har jag slutat med dom också.

 

Jag får känslan av att mättat fett är problematiskt i en kolhydratrik kost och speciellt om man inte är helt metabolt frisk.

 

Vegetabiliska oljor av god kvalitet ger aldrig den typen av trassel. Avokado, nötter och frön går också bra.

 

Äter jag för mycket blir det dock aldrig bra så det måste ju också vägas in. Motionen måste jag sköta annars blir det inte heller bra.

 

Under tiden man går ner i vikt kan man nog äta nästan vad som helst men jag gick ner 20 kg i fettvikt 2008 och nu får jag inte gå ner mer.

[Johanna07]

För att ta nutritionister lite grann i försvar...så är det ingen forskarutbildning...så de lär ut vad de har lärt sig...skit in --> skit ut.

 

Det som förvånar är att det verkar finnas så många nutritionister (mitt intryck iallafall) som tror att SLV:s kostrekommendationer är skapade av gud och är den slutgiltiga sanningen.

 

Jag tycker att man, speciellt om valt att bli nutritionist och är intresserad av kost, borde vara mer nyfiken på ämnet. Det verkar finnas veganer som mår utmärkt, människor som mest äter ägg, kött och feta såser som också mår utmärkt och människor som äter SLV kost som inte mår så bra. Detta borde ju vara en varningssignal om att sambanden mellan kost och hälsa kanske inte är så enkla som SLV säger.

 

Jag är tveksam till veganerna  (men inte lacto-ovo vegetarianerna)

[bullen344]

Jag håller med dig och jag tycker det är svårt att diskutera t ex mättat fett utan att veta vad diskussionen egentligen handlar om.

 

Jag är som sagt mest nyfiken på det där med cellmembranen. Har du sett någon metaanalys när det gäller just det?

 

Angående att cellmembranen blir mindre genomsläppliga handlar det till stor del om intramyocellular lipids (IMCL). Detta är små fettdroppar som muskelcellerna använder som energi. Har man dock för mycket av dessa fettdroppar i cellerna så förhindrar det insulinet från att göra sitt jobb (transportera glukos in i cellerna). 

 

Att höga koncentrationer av IMCL försämrar insulinkänsligheten är fastslaget i flertalet kliniska studier, bland annat denna:

 

Intramyocellular lipid concentrations are correlated with insulin sensitivity in humans: a 1H NMR spectroscopy study

It is known that a short-term increase in circulating non-esterified fatty acid concntrations decreases insulin-stimulated whole-body glucose uptake due to reduction of skeletal muscle glucose uptake and glycogen synthesis.[...]

These results show that intramyocellular lipid concentration [...], is a good indicator of whole body insulin sensitivity in non-diabetic, non-obese humans.

http://download.springer.com/static/pdf/547/art%253A10.1007%252Fs001250051123.pdf?auth66=1415457147_036deca124bfc96f7adadd51fc9f2b34&ext=.pdf

 

 

Det finns även studier som pekar på att IMCL ökar vid en högfettdiet:

 

Postexercise fat intake repletes intramyocellular lipids but no faster in trained than in sedentary subjects

The hypotheses that postexercise replenishment of intramyocellular lipids (IMCL) is enhanced by endurance training and that it depends on fat intake were tested. Trained and untrained subjects exercised on a treadmill for 2 h at 50% peak oxygen consumption, reducing IMCL by 26–22%. During recovery, they were fed 55% (high fat) or 15% (low fat) lipid energy diets. [...] 

After 30 h on the high-fat diet, IMCL concentration was 30–45% higher than preexercise, whereas it remained 5–17% lower on the low-fat diet. Training status had no significant influence on IMCL replenishment. Glycogen was restored within a day with both diets. We conclude that fat intake postexercise strongly promotes IMCL repletion independently of training status. Furthermore, replenishment of IMCL can be completed within a day when fat intake is sufficient.

http://ajpregu.physiology.org/content/281/3/R760

 

Just i denna studie anses det dock som en positiv egenskap, eftersom studien ämnar att undersöka hur idrottsmän kan fylla på den energi som går förlorad vid fysiska ansträngningar.

 

För stillasittande individer som inte tränar hårt kan dock detta leda till problem. Med stor sannolikhet är det just detta som förklarar att många får tillfälligt sämre insulinkänslighet på LCHF (adaptiv insulinresistens eller vad ni brukar kalla det?).

[Kjell Granelli]

Ny artikel av Arne Astrup som refererar till de senaste årens meta-analyser: http://ajcn.nutrition.org/content/early/2014/10/29/ajcn.114.099986.extract#

 

Intag av mättat fett torde vara irrelevant som riskfaktor för något. Däremot en utmärkt energikälla, speciellt om man är metabolt utmanad.

[ɐuuɐ]

Ny artikel av Arne Astrup som refererar till de senaste årens meta-analyser: http://ajcn.nutrition.org/content/early/2014/10/29/ajcn.114.099986.extract#

 

Intag av mättat fett torde vara irrelevant som riskfaktor för något. Däremot en utmärkt energikälla, speciellt om man är metabolt utmanad.

Precis. Att snöa in på mättat fett är ungefär lika relevant som att undersöka hur skostorlek eller hårfärg predikterar för hjärt-kärl-sjukdom och/eller cancer.

 

Den typen av forskning borde bara få publiceras i "Journal of irrelevant epidemiology".

[MKJ]

Jag kan ge ett par exempel som jag vet lite mer om, dvs behandling för MS. 

 

Häromdagen var jag och lyssnade på Jan Fageius, pensionerad neurolog från Akademiska sjukhuset i Uppsala (han är bla bakom stamcellstransplantationer för MS patienter).

 

Han berättar för oss att statistiskt sett så vet de att 1/3 av alla patienter med skovformad MS kommer att ha en väldigt lindrig variant. Med man kan inte veta i förväg vilken typ att sjukdomsförlopp man kommer att ha. Det finns vissa indikationer, men i stort sett vet man inte. 

 

Sedan berättar han att man har gjort studier på bromsmedicin (medicin som ska minska antalet skov man får). Det visar sig att om man tar bromsmediciner så får man i genomsnitt 1 skov/år, medan i kontrollgrupper så inte fått bromsmedicin så får man 1.5 skov per år. Denna statistik används som motivation att ALLA med MS, oavsett hur svår/lätt den är, ska ta bromsmedicin så fort som möjligt. 

 

Vad Fageus inte berättar är att den grupp av patienter man har gjort dessa studier på inte är representativ för den ursprungliga statistiska fördelning av olika svårighetsgrad av MS. Man gör studier på patienter som drabbas mer av skov, dvs de mer aggressiva fallen av MS, för att det är där man kan se resultat. Så "min" statistik, som en patient med väldigt lite skov, finns inte representerad i studien. Men det får en patient aldrig veta, och ens neurolog har sällan läst studierna, utan han upprepar bara statistiken som en nickdocka.

 

MS har en inflammativ fas och en nedbrytande fas. Fageus säger att genom att förskjuta skoven, eller minska dom, så minskar man nedbrytningen av nervceller. Men dessa data kommer från läkemedelsföretag, annan data som samlats ihop oberoende visar att antalet skov inte spelar någon roll för när den nebrytande fasen börjar och hur snabbt den utvecklas. 

 

Fageus säger också att det inte finns någon koppling mellan d-vitamin nivån och antalet skov hos MS patienter. Det finns en koppling mellan d-vitamin nivån som barn men inte nivån när sjukdomen är aktiv, enligt Fageus. Frågar man om det är bevisat att det är så, eller att man hävdar det för att studier inte har gjorts, så visar det sig att det är för att studier inte har gjorts.

 

Det känns lite jobbigt att man inte kan lite på ens läkare och att man hela tiden måste vara så ifrågasättande, men vi har också otrolig tur att internet finns.

 

Jag håller med dig om att det är trist att man måste ta reda på så mycket själv. Jag har läst så mycket dumma slutsatser och ibland pratar dom om någon ny vetenskaplig upptäckt som jag tycker är intressant ända tills dom avslutar med att säga att det kan bli ett nytt läkemedel.

[HelenaB]

 

 

Det där med mejeriprodukter är knepigt. Jag trodde först att det kanske var insulinhöjningen av vasslen som var problemet för mig men ost har ju inte vasslen kvar. Först tyckte jag också att det gick bättre med smör men efter ett tag så trasslade det och då slutade jag med smöret också.

 

Jag kan äta smörgås utan smör eller ost och jag kan äta ost tillsammans med enbart sallad, tomater och gurka. Hade i och för sig olivolja på också.

 

För mig verkar det vara så att mättat fett inte funkar ihop med kolhydratrik mat. Jag har haft en massa trassel men ett exempel är humöret. Ostsmörgås gör mig arg, irriterad och ledsen.

 

Det kan vara kaseinet i mejerivarorna som du reagerar på. Kokosolja t ex är ju bara mättat fett i, reagerar du på det? Det verkar osannolikt att dina humörsvängningar p g a en ostsmörgås beror på det mättade fettet i osten. Proteinet däremot... mer trolig skurk. Du skulle kunna testa, om du orkar, att använda ghee dvs smör där proteinet har silats bort. Annars är det väl enklast att göra som du redan gör, och plocka bort det du inte mår bra av i kosten.

[MKJ]

 

 

 

 

Det kan vara kaseinet i mejerivarorna som du reagerar på. Kokosolja t ex är ju bara mättat fett i, reagerar du på det? Det verkar osannolikt att dina humörsvängningar p g a en ostsmörgås beror på det mättade fettet i osten. Proteinet däremot... mer trolig skurk. Du skulle kunna testa, om du orkar, att använda ghee dvs smör där proteinet har silats bort. Annars är det väl enklast att göra som du redan gör, och plocka bort det du inte mår bra av i kosten.

 

 

Om det var kaseinet så borde jag väl bli vissen när jag äter ost i en sallad och inte bara ihop med bröd?

 

Dessutom har jag hållit upp helt med bröd under längre perioder och när jag börjat äta det igen så har jag kunnat äta ostmackor i 3 veckor innan humöret börjat åka berg och dalbana. Under förutsättning att jag äter grovt bröd. Äter jag finbröd så blir jag grinig senare samma dag.

 

Jag tror helt enkelt att kroppen har svårare att hantera mättat fett när man äter det tillsammans med kolhydratrik mat.

[HelenaB]

Om det var kaseinet så borde jag väl bli vissen när jag äter ost i en sallad och inte bara ihop med bröd? Jo det kan man ju tycka.

 

Jag tror helt enkelt att kroppen har svårare att hantera mättat fett när man äter det tillsammans med kolhydratrik mat. Jo så kan det ju naturligtvis vara men, med samma resonemang kan det vara proteinet tillsammans med brödet som du reagerar på. Smör består ju även till en del av fleromättat fett. Hur reagerar du på kokosolja?

[MKJ]

 

Om det var kaseinet så borde jag väl bli vissen när jag äter ost i en sallad och inte bara ihop med bröd? Jo det kan man ju tycka.

 

Jag tror helt enkelt att kroppen har svårare att hantera mättat fett när man äter det tillsammans med kolhydratrik mat. Jo så kan det ju naturligtvis vara men, med samma resonemang kan det vara proteinet tillsammans med brödet som du reagerar på. Smör består ju även till en del av fleromättat fett. Hur reagerar du på kokosolja?

 

 

Jag har aldrig ätit kokosolja. Jag åt kokos ett tag men fick en känsla av att det inte var bra så jag slutade med det. Kokosolja innehåller väl heller inte riktigt samma fettsyror som mejeriprodukter?

 

När det gäller smör så har jag fått en känsla av att det funkar bättre än ost men inte problemfritt.

 

Kokosfett på mackan låter inte så gott.

 

Ostgratinerad blomkål funkar inte heller.

[Johanna07]

Det låter faktiskt som det kan vara kaseinet. Smör har mycket mindre mjölkprotein än andra mejeriprodukter. Du skulle kunna prova med ghee?

[MKJ]

Det låter faktiskt som det kan vara kaseinet. Smör har mycket mindre mjölkprotein än andra mejeriprodukter. Du skulle kunna prova med ghee?

 

Innebär det att du tror att mättat fett är ok tillsammans med bröd eller annan kolhydratrik mat?

[Syster]

Innebär det att du tror att mättat fett är ok tillsammans med bröd eller annan kolhydratrik mat?

Vad ska du annars ha på brödet om inte mättat fett? Margarin?

[MKJ]

Vad ska du annars ha på brödet om inte mättat fett? Margarin?

 

Smör och ost tillsammans med bröd blir ju inte bättre för att det inte finns något bra alternativ. För egen del brukar jag ha något köttpålägg och gurka eller sallad och inget fett.

 

Jag är misstänksam mot margarin och äter det inte själv men att nutritionisterna förordar det plus magert pålägg kanske ändå har en grund i studier som visat att magra alternativ och fleromättat fett funkar bättre ihop med bröd.

[Peter B]

Jag tror att typ 95% som skriver här är fullständigt övertygade om att smör är ett betydligt bättre alternativ.  Jag vet inte ens om veganerna tycker att man ska äta detta?  ...man kan ju typ hälla olivolja på mackan om man är skeptisk mot mättat fett.
 

[MKJ]

Jag tror att typ 95% som skriver här är fullständigt övertygade om att smör är ett betydligt bättre alternativ.  Jag vet inte ens om veganerna tycker att man ska äta detta?  ...man kan ju typ hälla olivolja på mackan om man är skeptisk mot mättat fett.

 

 

Jag förordade ju inte margarin heller.

[Johanna07]

Innebär det att du tror att mättat fett är ok tillsammans med bröd eller annan kolhydratrik mat?

 

Min åsikt är väl att brödet är det som är farligt... men säger du fröknäcke så skulle jag absolut ha smör till. Men i Italien är det ju många som har olivolja på bröd, det ser gott ut också. 

 

Bröd är ett svårt exempel för mig så det är bättre att ta exemplet med nypotatis med smör. I lagom mängder tycker jag det är hälsosamt. Alla fattar väl att man inte kan äta 10 potatisar med 100 gr smör om man inte rör på sig mycket, men jag tror inte det är farligt för hjärta eller kärl. Om något så skulle jag inte överdosera i potatis (dvs 10 st!) för att tarmfloran kan bli obalanserad.

[Angelico]

Jag kan ge ett par exempel som jag vet lite mer om, dvs behandling för MS. 

 

Häromdagen var jag och lyssnade på Jan Fageius, pensionerad neurolog från Akademiska sjukhuset i Uppsala (han är bla bakom stamcellstransplantationer för MS patienter).

 

Han berättar för oss att statistiskt sett så vet de att 1/3 av alla patienter med skovformad MS kommer att ha en väldigt lindrig variant. Med man kan inte veta i förväg vilken typ att sjukdomsförlopp man kommer att ha. Det finns vissa indikationer, men i stort sett vet man inte. 

 

Sedan berättar han att man har gjort studier på bromsmedicin (medicin som ska minska antalet skov man får). Det visar sig att om man tar bromsmediciner så får man i genomsnitt 1 skov/år, medan i kontrollgrupper så inte fått bromsmedicin så får man 1.5 skov per år. Denna statistik används som motivation att ALLA med MS, oavsett hur svår/lätt den är, ska ta bromsmedicin så fort som möjligt. 

 

Vad Fageus inte berättar är att den grupp av patienter man har gjort dessa studier på inte är representativ för den ursprungliga statistiska fördelning av olika svårighetsgrad av MS. Man gör studier på patienter som drabbas mer av skov, dvs de mer aggressiva fallen av MS, för att det är där man kan se resultat. Så "min" statistik, som en patient med väldigt lite skov, finns inte representerad i studien. Men det får en patient aldrig veta, och ens neurolog har sällan läst studierna, utan han upprepar bara statistiken som en nickdocka.

 

MS har en inflammativ fas och en nedbrytande fas. Fageus säger att genom att förskjuta skoven, eller minska dom, så minskar man nedbrytningen av nervceller. Men dessa data kommer från läkemedelsföretag, annan data som samlats ihop oberoende visar att antalet skov inte spelar någon roll för när den nebrytande fasen börjar och hur snabbt den utvecklas. 

 

Fageus säger också att det inte finns någon koppling mellan d-vitamin nivån och antalet skov hos MS patienter. Det finns en koppling mellan d-vitamin nivån som barn men inte nivån när sjukdomen är aktiv, enligt Fageus. Frågar man om det är bevisat att det är så, eller att man hävdar det för att studier inte har gjorts, så visar det sig att det är för att studier inte har gjorts.

 

Det känns lite jobbigt att man inte kan lite på ens läkare och att man hela tiden måste vara så ifrågasättande, men vi har också otrolig tur att internet finns.

Mycket intressant Johanna!

[Johanna07]

Mycket intressant Johanna!

 

Ja, men också frustrerande ibland. Man måste helt enkelt vara påläst vad det gäller sin egen sjukdom och mediciner för att kunna ta rätt beslut. Det som är bra är att det faktiskt går att göra idag, med den tillgång till information som finns på internet.

[Zepp]

Jag tror att typ 95% som skriver här är fullständigt övertygade om att smör är ett betydligt bättre alternativ.  Jag vet inte ens om veganerna tycker att man ska äta detta?  ...man kan ju typ hälla olivolja på mackan om man är skeptisk mot mättat fett.

 

Fyye.. vilken otäck bild!

 

Står ju på paketet att det inte skall användas av folk med högt kolesterol!

 

Bara hydrogeniserat fett, mättat fett och målarfärgsbindemedel!

[HelenaB]

Jag har aldrig ätit kokosolja. Jag åt kokos ett tag men fick en känsla av att det inte var bra så jag slutade med det. Kokosolja innehåller väl heller inte riktigt samma fettsyror som mejeriprodukter?

 

När det gäller smör så har jag fått en känsla av att det funkar bättre än ost men inte problemfritt.

 

Kokosfett på mackan låter inte så gott.

 

Ostgratinerad blomkål funkar inte heller.

Det är just det. Kokosfett är mättat fett så om du har problem med att kolkedjorna inte har några lösa bindningar i molekylen så borde kokosoljan ge samma effekt.

 

Just kokosoljan är känd för sina mycket välgörande egenskaper tack vare sina speciella fettsyror. Att ha det på mackan... nej det tror jag inte är gott. Jag äter å andra sidan inte mackor jag inte bakat själv på kokos- eller mandelmjöl. Äter jag vanligt bröd så spelar pålägget ingen större roll eftersom jag och vanliga mjölsorter inte går ihop.

Det är tur att du inte äter margariner eftersom de fleromättade oljor man tillverkar margarin av omestras kemiskt till mättat och delvis mättat (transfetter) fett för att det ska bli stabilt i förpackningen. Innehåller dock en hel del fleromättat fett fortfarande men fleromättat fett är inte stabilt i rumstemperatur det är flytande.

 

Skulle vara lite intressant att höra vad det var med kokosen som gjorde att du fick en känsla av det inte var så bra.

 

Jag har mycket svårt att tro att det är just det det faktum att fettet är mättat som du mår dåligt av men det är din kropp och du måste själv avgöra vad som funkar eller ej för dig.