Jump to content

Tommys träningsprojekt


Tommy Runesson

Recommended Posts

Ett litet tillägg angående barfotalöpning. Jag älskar minimalistiska skor eftersom foten få röra på sig på det sätt den är skapt. Det är helt enkelt naturligt.

 

Det finns dock två saker som jag tycker man ska tänka på.

-Det är inte så naturligt att springa på asfalt och andra hårda underlag. zero drop är en sak men ska du springa långt på asfalt så tycker jag det kan vara bra med dämpning.

-Om man gått hela livet med uppbyggda skor är foten försvagad och det tar lång tid att få upp styrkan. Börja försiktigt annars är skaderisken stor.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Japp, jag ska börja försiktigt. Så fort jag får skorna jag beställt ska jag gå in dem med kortare sträckor. De skor jag har nu är rätt vanliga "walkingskor" men de har faktiskt ganska platt profil om jag jämför med vinterkängorna jag har.

 

Jag ska absolut titta på den länken. Jag gillar att teoritisera innan jag börjar med saker.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Som en gubbe som sprungit från och till hela livet vill jag säga att framfotslöpning, som jag försökt lite med,kräver en del försiktighet så man inte drar på sig muskelbristningar i vaderna.

 

Hursomhelst lycka till, New York marathon låter superkul :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Tack... Jo, jag ska med styrketräning under vintern försöka bygga lite styrka i de muskler man kan behöva för att komma igång att springa. Jag ska verkligen försöka "hålla mig" innan jag börjar springa. Jag vill försöka klara detta "helt utan" några skador alls om det är möjligt.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Som en gubbe som sprungit från och till hela livet vill jag säga att framfotslöpning, som jag försökt lite med,kräver en del försiktighet så man inte drar på sig muskelbristningar i vaderna.

 

Hursomhelst lycka till, New York marathon låter superkul :)

I egenskap av tant som ganska nyss börjat springa undrar jag då: Hur menar du försiktig? Finns det nåt särskilt att tänka på, förutom att börja med väldigt korta pass? När man nu byter dojor, menar jag :)

 

Lycka till Tommy :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tack... Jo, jag ska med styrketräning under vintern försöka bygga lite styrka i de muskler man kan behöva för att komma igång att springa. Jag ska verkligen försöka "hålla mig" innan jag börjar springa. Jag vill försöka klara detta "helt utan" några skador alls om det är möjligt.

 

Försiktig uppvärmning innan man tar i och lite stretching efteråt är nog också bra för att undvika skador.

 

Speciellt när det är kylslaget ute så brukar jag cykla på lätt belastning på träningscykeln innan jag springer.

 

Dom gånger jag fått ont har dock varit när sprungit intervall. Det lär ju vara bra för att bli bättre tränad men då är det verkligen viktigt att vara ordentligt uppvärmd och inte ta i för kung och fosterland dom första gångerna.

 

Jag har läst att muskelfästen och annat som inte är själva muskeln är dom delar som tar längst tid på sig att anpassa sig efter den nya belastningen och om du styrketränar för att minska skador så finns också en större risk att du orkar ta i mer än alla delar är anpassade för så i början är det nog bäst att hellre lunka på lite längre tid och lite långsammare än att ta i för mycket.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Trots att jag aldrig skulle rekommendera löpning, egentligen till någon (och då i synnerhet inte ur ett hälsoorienterat perspektiv), frånsett de som uppenbarligen har en kropp lämpad för det så är jag mäkta imponerad över dina ambitioner Tommy! Först halva kroppen borta och sen den här gigantiska prestationen. Jag börjar se ett mönster... ;)

 

Med detta sagt, skulle du under resans gång uppleva att ambitionen inte riktigt står i proportion till vad du vill/kan realisera så kan det vara bra att ha vad jag brukar beskriva som trappstegsmodellen i bakhuvudet, dvs ta mindre ambitiösa steg och trappa upp potential etc gradvis så du till slut i bästa fall når fram till det stora målet i New York.

 

Oavsett, jag ser fram emot kommande uppföljningar och kommer följa den här tråden med mycket stort intresse!

 

Kör hårt - men smart - nu!

 

Lycka till!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Som en gubbe som sprungit från och till hela livet vill jag säga att framfotslöpning, som jag försökt lite med,kräver en del försiktighet så man inte drar på sig muskelbristningar i vaderna.

 

Hursomhelst lycka till, New York marathon låter superkul :)

 

Jag som själv springer i five-fingers tror att det är lättare att överbelasta vid byte till dem om man är van löpare innan. Om man redan har en god kondition så man klarar av att springa långa sträckor, menar jag. Börjar man från "noll" även med konditionen när man börjar med sina barfotaskor så orkar man inte springa så långt att man överbelastar... ;)  (egen erfarenhet... :P )

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Kul med responsen.

 

Jag gör inte detta ur ett hälsoperspektiv utan jag vill liksom ha ett "bra" mål för att komma igång med lite träning. Att bara "börja jogga lite" känns lite tunt för mig... Men om jag efter ett tag känner att löpning inte är min grej så "avbryter" jag projektet. Jag kommer inte på något sätt "lida" mig igenom detta även om jag naturligtvis fattar att springa 4 mil kommer kräva viss fysisk och psykisk påfrestelse...

 

Delmål kommer jag förmodligen hitta utmed vägen. LCHF-loppet tex... Det har jag gått en gång och det vore väl lite kul att kunna springa det också... :-) Men jag kommer inte sänka ambitionen angående New York. Möjligtvis att jag byter ner mig till London eller Berlin... :-)

 

Jag har nu fått mina skor så jag ska börja gå lite i dem inne och sedan kortare prommenader. När jag nu "känner på dem" så är nog mina vanliga promenadskor ganska platta också så de känns inte konstigt att gå i. Det borde vara ett bra tecken antar jag...

 

När det gäller träningsupplägg kommer jag lyssna på mina "coacher" och mitt mål är inte att bli snabb på något sätt så intervallträningen för mig kommer med största sannolikhet första året vara från gång till joggning inte joggning till sprint... Någon sprinter kommer jag aldrig bli... Förutom på upploppet då förstås... :-)

 

 

 

 

 

/Tommy

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Det jag menar är att jag håller med Tiny Tom att löpning inte nödvändigtvis är hälsosamt. Det finns förmodligen betydligt bättre motionsalternativ om det är "bara" hälsa man är ute efter. Så mitt "projekt" har jag inte dragit igång för att "må bättre" utan för att jag vill ha ett tydligt och kaxigt mål med en ökad fysisk aktivitet. Jag skulle kunna bara börja styrketräna lite funktionellt och kanske öka mina promenader till lite ledig löpning... Men jag vill alltså ha ett rätt coolt mål att sikta på. 

Link to comment
Share on other sites

Jag som själv springer i five-fingers tror att det är lättare att överbelasta vid byte till dem om man är van löpare innan. Om man redan har en god kondition så man klarar av att springa långa sträckor, menar jag. Börjar man från "noll" även med konditionen när man börjar med sina barfotaskor så orkar man inte springa så långt att man överbelastar... ;)  (egen erfarenhet... :P )

Det du skriver låter vettigt  :) Sen så kan det säkert finnas flera faktorer som påverkar...jag har en känsla av att ålder kan påverka vader ganska mycket...och gubbvader kan även drabba tanter.  ;) Men jag ger å andra sidan inte upp att försöka springa mer framåt på foten för man får en "spänstigare" känsla när man gör det  tycker jag.

 

I egenskap av tant som ganska nyss börjat springa undrar jag då: Hur menar du försiktig? Finns det nåt särskilt att tänka på, förutom att börja med väldigt korta pass? När man nu byter dojor, menar jag :)

 

Lycka till Tommy :)

Det finns lite olika teorier i löpvärlden om man ska springa med en tydlig hälnedsättning...eller en mera platt nedsättning av foten när man springer...många säger att det är mer naturligt att springa med barfotaskor eller andra skor som mer gynnar en mer platt nedsättning av foten...men det finns egentligen ingenting som pekar på att det ena eller andra sättet att springa skulle vara bättre... man kan drabbas av skador när man springer och skadebilden ser lite olika ut beroende på hur fotnedsättningen ser ut..man ska prova sig fram till det som man själv trivs bäst med och den metod som är mest skonsam för den egna kroppen, anser jag.  :)

 

Dock tror jag att om man är lite äldre och inte har ambitionen att springa så fort utan mer ser det som en utveckling av sina promenader så tror jag att det är bättre att satsa på en löpstil med väl dämpade skor med en ganska tydlig hälnedsättning...om man satsar hårdare än så då gäller det som jag skrev i stycket innan...puh...det blev mycket text.  ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det du skriver låter vettigt  :) Sen så kan det säkert finnas flera faktorer som påverkar...jag har en känsla av att ålder kan påverka vader ganska mycket...och gubbvader kan även drabba tanter.  ;) Men jag ger å andra sidan inte upp att försöka springa mer framåt på foten för man får en "spänstigare" känsla när man gör det  tycker jag.

Det viktiga är ju att slappna av i fotleden under hela löpsteget, dvs foten är "död" och därmed kommer hälen i kontakt med marken men EFTER kroppens masscentrum. Dvs belastningen på hälen är i stort sett obefintlig. Det skapar en avslappnad vad och gubbvadsproblemen försvinner. Skulle man känna av vaden efter ett pass kan följande tips kanske fungera för dig (fungerar för mig): Massage med händerna tills vaden känns mjuk, sen på med BRA kompressionsplagg för vaderna under ca 6-12 timmar.

 

 

 

 

Det finns lite olika teorier i löpvärlden om man ska springa med en tydlig hälnedsättning...eller en mera platt nedsättning av foten när man springer...många säger att det är mer naturligt att springa med barfotaskor eller andra skor som mer gynnar en mer platt nedsättning av foten...men det finns egentligen ingenting som pekar på att det ena eller andra sättet att springa skulle vara bättre... man kan drabbas av skador när man springer och skadebilden ser lite olika ut beroende på hur fotnedsättningen ser ut..man ska prova sig fram till det som man själv trivs bäst med och den metod som är mest skonsam för den egna kroppen, anser jag.  :)

Det där är väl sant iofs, men framfotalöpare drabbas väl oftare av omställningsbesvär, mest pga missuppfattad teknik. Vanligt är att man springer framfota, men behåller en fotisättning som ligger för långt fram i förhållande till masscentrum vilket ger en bromsande effekt (spända vader) och det enda man lyckats göra är att flytta belastningen från knä och höft till fotleden och vaden. Slappnar man av, sätter i framfoten så nära under masscentrum man kan och börjar relativt lugnt så uppkommer inte dessa problem enligt min erfarenhet. Långsiktigt har vad jag förstått framfotalöpare mindre skador (???). Till detta kommer också att man ofta kan öka frekvensen på steget till ca 180 nedslag i minuten vilket ger ett annat flow och att huvudet i stort sett rör sig helt horisontellt. Att springa på hälen i tjocka skor är görbart, men fortfarande är tekniken a och o. En dunsande löpare bränner mycket energi på att parera den bromsande kraften med knä, höft och ryggproblem som resultat. 

 

Att springa är mer teknik än man tror och det är ingen slump att det finns löpcoacher...

 

Hoppas det går bra för dig Tommy! Prova att stegra insatserna och skaffa delmål. Klara 5 km, sen 10 km, sen en halvmara, sen 3 mil och sen en marathon. Dela upp delmålen så att du får energi av att ha dom och spring där det är kul och vackert så att du får lite upplevelse och natur på köpet.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Ja, det lär som sagt dyka upp delmål med tiden men målbilden kommer ändå vara lite större.

 

Nu på morgonen har jag promenerat en bit med de nya skorna och även om jag trodde att mina vanliga promenadskor var platta så känner jag direkt att de nya skorna jag köpt (http://www.northsport.se/product.html/ms-merrell-barefoot-trail-glove-2?category_id=137) saknar "stöd" och är väldigt platta. Jag får nog ta lite kortare promenader ytterligare några dagar innan jag är upp på milen igen...

 

Vi får se om "barfota"/"framfota" är min grej eller om det känns bekvämare med "vanliga" skor. När jag tittar på filmer så ser barfotalöpning så mycket "trevligare" ut och det är det som lockar...

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det viktiga är ju att slappna av i fotleden under hela löpsteget, dvs foten är "död" och därmed kommer hälen i kontakt med marken men EFTER kroppens masscentrum. Dvs belastningen på hälen är i stort sett obefintlig. Det skapar en avslappnad vad och gubbvadsproblemen försvinner. Skulle man känna av vaden efter ett pass kan följande tips kanske fungera för dig (fungerar för mig): Massage med händerna tills vaden känns mjuk, sen på med BRA kompressionsplagg för vaderna under ca 6-12 timmar.

Ja...jag vet inte om jag har gubbvader egentligen...men några gånger nu har jag fått en lättare muskelbristning/sträckning i vaden mot slutet av träningspasset...det kommer plötsligt...så jag har inte riktigt kunnat klura ut vad det beror på...och det är ju väldigt irriterande eftersom det leder ju till att man får hålla upp med löpningen i ca 1 månad efteråt.

Link to comment
Share on other sites

Ja, det lär som sagt dyka upp delmål med tiden men målbilden kommer ändå vara lite större.

 

Nu på morgonen har jag promenerat en bit med de nya skorna och även om jag trodde att mina vanliga promenadskor var platta så känner jag direkt att de nya skorna jag köpt (http://www.northsport.se/product.html/ms-merrell-barefoot-trail-glove-2?category_id=137) saknar "stöd" och är väldigt platta. Jag får nog ta lite kortare promenader ytterligare några dagar innan jag är upp på milen igen...

 

Vi får se om "barfota"/"framfota" är min grej eller om det känns bekvämare med "vanliga" skor. När jag tittar på filmer så ser barfotalöpning så mycket "trevligare" ut och det är det som lockar...

Du är säkert så envis att du lyckas med det du vill. :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ja...jag vet inte om jag har gubbvader egentligen...men några gånger nu har jag fått en lättare muskelbristning/sträckning i vaden mot slutet av träningspasset...det kommer plötsligt...så jag har inte riktigt kunnat klura ut vad det beror på...och det är ju väldigt irriterande eftersom det leder ju till att man får hålla upp med löpningen i ca 1 månad efteråt.

 

Nja. Låter inte som gubbvad. De som jag vet har gubbvad får väldigt stela och vätske (blod) fyllda vader och det blir lite som att gå omkring med en lårkaka i vaden  :P . Springer du på framfoten så är det nog så att du helt enkelt är för svag i vaden och springer lite för länge (gäller nog även om du springer på hälen om jag tänker efter. Men jag tror det är relativt lätt att korrigera. Tåhävningar på ett trappsteg hjälper definitivt för styrkan och dessutom så stärker dom upp plantar faschian som sitter under foten (en senplatta) som ofta börjar värka när man springer på framfoten. Du får värma upp med 20 tåhävningar där du går upp så långt du kan och sen sänker ner i lugn och ro tills du är så långt ner som du kan, spring sen lite kortare pass i början och avsluta med 20 tåhävningar till, undvik även uppförsbackar då de frestar på mer på vaderna.

 

Tillägg: Om du springer på framfoten och spänner dig så springer du mer som en sprinter (ingen kontakt med hälen i marken) och belastningen på vaderna blir då sjukt hög. Vaden är stark (då du använder den hela dagarna), men troligtvis inte gjord för att skutta som en kanin om du hänger med på vad jag menar. Bor du i Stockholm så kan jag tipsa om att ta kontakt med Marcus Ståhlbom i Västerås. Han fixar det mesta i löparväg! Han fixade mitt löparknä (iliotibialis som var inflammerad och kraftigt överbelastad) på 5 minuter med den teknik han lär ut.

 

Kör hårt Peter!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Rekommenderad läsning: http://tranastyrka.se/?s=barfota

 

 

Det jag har tagit med mig från ovan är:

 

* Planera hur du ska stegra träningen och se till att det stegras långsamt

* Fotisättning är individuellt och beror på hastighet, underlag, dämpning i skor osv. Inget är rätt för alla.

* ca 180 steg per minut är bra att hålla för "alla"

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...
  • 1 year later...

Nu har jag hittat en ny runda att springa och idag sprang jag den för andra gången. Lite mörkt på sina håll men riktigt trevlig. Har nu kört två varv två gånger. Ett varv är ungefär 2KM. Får se om det blir tre varv på onsdag eller fredag. Alternativt ökar jag istället upp till 12+1 istället för mina 10+1. För att senare lägga på ett varv. Vi får se i övermorgon...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...