lchf och fasta

[DaniM]

Man säger att man ska äta när man är hungrig och tills man är lagom mätt. Sedan säger man att det är ok att periodfasta (typ 16:8). Samtidigt sägs det att om kroppen inte får tillräckligt med mat/energi så tror den att du svälter dig och då lagras det energi... Jag får inte ihop det hela. Är det ok att vara hungrig mellan måltiderna eller inte? Jag kan inte säga att jag stör mig på det, men är det ok? Jag vet att periodfasta ska vara nyttigt för kroppen, men varför? Kan någon förklara vad det är som gäller, tack?

 

Hur är det med mängden då? När jag kollar andras bloggar och inlägg med matdagböcker så är det så lite mat vid varje måltid och då äter de kanske två måltider om dagen. Det finns inte en chans att jag äter mig mätt på en halv liten avokado och ett ägg (inte i nuläget iaf). Jag måste ha en hel avokado i så fall och två ägg samt lite majonnäs (och även lite räkor kanske för smakens skull). Då håller jag mig mätt i flera timmar. Är det för mycket? Så frågan är ska jag gå hungrig eller ska jag äta mig mätt (det går inte att öka på fettet, jag har hittat en mängd som min mage klarar av och så fort jag går upp så blir jag lös i magen och får illamående)? Det är inte samma sorts hunger som tidigare, jag får ingen sug efter saker och blir inte vrålhungrig, utan det är mer som en tomhetskänsla i magen. Men ändå.

 

Tacksam för hjälp...

[Trollmormor]

Du ska lyssna på din kropp och utgå från dej själv. Vi är alla olika. Själv äter jag 2 rejäla mål. Jag vet inte om jag tänker rätt, men för mej funkar det så här. Jag ser det inte som att jag hoppar över en måltid utan jag fördelar maten på 2 måltider istället för 3. Om vi ska tala om kalorier så äter jag minst lika många som innan LCHF. Skillnaden är att dom flesta kommer från fett nu. Och jag är piggare och mår bättre. Och jag håller vikten. Började med LCHF 12 april 2012.

[Malin303]

Det hänger väl ihop lite också med varför du äter LCHF.

Är det för att hantera sockerberoende, ja då är det inte så lyckat att bli hungrig.. Inte de första månaderna i alla fall, det är lätt att köra i diket då.

Är det för att gå ner i vikt, då kan man prova att skruva med fasta, återigen efter några månader.

Varför periodisk fasta är nyttigt har jag glömt bort, så det lämnar jag till någon annan

 

Jag äter ganska stora portioner även om de har krympt ordentligt sedan jag åt ett berg av pasta till..

Om man tar ditt exempel med avocado och ägg så äter jag också den större portionen! Då blir jag mätt och nöjd och står mig många timmar

 

Jag tycker det verkar som att du äter dig mätt och sedan väntar med att äta till du är hungrig igen, det är väl helt perfekt? Att det blir tomt i magen emellan är väl mer naturligt än att äta var tredje timme. Tycker jag, alltså

[DaniM]

Jag har en rejäl övervikt så jag började med det här främst för att gå ner i vikt, att jag sedan upptäckte att jag faktiskt mådde bättre med att kunna äta god mat är ett stort bonus...eller är det tvärtom, jag vet aldrig   

Sockersuget är borta för det mesta, alltså visst blir jag sugen men jag kan avstå utan större problem alt ta ett bättre alternativ, typ lite rysk yoghurt och hallon så är jag nöjd (undviker mejerier dock, äter så lite av det som det går). Men det är sällan det kommer till det. Vanligtvis kan jag rycka på axlarna och gå vidare. Ganska konstig känsla för en som aldrig kunde emotstå frestelser... 

Problemet med det hela är att jag äter mig mätt, blir lite hungrig mellan måltiderna men inte så att jag behöver skynda mig att äta utan kan i lugn och ro göra i ordning en måltid. Men vikten vill inte gå ner (jag har skrivit ett par trådar om det redan, vill inte tjata men är så rädd att lchf inte kommer funka på mig). Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra och att man ska vänta i några månader, men nu har jag kört i snart två månader och varken vågen (den med olika funktioner) eller måttbandet visar någon som helst skillnad.   Och sedan hör man hur andra bara rasar ner, såtillvida att de är rädda att det går alldeles för fort...

 

Därför tänkte jag att jag kanske åt för mycket mat, även om det inte känns så... Är 2-3 ägg och 100 g bacon för mycket för en måltid? 

Varför ska det vara så svårt att lyssna på sin kropp? 

[nabe]

Kan det vara så att du äter för mycket proteiner? Man bör väl ligga på runt 1g protein per "önskevikt" per dag. Äter du efter rätt fördelning mellan fett, kolhydrater, protein?

[Malin303]

Aha, då är jag med

Tja, jo, det där med att rasa i vikt har aldrig jag fattat.. För mig handlar det om att gnaga av övervikten ett par hundra gram i veckan. Max. Om man slår ut det över tid alltså, i verkligheten är det två steg fram och ettåetthalvt bak.

Jag undrar om du möjligen har bantat dig till din övervikt? (Har nog inte läst dina trådar, ber om ursäkt för det.)

Då brukar kroppen hålla i kilona, är min erfarenhet. Tills den blir trygg med att svältperioderna är slut 

 

Jag är verkligen ingen expert på viktminskning, men jag undrar om det är dags att börja skruva riktigt än? Du kanske ska ge det ett par veckor till?

Eller så börjar du försiktigt minska portionsstorleken. Vad händer om du äter två ägg och 70 g bacon istället för tre ägg och 100 g bacon? Till exempel.

Eller så börjar du skruva i nåt annat, men här ska du i alla fall få ett hett tips:

Skruva i EN SAK I TAGET, ge det tid, och utvärdera. INNAN du kastar det överbord och börjar på nästa. Du kan säkert gissa att jag har testat den otåliga varianten, det funkade inte

[stroker49]

Du har bara kört i ett par månader. Fortsätt så här bara så kan du justera senare. Läs vad Malin 303 skriver. Jag gick ner 277 gram i månaden, det blev 10 kg på tre år.

 

Med tiden så vänjer man sig och ändrar sitt tänk så att man "vågar" äta mindre. 3 ägg och 100 g bacon är ganska mycket. Man kan ju prova med två ägg och 50 g för att se om man står sig på det.

 

Jag är man och 85kg med en ganska aktiv livsstil. Jag äter te till fukost och ett kokt ägg kl 09:00 och sedan en god LCHF-lunchmatlåda. Sedan äter jag oftast kvällsmat eller ibland bara något snabbt och enkelt om jag inte har tid, typ ett kokt ägg+en burk makrill i tomatsås med ett par matskedar hemgjord majjo.

 

Jag äter ganska lite men är aldrig hungrig, helt suveränt är det!

 

Men du behöver inte ha någon brådska nu, trimma in saker lite senare.

[DaniM]

Ja, jag misstänkte att det var lite mycket. Jag måste ändå säga att jämfört med tidigare då jag hade samma mängd ägg och skinka (istället för bacon, såklart) även hade ett par skivor bröd... Så jag kanske ska se det som första steget, att portionerna ändå har minskat jämt med förut. Om jag ska analysera det så tror jag att det sitter mest i huvudet, jag är nästan rädd att jag kommer att bli hungrig snart efter måltiden...eller inte hungrig, mera att jag ska bli yr och må dåligt... Jag brukade nämligen bli yr och svag om jag inte ätit "ordentligt" (konstigt att den känslan är borta nu    ). Så jag måste börja övertala mig själv att jag inte kommer att må dåligt om jag inte äter samma mängd mat utan jag får helt enkelt ta och äta igen om jag blir hungrig. 

 

Om jag bantat mig tjock? Tja, jag vet inte. Jag antar det, fast tekniskt sett gick jag aldrig ner i vikt av mina "dieter", jag låg på samma vikt för att sedan börja gå upp när jag slappnat av (fast då kollade jag inte vågen och reagerade inte förrän jag gått upp typ 10 kg). Så jag antar att min rädsla bottnar i mina erfarenheter hittills, att jag inte kommer att tappa vikt oberoende av vad jag gör. Tur att man får äta gott och må bra på lchf, bara det blir att man peppas till att fortsätta.

[Trollmormor]

Fokusera på att du äter gott och mår bra. Jag tror också att det har betydelse hur länge man burit omkring på övervikten. Om det tagit flera år att gå upp i vikt så är det nog inte ens önskvärt att går ner hastigt. Att man rasar i vikt av LCHF är nog mycket ett sätt att sälja tidningar  . Visst finns det dom som gör det, men jag tror att det är bättre att gå ner sakta så hjärnan får en chans att hänga med.

[stoscha]

Det har ju tagit ett tag för dej att skaffa övervikten, eller hur? Då måste du ge det ett tag att försvinna också. Allt som går hastigt kommer förmodligen att bli backlash på. Glööööm allt om kvällsblaskornas förton kilo på en grisblink. Det ÄR inte sant oavsett vilken diet du kör OM du är tänkt att behålla vikten sen.

 

Om du har svårt med portionsstorlekarna för att dina mättnadssignaler är ur funktion använd synen i stället. En handflata med fingrar med kött eller fisk 2 gånger om dagen och till det 0,5-1 dl fett beroende på om det är smör eller gräddsås... typ. Fyll på med justa kolhydrater i lagom mängd.Om du behöver kan du även äta frukost. Undvik mellanmål.

 

Blir du hungrig emellan kan du börja med att dricka vatten. Ofta kan man missta törst för hunger. Om du fortfarande är hungrig tänk på ett kokt ägg. Känns det som det godaste du nånsin kan tänka dej då ÄR du hungrig och kan äta nåt bra, gärna med fett (inte nödvändigtvis kokta ägg). Är det inte vad du är sugen på... ja då är du bara onöjd, sugen och vill småäta. Då kan du gott avstå. Då är det ditt huvud som skriker... inte din kropp.

 

Jag rekommenderar å det starkaste att du inte börjar laborera nånting ännu på ett par månader. Låt din kropp landa och bli trygg i kosten ordentligt först. Då kommer den att reagera bättre på det du gör sen. Om ett par månader kan du be om tips eller kolla Kostdoktorns lista men ta Malin303s tips ad notam. Prova en grej i taget och utvärdera ett par månader. Annars får du en ny förvirrad kropp som inte litar på dej och håller stenhårt i vartenda gram.

 

Själv har jag fått bra resultat med periodisk fasta, fast jag började med det för hälsans skull. Vikten kom bara som en bonus. PF sätter kroppen i reparationsläge om fastan är minst 16 timmar (det är därför man pratar om 16:8)