Jump to content

EKO - dags att slakta en helig ko?


Fundersam
 Share

Recommended Posts

När jag började äta LCHF var det för att få bukt en viktuppgång som inte lät sig stoppas med vanlig bantning. Vare sig att minska kalorier eller äta pulver hjälpte denna gången. Läste först Ett sötare blod och hittade i samma veva Kostdoktorns blogg. Drog ingång maten och var säker på att allt fett skulle döda både mig och maken men att åter få komma in min egen kropp hade en mycket stark dragningskraft. Sättet att hantera rädslan gick genom att lära mig mer och plötsligt står jag i ett träsklandskap av forskningsfusk och en stat som genom Livsmedelsverket lurat mig i hela mitt vuxna liv och skapat ohälsa. 

 

Efter det läser jag allt i samhällsdebatten med andra och betydligt mer kritiska glasögon, trodde jag. Fram till artikeln från SLU- forskarna som inte unisont hyllar eko - utan har en del avvikande synpunkter - och plötsligt känns det som när jag började med LCHF.  Lurad igen, eller?

 

I nuläget har jag mest frågor och jag undrar om det finns kunniga medlemmar här inne som verkligen kan jordbruk och eko?

 

  • Är det helt oomtvistat att ekojordbruk ger mindre avkastning och därför inte är hållbart i ett längre och globalt perspektiv?
  • Varför innehåller ekomat inte mindre gifter?
  • Kan ett konventionellt jordbruk vara miljövänligt utan att vara eko?
  • Varför behöver något så framgångsrikt som eko subventioneras med en halv miljard varje år? Om det fungerar borde det väl kunna stå på egna ben?

Mina frågor har sin utgångspunkt i denna ledare från Corren http://www.corren.se/asikter/ledare/vakna-ur-ekodrommen-7545030.aspx?shareID=bjF0REh1N3EvYVMveDdnVHJteFc1NFVUYmpYNURWUm5rRElUUElJY1Blaz01

 

Vill poängtera att jag letar efter svar och inte är ute efter att varken hissa eller dissa eko i nuläget.

 

 

 

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Ämnet är ju stekhett i debatten...sedan SLU-forskarna skrev sin artikel...de har ju även fått intern kritik för sina synpunkter.

 

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hela-debatten-om-ekomaten_4118483.svd

 

Jag ser det lite så här att "EKO" är ett sätt att driva utvecklingen åt rätt håll och det kan därför vara värt att subventionera men det finns säkert många nackdelar med EKO-odlingen också...men det måste finnas någon motvikt till bland annat alla GMO-ingenjörer som tror att genmodifierade grödor kan lösa allt...med en evolutionär syn på tillvaron...så är det en farlig väg att gå.

 

Allt man får när man söker efter svar är fler frågor, tyvärr. ;)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag har aldrig trott att ekomat är giftfri. Det finns gifter i både jord,luft, regn och vattendrag. MEN däremot är det betydligt mindre gift än i konventionellt odlad mat. Att sen dra upp solanin som exempel på gift förstår jag inte. Solanin bildas i all potatis oavsett odlingssätt när den utsätts för solljus.

 

Att ekologisk odling ger mindre skörd är väl inget nytt. Det har jag hört så länge jag kan minnas. Och då blir ju följden att om alla åt ekologiskt så skulle inte maten räcka. Men för den skull finns det väl ingen anledning att inte äta ekologiskt. För som med mycket annat så tror jag att dom flesta inte bryr sej om var maten kommer ifrån.

 

Nu kanske det låter som att jag inte är för ekologisk odling, men jag väljer alltid ekologiskt när det finns. Finns inte ekologiska grönsaker av den sort jag tänkt så avstår jag hellre. 

Link to comment
Share on other sites

Jag tror deras inlägg är bullshit :P

 

Konventionellt jordbruk orsakar död hos fåglar genom att besprutningsmedlen dödar insekterna som är fåglarnas föda, dvs matkedjeproblematik

 

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.592938/halften-av-grasparvarna-borta?utm_source=dmdelivery&utm_medium=email&utm_content=H%C3%A4lften%20av%20gr%C3%A5sparvarna%20bort&utm_campaign=Milj%C3%B6aktuellt%20veckobrev%20Vide%20

 

Vi har gymnasisterna som testade gifterna i deras urin efter att ha ätit konventionellt odlat frukt kontra eko

 

http://www.dn.se/sthlm/kissar-for-att-fa-ekofrukt-i-skolan/

 

Användningen av antibiotika i mat är också ett problem inom sjukvården. Vid stamcellstransplantation är tydligen den ökade resistensen mot olika antibiotika ett stort problem. Lyssnade på ett föredrag av den läkare som leder de kliniska försöker i stamcellstransplantationer för patienter med aggressiv MS, och han var mycket bekymrad.

 

Denna grupp forskare på SLU har fått mycket kritik.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

När jag började äta LCHF var det för att få bukt en viktuppgång som inte lät sig stoppas med vanlig bantning. Vare sig att minska kalorier eller äta pulver hjälpte denna gången. Läste först Ett sötare blod och hittade i samma veva Kostdoktorns blogg. Drog ingång maten och var säker på att allt fett skulle döda både mig och maken men att åter få komma in min egen kropp hade en mycket stark dragningskraft. Sättet att hantera rädslan gick genom att lära mig mer och plötsligt står jag i ett träsklandskap av forskningsfusk och en stat som genom Livsmedelsverket lurat mig i hela mitt vuxna liv och skapat ohälsa. 

 

Efter det läser jag allt i samhällsdebatten med andra och betydligt mer kritiska glasögon, trodde jag. Fram till artikeln från SLU- forskarna som inte unisont hyllar eko - utan har en del avvikande synpunkter - och plötsligt känns det som när jag började med LCHF.  Lurad igen, eller?

 

I nuläget har jag mest frågor och jag undrar om det finns kunniga medlemmar här inne som verkligen kan jordbruk och eko?

 

  • Är det helt oomtvistat att ekojordbruk ger mindre avkastning och därför inte är hållbart i ett längre och globalt perspektiv?
  • Varför innehåller ekomat inte mindre gifter?
  • Kan ett konventionellt jordbruk vara miljövänligt utan att vara eko?
  • Varför behöver något så framgångsrikt som eko subventioneras med en halv miljard varje år? Om det fungerar borde det väl kunna stå på egna ben?

Mina frågor har sin utgångspunkt i denna ledare från Corren http://www.corren.se/asikter/ledare/vakna-ur-ekodrommen-7545030.aspx?shareID=bjF0REh1N3EvYVMveDdnVHJteFc1NFVUYmpYNURWUm5rRElUUElJY1Blaz01

 

Vill poängtera att jag letar efter svar och inte är ute efter att varken hissa eller dissa eko i nuläget.

 

Det finns ju många aspekter men här får du några. Jag har avgränsat mitt svar till svenskt jordbruk. När det gäller jordbruk i fattiga länder så finns många fler aspekter.

  • Är det helt oomtvistat att ekojordbruk ger mindre avkastning och därför inte är hållbart i ett längre och globalt perspektiv?

Det beror ju på vilken gröda det gäller och hur man räknar avkastning. Dessutom beror avkastningen på jordens bördighet, gödsling med mera. Sedan kan man ju vända på det och säga att eko är det normala och om man besprutar och konstgödslar så kan man få en högre avkastning men med en rad nackdelar. När det gäller gödsel så kommer också dom fyndigheter med fosfat som man tillverkar konstgödsel av att ta slut. Konstgödsel innehåller dessutom framförallt kväve, fosfor och kalium och inte alla mineraler som behövs. Mikrolivet i jorden blir också sämre utan tillförsel av organiskt material vilket gör mineralerna i jorden mindre tillgängliga. Jordarna utarmas på mineraler.

  • Varför innehåller ekomat inte mindre gifter?

När det gäller rester av bekämpningsmedel innehåller ekologiskt odlade grönsaker sällan sådana (slv har kollat och det var ytterst få eller om det ens var något prov som innehöll rester av bekämpningsmedel)

Tyvärr innehåller även ekologiskt odlat ofta kadmium men det gäller i första hand åkrar där man tidigare använt konstgödsel eftersom konstgödsel innehåller kadmium.

  • Kan ett konventionellt jordbruk vara miljövänligt utan att vara eko?

"Miljövänligt" är ju inget exakt begrepp och dom konventionella jordbruken använder väldigt olika mängder av både bekämpningsmedel och konstgödsel. Det finns konventionella småjordbrukare som har egen naturgödsel men det finns också stora slättjordbruk där man inte har några egna djur. Förutom konstgödsel sprids en del slam från reningsverken. Även ekologiska jordbruk kan läcka kväve men bekämpningsmedelsrester sprider dom ju inte. Jag har köpt en del grönsaker från småbönder som inte odlar ekologiskt men då har jag frågat hur dom har gjort. När det gäller läckage av bekämpningsmedel så har man hittat rester av roundup i många dricksvattenbrunnar i Sverige och Danmark.

  • Varför behöver något så framgångsrikt som eko subventioneras med en halv miljard varje år? Om det fungerar borde det väl kunna stå på egna ben?

Här har jag inte så mycket kunskap men även det vanliga jordbruket får ju en hel del bidrag.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

De får inte ens medhåll från sina kollegor på SLU!

 

Grejen är att man blandar äpplen o päron, det är betyf´dligt mer komplicerat än hur de framställer det!

 

Ekologiskt är bla bla, mest nytta gör det för jorden, naturen och viss mån djuren samt jordbrukaren!

 

Dvs det är inte ens säkert att det är nyttigare, dock så finns det sådana produkter.. nu blev det om möjligt ännumera komplicerat att vara människa!

 

Som regel använder man mindre kemikalier, mer naturliga metoder/gödsel.

 

Det som de forskarna framför är snarare en väg mot nytt världskrig.. iomed att deras metod bygger på folkfördrivning (Västsahara+fosfor), mer olja och gasutvinning.. som redan är i avtagande.. så det handlar om att lägga beslag på de källor som finns.

 

Ekologisk märkning är som regel mest varumärken, KRAV, ICA ECO, litta annat.. innebär bara att de uppfyller vissa satta minmikrav.

 

Grejen är snarare att kraven för att få märka sina matvaror med Ekologisk är för frikostigt satta.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Inlägg på frågan från gröna gårdar

 

https://gronagardar.wordpress.com/2014/11/20/kommer-vi-verkligen-svalta-ihjal-av-ekologisk-mat/

 

1. ”Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller miljö om de köper ekologiskt odlad mat”

Det beror helt på vad det är du definierar som bättre. Om du tycker om att ha en mångfald av insekter, bin och fåglar runt om kring dig, och du tycker det är trevligt att få ditt äppelträd pollinerat, så är eko bättre. Om du tycker om giftfri mat med ett högre innehåll av antioxidanter, vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror, ja då är eko också ett val du ska göra. Om du tycker om att fiska och vill för det första få napp, och för det andra kunna äta fisken du dragit upp, ja, då är eko ett självklart val. Om du tycker djur skall få röra sig fritt, njuta av solens strålar mot huden och det mjuka gräset under klövar och fötter ja, då ska du också välja eko. Tycker du däremot att djur och insekter i naturen bara är irriterande, din trädgård består av grus, näringen i maten inte är av så stor vikt, gifterna inte bekommer dig och djuren lika gärna kan vara inomhus, ja då är eko inte ett speciellt bra val.

Men självklart finns det problem med den ekologiska odlingen, men det kommer vi till snart.

 

2. ”Ekologiska livsmedel är inte giftfria”

Alla växter innehåller naturligt gifter vilket är växtens försvar mot angripare, då de varken kan springa, stångas eller bitas för att försvara sig och sin avkomma. Men många av dessa gifter försvinner under korrekt tillagning, som spannmålens fytinsyra till exempel. Genom korrekt fermentering (surdegsjäsning) och blötläggning (jästiden) förbrukas fytinsyran i mjölet och din kropp slipper ta näring och energi för att bryta ned den. Det är därför bönor är giftiga innan de blötläggs och vi i många kulturer världen över har som tradition att syra, fermentera och blötlägga mycket av vår spannmål och baljväxter. Giftfri mat är animalier, då tex kon litar på sin fysik för att försvara sig. Men, det går inte att fermentera bort rester av 2,4-d, kadmium eller glyfosat. Dessutom har vi än idag ingen aning om de långsiktiga konsekvenserna på vår och jordens hälsa av alla de kemiska substanser vi tillsätter i odlingen. Så nej, ekologisk mat från växtriket är inte helt giftfri, men det är gifter som finns där, vare sig vi vill det eller inte.

Naturligtvis kan också ekologisk mat innehålla rester av bekämpningsmedel, som beror av tidigare gifter i marken från konventionell odling eller kontaminering från grannen. Men det hjälper knappats att fortsätta applicera gifterna för att bli av med dem.

 

3. ”Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat”

Att något är nyttigare än något annat är omöjligt att säga, men att ekologisk mat generellt innehåller mer antioxidanter och mikronutrienter samt en bättre balans av essensiella fettsyror, det är sedan länge bevisat. Så nej, nyttigare vet vi inte, men att den är näringstätare och fria från onaturliga gifter, det vet vi. Sedan är det upp till dig att bestämma dig för om du tycker det är bra eller inte.

 

4. ”Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt”

Kommer dagens eko-våg leda till en katastrof? Nej, det är snarare så att storskalig odling, med fossila insatsvaror; ettåriga grödor som kräver monokulturer och årlig plöjning; en köttproduktion som kräver en stor del av det som produceras; oavsett om den är ekologisk eller inte; allvarligt försämrar vår möjlighet till en hållbar framtida livsmedelsförsörjning. Så ja, ökad storskalig ekologisk odling, precis som kemisk, kommer få allvarliga konsekvenser. Detta då det är ett jordbruk som är beroende av en befintlig matjordresurs, då det är produktionsformer som enbart bryter ned matjord. MEN, det finns en stor spännivdd i vad ekologisk odling är och kan vara. Vad vi funderar på, är inte ett giftfritt jordbruk utan ett jordbruk där jordens hälsa står i centrum. Där vi använder idisslare som en resurs till att bygga matjord, där produktionen av grödor är helintegrerad med djuren och de flesta grödor är fleråriga och trivs i multikulturer. Ett jordbruk som år för år bygger ett friskt och starkt matjordslager fullt av liv under marken, och en lika blomstradnde natur ovan jord. Men det är ett jordbruk som troligen kommer kräva mer människokraft, tankekraft och mer kunskap om naturen, men mindre om hur vi löser problem genom applicering av konstgödsel och diverse allehanda kemikalier. Det är ett jordbruk som inte mäter sin framgång i avkastning på kilo grödor per hektar och kronor i vinst, utan mäter det som hälsan hos människan, ekosystemen och djuren, utan att för den sakens skull gå med förlust.

 

5. Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.

Så fort jorden plöjs, växternas rotsystem bryts och mikrolivet i jorden möbleras om, finns det en risk att marken släpper näringsämnen. Det är ett problem i ett lantbruk där plogen används, oavsett om det är ekologiskt eller besprutat. För att jorden skall kunna behålla sin näring krävs det ett aktivt liv i jorden, av mikrober, maskar och insekter samt rotmassa från friska växter. Både sig konstgödsel och bekämpningsmedel är detta livs största fiender, likväl som plogen. Men det bästa hade varit att sluta fokusera på om vi skall ha ett ekologiskt eller konventionellt lantbruk, och börjar fokusera på hur vi kan producera mat med naturens ekosystem istället för mot. Då tror iallafall vi kunskapsutvecklingen kommer gå betydligt snabbare.

 

6. ”Ekoodling är inte klimatsmart”

Nej, odling på det storskaliga sätt vi bedriver och ser på det idag anser vi inte vara hållbart, klokt eller klimatsmart. Främst för att den sker enbart på människans premisser, inte på djurens eller naturens. Vi tror att det hade varit klokt att inse att vi är en del av ett kretslopp, inte en topp på en näringspyramid. Hållbar mat är för oss inte bara hållbar. Den är regenerativ, det vill säga, den skapar mer liv än den tar. Mer matjord än det går åt för att producera den. Vårt jordbruk har de senaste 150 åren förbrukat hälften av den matjord som fanns när vi började vandra vägen mot ett industriellt lantbruk, och vi är övertygade om att det är tack vare den resursen vi kunnat producera enorma kvantiteter mat till ett långt pris. Men som vi behandlar matjorden nu, så är det en ändlig resurs.

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Jag är för ekologiskt och köper det oftast men faktum är att jag under senare tid börjat köpa en del konventionellt odlat också. Jag har kommit fram till att det är bättre för hälsan att äta konventionellt odlade grönsaker än att hoppa över gröna grönsaker för att man inte fick tag i några som var eko.

 

Min mor är 84 år och har länge ätit mycket grönsaker och frukt och hon köper konventionellt odlat eftersom hon tycker att ekologiskt är för dyrt.

 

På 80-talet åt jag ofta nästan inga grönsaker i lunchmatsalen eftersom dom var besprutade men nu tror jag som sagt att det är bättre att äta grönsaker än att inte göra det.

 

Numera tror jag det är farligare för hälsan att inte motionera och att äta för mycket kalorier än att äta grönsaker om konventionellt odlade.

 

Sedan finns det ju många aspekter och jag tror inte broilerjordbruket är långsiktigt hållbart.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Ja, det är nog inte svart eller vitt någonting. Förut jobbade jag på ett företag som tillverkade maskiner för växtodling (såmaskiner, kultivatorer, harvar och sådant) och då fick jag lära mig lite lite om jordbruk.

 

Tex använder man speciellt i Nordamerika direktsåmaskiner (man plöjer inte, man inte ens använder kultivator), då sår man direkt i stubben från förra skörden. Detta är mycket bra för att slippa jorderosion/förstöring och ökenutbredning när man har lätta jordar. Man bibehåller också fukten vilket är viktigt.

 

Men spillsäd från förra skörden och ogräs får man problem med när man inte har plöjt, kultiverat vältat. Så man använder GMO-gröda som är "Round Up Ready". Man sår och sedan sprutar man med "Round up" och allt dör utom den GMO-grödan.

 

Det där låter ju kanske inte så jättebra tyckte jag. Men då förklarade en arbetskamrat hur man gör i Europa. Där inventerar man vilka ogräs man har och så blandar man ihop en giftcocktail och sprutar med det. Inte bättre kanske!?

 

Det bästa är kanske ett modernt jordbruk där man försöker att plöja lite mindre för att inte jävlas med jorden i onödan (kulitvator, harv) och minska förbrukningen av diesel samt läckaget av näring och sedan använda GMO-grödor och inte vara utvecklingsfientlig för att få bra skördar och minska giftanvändningen samt att få en bra avkastning så att jordens stora befolkning kan försörjas.

 

Svenska produkter är jäkligt bra och i många fall snudd på EKO. Så jag köper sällan ekologiskt, men alltid Svenskt.

Link to comment
Share on other sites

Men nu jämför du konventionellt jordbruk i USA och Europa (Sverige i detta?), inte ekologiskt mot konventionellt? Bäst är väl att inte använda round up eller "gift cocktail". Verkar vara så mycket hälsoproblem som kommer med GMO. De med autoimmuna sjukdomar i USA jagar GMO fria livsmedel. Jag är så tacksam att vi inte har det här ännu, för jag köper också gärna svenskt och väljer det ibland före eko därför att de innehåller lite gifter, men skulle vi börja med GMO så skulle jag vara tvungen att vara totalitär. Det skulle också bli jobbigt om jag äter ute på ett sätt det inte är nu.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Men nu jämför du konventionellt jordbruk i USA och Europa (Sverige i detta?), inte ekologiskt mot konventionellt? Bäst är väl att inte använda round up eller "gift cocktail". Verkar vara så mycket hälsoproblem som kommer med GMO. De med autoimmuna sjukdomar i USA jagar GMO fria livsmedel. Jag är så tacksam att vi inte har det här ännu, för jag köper också gärna svenskt och väljer det ibland före eko därför att de innehåller lite gifter, men skulle vi börja med GMO så skulle jag vara tvungen att vara totalitär. Det skulle också bli jobbigt om jag äter ute på ett sätt det inte är nu.

Jag tror inte vi kan ha bara ekoodling och därmed inte slippa alla bekämpningsmedel helt. För hundra år sedan gjorde vi så, men då fick nästan hela befolkningen vara ute och hacka ogräs och svälten härjade.

 

Jag har svårt att se några större problem med GMO. Vi människor har micklat och fixat med alla våra tamväxter och tamdjur. Hundar, spannmål, hästar belgian blue och grisar samt jordgubbar är helt människans påhitt. På gott och ont och dessa exempel utan GMO.

 

GMO är bara en ny teknik för att uppnå samma sak, snabbare.

Om GMO kan få oss att använda mindre gifter eller göra växter mer vitaminrika så KAN det vara bra.

 

Men all mänsklig verksamhet har sina risker och man bör tänka sig för.

 

Det är bra om maten märks med tex GMO. Jag respekterar din åsikt och en märkning hjälper oss att avstå från det som vi inte vill äta.

Link to comment
Share on other sites

Ja, det är nog inte svart eller vitt någonting. Förut jobbade jag på ett företag som tillverkade maskiner för växtodling (såmaskiner, kultivatorer, harvar och sådant) och då fick jag lära mig lite lite om jordbruk.

 

Tex använder man speciellt i Nordamerika direktsåmaskiner (man plöjer inte, man inte ens använder kultivator), då sår man direkt i stubben från förra skörden. Detta är mycket bra för att slippa jorderosion/förstöring och ökenutbredning när man har lätta jordar. Man bibehåller också fukten vilket är viktigt.

 

Men spillsäd från förra skörden och ogräs får man problem med när man inte har plöjt, kultiverat vältat. Så man använder GMO-gröda som är "Round Up Ready". Man sår och sedan sprutar man med "Round up" och allt dör utom den GMO-grödan.

 

Det där låter ju kanske inte så jättebra tyckte jag. Men då förklarade en arbetskamrat hur man gör i Europa. Där inventerar man vilka ogräs man har och så blandar man ihop en giftcocktail och sprutar med det. Inte bättre kanske!?

 

Det bästa är kanske ett modernt jordbruk där man försöker att plöja lite mindre för att inte jävlas med jorden i onödan (kulitvator, harv) och minska förbrukningen av diesel samt läckaget av näring och sedan använda GMO-grödor och inte vara utvecklingsfientlig för att få bra skördar och minska giftanvändningen samt att få en bra avkastning så att jordens stora befolkning kan försörjas.

 

Svenska produkter är jäkligt bra och i många fall snudd på EKO. Så jag köper sällan ekologiskt, men alltid Svenskt.

 

Det finns många fördelar med plöjningsfritt jordbruk. Jag är medlem i FOBO och deras koncept går ut på att man bearbetar jorden så lite möjligt och täcker den med framförallt organiskt material. http://www.fobo.se

 

Här hittade jag en tråd med hänvisningar till ytterligare trådar i ämnet och då är det ju odling utan bekämpningsmedel http://www.alternativ.nu/index.php?topic=92967.0

 

I t ex Afrika kan plöjningsfri odling med täckning skydda jorden mot uttorkning. Jag hörde en del om det på radion för ett tag sedan.

 

När det gäller GMO så kan det väl vara ett hot mot gamla sorter och biologisk mångfald.

 

Så här skriver Naturvårdsverket på sin hemsida.

 

Effekter på den biologiska mångfalden

Det är nödvändigt att göra en riskvärdering innan en GMO sätts ut i miljön. Naturvårdsverket har till uppgift att bedöma sådana riskvärderingar.

Bedömningen av hur GMO påverkar den biologiska mångfalden sker på tre nivåer:

  1. Påverkan på genetisk variation. Kommer den genmodifierade organismens unika egenskaper att kunna spridas till vilda släktingar och på så sätt minska eller förändra deras genetiska variation?
  2. Påverkan på populationer. Kan påverkan på den genetiska variationen i sådana fall leda till en minskning av vilda populationer av samma släkte som den genetiskt förändrade arten eller t.o.m förlust av dessa vilda släktingar? Kan den genetiskt förändrade organismen skada andra växter eller djur än de som var tänkta (icke målorganismer) på något annat sätt?
  3. Påverkan på ekosystem. Kommer den genetiskt förändrade organismen att orsaka skada på ekosystemet genom att exempelvis påverka ekologiska processer som näringskedjan eller nedbrytningsprocessen? Kan odlingen av GMO öka eller minska användning av bekämpningsmedel eller påverka miljön på annat sätt?

Det finns starka kopplingar mellan de tre nivåerna. Minskad genetisk variation hos en art kan leda till en försämrad anpassningsförmåga vid till exempel klimatförändringar. Minskade populationer kan i sin tur påverka andra arter inom ekosystemet och även hela ekosystemet.

 

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/Genetiskt-modifierade-organismer/GMO-i-Sverige/#

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tänker att diskussionen kan bli lite skev. För att få ökad lönsamhet i storskalig spannmålsproduktion krävs snabbväxande grödor i monokulturer och sen så också besprutat.

Jag önskar ett småskaligt jordbruk, inte fokus på spannmålsodling eller sockerproduktion i första hand (utom för etanol att köra bilar på). Jag vill ha mångfald bland grödorna och mer näring i maten och kvalitet gärna till ett högre pris.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag tänker att diskussionen kan bli lite skev. För att få ökad lönsamhet i storskalig spannmålsproduktion krävs snabbväxande grödor i monokulturer och sen så också besprutat.

Jag önskar ett småskaligt jordbruk, inte fokus på spannmålsodling eller sockerproduktion i första hand (utom för etanol att köra bilar på). Jag vill ha mångfald bland grödorna och mer näring i maten och kvalitet gärna till ett högre pris.

 

Man kan ju fråga sig VARFÖR lönsamheten kräver det du skriver. Bonden får 120 Euro per ton havre och vad betalar vi i affären?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det storskaliga jordbruket, agro-industri, är dåligt både för miljön och för kvaliteten på maten. GMO är en mycket farlig väg, med mycket allvarliga följder i tex. Argentina och USA. Basen i matproduktionen bör vara den permanenta gräsvallen som inte gödslas. men betas av får och nöt i första hand. Spannmål bör odlas i mycket liten skala, varken djur eller människor är gjorda för att äta spannmål.

 

http://www.latice.org/milj/biodivmj1111sv.html

 

http://psrastsw.wordpress.com/page/2/

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Jag skickade detta till forskarna på SLU men har inte fått något svar än :-)

 

Bästa forskare på SLU,

Jag har en egen frukt och grönsaksodling i trädgården. Inser efter en artikel av er att den inte är vidare miljövänlig. Behöver därför tips från er vilka kemikalier jag skall sprida ut i trädgården för att bli en miljövän.

Antar Glyphosate är en god start. Kanske kan man spetsa med 2,4-D (2,4-Dichlorophenoxyacetic acid)? Borde vara ett säkert kort då den var framgångsrik i Agent Orange under Vietnamnkriget. Komplettera gärna mina förslag men en lång lista kemikalier jag kan pytsa ut.

Självklart har jag insett att dessa gifter kanske dödar mina stackars grödor. Men var lugn mina vänner, jag fann genetiskt modfierade varianter som tål alla gifter (tack för tipeset om GMO).

När jag har er på tråden. Vi har barnkalas till helgen så kom gärna över med familjen. Ni kan vara lugna, det blir inget godis, bara frukt och grönt, dirket från den egna odligen...antar ni kommer?

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte vi kan ha bara ekoodling och därmed inte slippa alla bekämpningsmedel helt. För hundra år sedan gjorde vi så, men då fick nästan hela befolkningen vara ute och hacka ogräs och svälten härjade.

 

Jag har svårt att se några större problem med GMO. Vi människor har micklat och fixat med alla våra tamväxter och tamdjur. Hundar, spannmål, hästar belgian blue och grisar samt jordgubbar är helt människans påhitt. På gott och ont och dessa exempel utan GMO.

 

GMO är bara en ny teknik för att uppnå samma sak, snabbare.

Om GMO kan få oss att använda mindre gifter eller göra växter mer vitaminrika så KAN det vara bra.

 

Men all mänsklig verksamhet har sina risker och man bör tänka sig för.

 

Det är bra om maten märks med tex GMO. Jag respekterar din åsikt och en märkning hjälper oss att avstå från det som vi inte vill äta.

 

Att eko odling använder lite bekämpningsmedel, om de nu gör det, är ingen motivation för att vi ska kapitulera och använda mer. Dålig logik :P

 

Att GMO är en ny teknik för att göra samma sak snabbare är skrämmande, för alla med autoimmuna åkommor har redan stora problem med förädlat spannmål. Om det introduceras massor med mat med nya proteinsorter kommer det att vara ett helvete för dessa personer. 

 

Märkning hjälper mig i affären, men inte på lunchrestaurangen, eller när man är bortbjuden. Skulle vara väldigt jobbigt om man var tvungen att fråga om GMO varje gång som jag idag frågar om gluten/spannmål. Tyvärr kan man inte märka GMO grödor i naturen och säga till dom att bara stanna på en plats. Börjar du med denna typ av odling så tar du in det i ekosystemet. Och det är väldigt svårt att backa en sådan process.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Först och främst kan man ju konstatera att vi utan problem skulle kunna försörja jordens befolkning på de odlingsarealer som finns tillgängliga. Minskar vi matsvinn och överintag av kalorier (frosseri) har vi kommit långt. Om vi dessutom slutar allokera en massa odlingsmark köttproduktion (där stor del av energin går till spillo som termisk energi osv) skulle vi kunna sluta odla på dessa ytor och låta naturmiljöerna återhämta sig, alternativt omvandla till odlingar som främjar biologisk mångfald.

 

För mig är inte själva tekniken så skrämmande, utan snarare företagen som är inblandade i agribusiness-sektorn (Monsanto, Cargill osv). Dessa företag bryr sig inte ett piss om biologisk mångfald, natur och hälsa, utan vill bara maximera sin vinst och ta patent på sina "uppfinningar".

 
Jag kan rekommendera detta UR-program för den som är intresserad. Där får man lyssna på en forskare som håller på med GMO och att utveckla fleråriga vetesorter. Detta hade bland annat inneburit att man inte behöver plöja jorden lika ofta:
http://urplay.se/Produkter/185283-UR-Samtiden-Manniskans-natur-2014-Det-hallbara-jordbruket?play_category=f%C3%B6rel%C3%A4sningar+och+debatt
Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte vi kan ha bara ekoodling och därmed inte slippa alla bekämpningsmedel helt. För hundra år sedan gjorde vi så, men då fick nästan hela befolkningen vara ute och hacka ogräs och svälten härjade.

 

Jag har svårt att se några större problem med GMO. Vi människor har micklat och fixat med alla våra tamväxter och tamdjur. Hundar, spannmål, hästar belgian blue och grisar samt jordgubbar är helt människans påhitt. På gott och ont och dessa exempel utan GMO.

 

GMO är bara en ny teknik för att uppnå samma sak, snabbare.

Om GMO kan få oss att använda mindre gifter eller göra växter mer vitaminrika så KAN det vara bra.

 

Men all mänsklig verksamhet har sina risker och man bör tänka sig för.

 

Det är bra om maten märks med tex GMO. Jag respekterar din åsikt och en märkning hjälper oss att avstå från det som vi inte vill äta.

GMO är inte ett sätt att förädla snabbare, GMO är ett sätt att föra in gener som är helt främmande för arten och inte kan fås till med konventionell förädling.Det är en mycket farlig väg att gå men extremt lönsamt. Allt handlar bara om pengar.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

 

Först och främst kan man ju konstatera att vi utan problem skulle kunna försörja jordens befolkning på de odlingsarealer som finns tillgängliga. Minskar vi matsvinn och överintag av kalorier (frosseri) har vi kommit långt. Om vi dessutom slutar allokera en massa odlingsmark köttproduktion (där stor del av energin går till spillo som termisk energi osv) skulle vi kunna sluta odla på dessa ytor och låta naturmiljöerna återhämta sig, alternativt omvandla till odlingar som främjar biologisk mångfald.

 

Vad jag har förstått så går ofta boskap på mark där man ändå inte kan odla, och gödslar den. Dubblewin :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det är ju en del av ekologiskt jordbruk att man använder boskapsskötsel? Någon som vet?

 

Näe men inom den biodynamiska odlingen.. ekologiskt är bla, bla, det är mest varumärken.. ibland kan det vara bättre för jorden, djuren, odlaren, och det är gott nog!

 

Det är hur som helst bättre för världsfreden och miljön än konvetionellt jordbruk iomed att det inte innebär lika mycket folkmord o sådant!

 

"Grundläggande för biodynamisk odling är bilden av gården som en organism. De olika delarna av gården skapar en helhet som hänger samman. Det innebär att varje gård är genomtänkt och planerad utifrån dess egna individuella förutsättningar och kvaliteter. Jorden, växter och djur vårdas med respekt för deras egenvärde och natur. Hänsyn till samspelet i naturens cykler och rytmer tas in i odlingsplaneringen. Den biodynamiska metoden skapar förutsättningar för en djupare relation mellan odlaren och det omgivande landskapet, årstidernas föränderlighet och naturens långvariga sammanhang.

Genom att så långt som möjligt upprätthålla en självförsörjning på foder, kompost och gödsel, åstadkommer odlaren en effektiv skötsel av gårdens resurser. Detta är speciellt viktig i en tid när fenomen som klimatförändring och kol-bindning påverkas av jordbruket. Forskning har visat att ett kretsloppsbaserat jordbruk är en av de bästa metoderna för att klara många av det moderna jordbrukets utmaningar. I ett sådant ingår en mångsidig växtföljd med klövervall, balans mellan växtodling och djurhållning anpassad till gårdens egen andel av foderproduktion, kompostering och gödselhantering och åtgärder som långsiktigt ökar jordens bördighet."

http://www.demeter.nu/index.php?id=4

Link to comment
Share on other sites

Vad jag har förstått så går ofta boskap på mark där man ändå inte kan odla, och gödslar den. Dubblewin :)

Det beror nog på. Det kan stämma på vissa ställen, men det vanligaste är ju att exploatera mark för att odla soja, majs, havre etc för att göda boskapen. Och ifall man kan odla soja och majs lämpar sig nog marken för övrig odling också.

 

Sen föder man väl upp många av de "gräsbetade" kossorna på hö och ensilage (iaf på vinterhalvåret). Och detta odlas på ganska fertil mark, där man säkerligen skulle kunna odla med rätt bra avkastning. De vallodlingar jag sett har varit väldigt frodiga iaf.

Jag är ingen lantbrukare, så korrigera mig gärna om jag har fel! :)

Link to comment
Share on other sites

Fast det är länge tills vi har brist på mat på riktigt.... hade vi inte slängt mat. eller eldat upp den för att hålla priserna uppe. Eller bara odlat MAT  och inte massa saker som bara är gott men utan näring...

 

Svälten idag beror inte på bristen på mat utan mer på bristen på distribution av mat.  Dessutom skulle vi kunnat sparat enormt stora arealer som riktig natur istället för att odla som vi sedan bara slösar bort...en modern åker idag har är en "sämre" biotop än Sahara och problemet är att vi har så stora ytor med åkrar att få djur/insekter kan överleva där.  Som jag tolkat det så klarar insekterna i skåne sig mer eller mindre på grund av att det iallafall finns stora områden med trädgårdar...

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det beror nog på. Det kan stämma på vissa ställen, men det vanligaste är ju att exploatera mark för att odla soja, majs, havre etc för att göda boskapen. Och ifall man kan odla soja och majs lämpar sig nog marken för övrig odling också.

 

Sen föder man väl upp många av de "gräsbetade" kossorna på hö och ensilage (iaf på vinterhalvåret). Och detta odlas på ganska fertil mark, där man säkerligen skulle kunna odla med rätt bra avkastning. De vallodlingar jag sett har varit väldigt frodiga iaf.

Jag är ingen lantbrukare, så korrigera mig gärna om jag har fel! :)

Eftersom jag är gammal dräng kan jag tala om för dig hur det går till i dag, i modernt jordbruk.. åtminstone hur det gick till för 30 år sedan!

 

Man tar som regel hö och ensilage som andra skörd efter att säden är skördad och så låter man vissa åkrar med jämna mellanrum ligga i träda.. läs bara hö/klöver i något år!

 

Det är direkt olönsamt att bibehålla marker som enbart lämpar sig för bete/vall.. så därför har vi investerat statliga skattepengar för att plantera gran på sådana marker!

 

Detta gäller då främst de bönder som lever av mejeriproduktion i första hand!

 

Sen så, på senare tid har det dykt upp bönder som koncentrerat sig på köttdjur, där har det blivit/haft lite andra förutsättningar, det krävs betydligt större marker som inte lämpar sig lika väl för spannmål/andra ettåriga grödor.. och som sköter sig lite mer själva utan konstgödsel och annat.

 

Det har då blivit tillgängligt iomed att bönderna blir färre, flera gårdar kan köpas upp till rätt billigt pris iomed att de ligger i obyggder osv.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tror deras inlägg är bullshit :P

 

Konventionellt jordbruk orsakar död hos fåglar genom att besprutningsmedlen dödar insekterna som är fåglarnas föda, dvs matkedjeproblematik

 

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.592938/halften-av-grasparvarna-borta?utm_source=dmdelivery&utm_medium=email&utm_content=H%C3%A4lften%20av%20gr%C3%A5sparvarna%20bort&utm_campaign=Milj%C3%B6aktuellt%20veckobrev%20Vide%20

 

Vi har gymnasisterna som testade gifterna i deras urin efter att ha ätit konventionellt odlat frukt kontra eko

 

http://www.dn.se/sthlm/kissar-for-att-fa-ekofrukt-i-skolan/

 

Användningen av antibiotika i mat är också ett problem inom sjukvården. Vid stamcellstransplantation är tydligen den ökade resistensen mot olika antibiotika ett stort problem. Lyssnade på ett föredrag av den läkare som leder de kliniska försöker i stamcellstransplantationer för patienter med aggressiv MS, och han var mycket bekymrad.

 

Denna grupp forskare på SLU har fått mycket kritik.

Precis. 

Ekologiskt handlar inte bara om näringsvärden och avkastning just nu.

Det handlar om hållbarhet in i de kommande 500 eller 2000 åren också. Insekter, svampar, mullbildning, spårämnen, maskar, fåglar - inte bara vi här och nu.

 

"Only after the last tree has been cut down.

Only after the last river has been poisoned.

Only after the last fish has been caught.

Only then will you find that money cannot be eaten."

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...