Jump to content

soarora

Recommended Posts

Detta med lösliga och olösliga fibrer...

Jag har läst en del och sett olika bud på källor av dessa. Några menar att vita kolhydrater, dvs spannmål och potatis utan skaldelar är en god källa till lösliga fibrer som är stabiliserande för tarmen, medan grönsaker och frukter innehåller stor andel olösliga fibrer. Andra menar att lösliga fibrer finns mest i grönsaker, frukt och baljväxter. Jag tycker det är ganska förvirrande. Är det kanske så att baljväxter och grönsaker förvisso innehåller mer löslig fiber än vitt ris och potatis, men med på köpet följer en massa olösliga fibrer också, vilket inte alltid är önskvärt om man t.ex. har problem med magen? Och resistent stärkelse, var kommer den in i bilden? Den ska väl fungera som ett sorts substitut för löslig fiber, eller hur var det nu? Hjälp mig reda ut begreppen!

Dessutom: Var kan man se hur stor andel lösliga respektive olösliga fibrer som finns i enskilda livsmedel? Finns det någon bra databas? För mig skulle det vara väldigt värdefull information eftersom jag har ganska grav IBS kopplad till bl.a. fiberintaget.

Link to comment
Share on other sites

Jag trodde det var tvärtom? Dvs grönsaker innehåller till stor del vattenlösliga fibrer, de som fermenteras och blir fettsyror i magen. Frön och spannmål innehåller icke-vattenlösliga fibrer.

Håller helt med dig, Johanna07.

 

Jag med IBS tål bara små mängder ens av de vattenlösliga, som finns i ex. blomkål, broccoli, etc..

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Håller helt med dig, Johanna07.

 

Jag med IBS tål bara små mängder ens av de vattenlösliga, som finns i ex. blomkål, broccoli, etc..

 

Finns det några grönsaker du tål bättre? Jag frågar därför att det kan ju vara en histamin-grej (kål av olika slag kan vara problem då). Hur är det med psylliumfrön och linfrön?

Link to comment
Share on other sites

Jag tog gamla goda Fineli till hjälp, där anges oftast andel löslig och olöslig fiber. Verkar vara lite hittepå detta med att grönsaker har mer lösliga fibrer än olösliga. Oftast är andelen olösliga fibrer högre än andelen lösliga, i alltifrån gurka till morot. Skillnaden gentemot spannmål är mest att spannmål oftast innehåller väldigt lite lösliga fibrer i förhållande till de olösliga. Grönsakerna har en jämnare fördelning. Men olösliga fibrer får man som sagt även från grönsaker, och oftast i större mängd än man får de snälla, vattenlösliga...

 

Jag har efter lite experimenterande senaste tiden tyckt mig märka att fibrerna (oavsett lösliga eller olösliga) blir ett mycket mindre problem om de inte är ihopkopplade med socker. Eller omvänt att socker inte är ett problem om det inte kommer inkapslat i fibrer. Dvs att fibrerna och sockret är separerade på cellnivå. En sked honung och ett rent fibertillskott går finfint, men att äta t.ex en rotfrukt, både kokt och rå, orsakar besvär.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det som jag hade riktigt svårt för var allt som innehöll fullkorn - olösliga träiga fibrer - fast det skulle vara så nyttigt. Min mage blev bara sämre och sämre ju nyttigare jag åt.

 

Min IBS (lös och panikmage) blev mycket bättre när jag började med LCHF och uteslöt alla sädesslag. Riktigt bra blev inte magen förrän jag började med kall opastöriserad surkål och och potatismjöl. Probiotika i surkålen (nyttiga bakterier) och potatismjöl (resistent stärkelse) som mat till de nyttiga bakterierna.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det som jag hade riktigt svårt för var allt som innehöll fullkorn - olösliga träiga fibrer - fast det skulle vara så nyttigt. Min mage blev bara sämre och sämre ju nyttigare jag åt.

 

Min IBS (lös och panikmage) blev mycket bättre när jag började med LCHF och uteslöt alla sädesslag. Riktigt bra blev inte magen förrän jag började med kall opastöriserad surkål och och potatismjöl. Probiotika i surkålen (nyttiga bakterier) och potatismjöl (resistent stärkelse) som mat till de nyttiga bakterierna.

 

Potatismjöl har jag också testat. Från en vansinnig utrensningsreaktion på dag tre, till hyfsat lugn i två veckor, slutade det sen med fullständigt tvärstopp...så det fick jag lägga ner tyvärr. Jobbar på att lära mig att äta surkål, men har inte nått dit än. :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Potatismjöl har jag också testat. Från en vansinnig utrensningsreaktion på dag tre, till hyfsat lugn i två veckor, slutade det sen med fullständigt tvärstopp...så det fick jag lägga ner tyvärr. Jobbar på att lära mig att äta surkål, men har inte nått dit än. :)

Man får ta det lugnt med både surkål och potatismjöl. Jag har hållit på i flera månader och jag äter bara cirka 2 msk surkål och 1 tsk potatismjöl om dagen (tillsammans med övrig frukost). Första gången jag testade var det utan surkål och kanske cirka 2 msk potatismjöl - det var inte roligt.

Link to comment
Share on other sites

Potatismjöl har jag också testat. Från en vansinnig utrensningsreaktion på dag tre, till hyfsat lugn i två veckor, slutade det sen med fullständigt tvärstopp...så det fick jag lägga ner tyvärr. Jobbar på att lära mig att äta surkål, men har inte nått dit än. :)

Jag gjorde surkålsjuice själv och drack för att få i mig probiotika, förut. Blev varken bättre eller sämre. Att äta själva kålen är otänkbart. Det är klart, Tistelvinds är kanske inte "färdigjäst" så det är därför den fortsätter jäsa i mina tarmar...

Link to comment
Share on other sites

Man får ta det lugnt med både surkål och potatismjöl. Jag har hållit på i flera månader och jag äter bara cirka 2 msk surkål och 1 tsk potatismjöl om dagen (tillsammans med övrig frukost). Första gången jag testade var det utan surkål och kanske cirka 2 msk potatismjöl - det var inte roligt.

Vad är eg. RS för nåt? Jag vet att det är stärkelse som vi inte kan bryta ner, men kan man räkna det som en typ av fiber? Eller klassificeras det som nåt annat?

Link to comment
Share on other sites

Jag gjorde surkålsjuice själv och drack för att få i mig probiotika, förut. Blev varken bättre eller sämre. Att äta själva kålen är otänkbart. Det är klart, Tistelvinds är kanske inte "färdigjäst" så det är därför den fortsätter jäsa i mina tarmar...

 

Man ska inte behöva äta så mycket, kanske 1 msk av surkålsjuice ska räcka i början. Samma med potatismjöl, mådde skitdåligt på de doser som rekommenderades här. Klarar 1-2 tsk, men märker inte så mycket skillnad mot det bättre. 1 msk gav förstoppning.

Link to comment
Share on other sites

Man ska inte behöva äta så mycket, kanske 1 msk av surkålsjuice ska räcka i början. Samma med potatismjöl, mådde skitdåligt på de doser som rekommenderades här. Klarar 1-2 tsk, men märker inte så mycket skillnad mot det bättre. 1 msk gav förstoppning.

 

Jag tog bara 1 tssk varje kväll men redan det var för mycket för min mage...

 

Kanske får försöka göra surkål för att komma åt juicen? Det vore ju en idé...

Får väl se det som medicin... ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Vad är eg. RS för nåt? Jag vet att det är stärkelse som vi inte kan bryta ner, men kan man räkna det som en typ av fiber? Eller klassificeras det som nåt annat?

Som jag har förstått det är det "mat" till de goda bakterierna (probiotikan) i tjocktarmen. Så om probiotikan ska göra någon nytta, om det ska bli balans, måste vi mata dem med RS. Hur man sedan väljer att få i sig RS och probiotika får man välja själv.

Link to comment
Share on other sites

Jag tog bara 1 tssk varje kväll men redan det var för mycket för min mage...

 

Kanske får försöka göra surkål för att komma åt juicen? Det vore ju en idé...

Får väl se det som medicin... ;)

 

Enligt GAPS ska man först börja med bara surkålsjuicen om man har problem med tarmfloran, och du kan ha rätt, att man ska starta med tsk, inte msk.

Link to comment
Share on other sites

Vad är eg. RS för nåt? Jag vet att det är stärkelse som vi inte kan bryta ner, men kan man räkna det som en typ av fiber? Eller klassificeras det som nåt annat?

Det är ren stärkelse, men i en sådan form att den är resistent för våra ensymer, dvs det tar tid att bryta ner den och då har det mesta redan hamnat i tjocktarmen.

 

I tjocktarmen lever lite bakterier och annat som har andra resurser vad gäller ensymatisk nedbrytning, de jäser stärkelsen kan man säga och biprodukterna blir smörsyra, vinäger och propionat.

 

RS är växternas motsvarighet till vårt glykogen, dvs en långvarig förvaringsform som är rätt stabil.

 

Potatis RS är rätt stabilt medans tex majs RS lättare bryts ner.

 

Potatis-RS är tätare packade och det är färre och mindre porer i stärkelsekornen.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Någon dag nu framöver under juluppehållet ska jag testa lite RS. Jag misstänker att min mage kommer säga ifrån ganska skarpt men jag VET ju inte förrän jag gjort en empirisk prövning =) Verkar dock som att de flesta som får "fel" effekt får just förstoppning. Och det är det sista jag behöver... Men hur som helst så blir det ett intressant experiment.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...