Jump to content

Vad händer med fettet när vi går ner i vikt?


Kjell Granelli

Recommended Posts

Ah, nu trillade poletten ned! Livsmedelsverket talar ju allt mer om hur klimatsmarta deras kostråd är. Här har de ju fullständigt rätt. Om alla feta och överviktiga skulle börja äta LCHF-liknande skulle fettet förbrännas vilket orsakar ökade koldioxidutsläpp. LCHF är inte klimatsmart! ;-)

Haha, jag tänkte faktiskt samma sak  :D. Då är det väl endast fettsugning där fettet sugs ut i sin lagrade form som återstår som klimatsmart. GBP-operationer är ju i så fall också lika stora miljöbovar som LCHF.... Nåja, som viktstabil får man väl klassa sig som klimatneutral  ^_^

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag tror ni har missförstått det har med växthuseffekten. Sonen har precis haft prov om olika typer av energi och om vad som orsakar växthusgaser (där koldioxid som släpps fritt är en av dem, den största), så nu är jag lite av en specialist. Träd som fälls idag och som vi eldar upp som ved för att få värme- och ljusenergi ingår i det naturliga kretsloppet (fotosyntesen), det är en form av bioenergi och påverkar inte växthuseffekten om man planterar nya träd som suger upp koldioxiden. Jag tycker att det går att jämföra med fetma och fett. När någon släpper en massa fett så är det alltid någon annan som blir tjockare :) - ett naturligt kretslopp som sker idag.

 

Den förbränning som orsakar växthuseffekt är när vi eldar fossila bränslen som kol och olja. Då frigörs en massa koldioxid som inte ingår i dagens naturliga kretslopp och växthuseffekten ökar.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Kareng det du skriver är intressant tycker jag!

 

Det får mig att ställa en fråga till vår stora ko-expert  :)  Per Wikholm:

 

Antag att det bara fanns två  livsformer på jorden:

 

Gräs och Kossor i perfekt balans. Allt gräs äts upp av kossorna...men växer upp igen i en sådan takt att ko-populationen hålls konstant över tiden.

 

Skulle en sån värld ha en CO2 nivå som minskar, ligger konstant eller ökar (antaget att alla andra fenomen som skulle kunna påverka detta är i balans).

 

Enligt klimat-ko motståndarna måste man då rimligen få en ständigt ökande halt av CO2 i luften, blir det så är min fråga?

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Ett spørsmål jeg liker å stille er hvor mye høyere er CO2-nivået i dag kontra i da den (første) industrielle revolusjon startet på 1700-tallet?

 

Spiser man naturlig bidrar man til det naturlige kretsløpet, spiser man "vanlig mat" og/eller junkfood gjør man ikke det, kan det sies så enkelt?  :)

Link to comment
Share on other sites

Kareng det du skriver är intressant tycker jag!

 

Det får mig att ställa en fråga till vår stora ko-expert  :)  Per Wikholm:

 

Antag att det bara fanns två  livsformer på jorden:

 

Gräs och Kossor i perfekt balans. Allt gräs äts upp av kossorna...men växer upp igen i en sådan takt att ko-populationen hålls konstant över tiden.

 

Skulle en sån värld ha en CO2 nivå som minskar, ligger konstant eller ökar (antaget att alla andra fenomen som skulle kunna påverka detta är i balans).

 

Enligt klimat-ko motståndarna måste man då rimligen få en ständigt ökande halt av CO2 i luften, blir det så är min fråga?

Det skulle vara oförändrat. Det är inte bara vid själva förbränningen av CO2 som det tillsätts atmosfären (direkt effekt), vi använder ju värmeenergin från förbränningen bland annat till att producera mat, konstgödsel och djurfoder i volymer som aldrig skulle kunna förekomma naturligt på jorden utan förbränning av kolväten. När dessa sedan omsätts biologiskt via bakterier och andra organismer (i matsmältningssystem)i tillkommer ytterligare CO2 (indirekt effekt). Så att skylla på kossorna som fiser är egentligen bara löjligt, då det egentliga anledningen till att de öh.t. kan äta, fisa, och överlag finnas till i den omfattning de gör egentligen beror på den föregående förbränningen av kolväten ur jordens inre som möjliggjort detta.

 

Det är bara att inse att hade det inte varit för oljan, hade det inte funnits en chans i h-vete att vi varit dryga 7 miljarder människor på jorden idag. Vi har använt oljan och omvandlat den till mat som vi sedan omvandlar till människor och även djur, därav högre CO2-värden i atmosfären. Däremot är höga CO2-värden inte enbart av ondo eftersom det förbättrar möjligheterna för växtlighet, något som vi borde bli bättre på att utnyttja. Vertikalt farmande är troligen något som kommer bli aktuellt i framtiden för att klara livsmedelstillförseln, och där kommer höga CO2-halter vara positivt för att inte dränera atmosfören lokalt på CO2, vilket är risken med vertikalt farmande kontra traditionellt farmande. 

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Jorden som levande organism har mycket goda möjligheter att reglera förändringar i tex. koldioxidhalt. Vid sänkt koldioxidhalt inträder istid och vi är på väg mot en sådan enligt ett schema som gällt de 2 senaste årmiljonerna. Lars Wilsson har skrivit om detta i Välfärdens - Ohälsa.

 

Dagens debatt om klimatförändringar, dvs höjd temperatur pga. ökad koldioxid halt, har en styrd agenda som inte alls har med det framtida klimatet att göra. Aktiva insatser att sänka koldioxidhalten kan leda till en snabbt kommande istid, med allvarliga effekter på hela jorden. Ökande koldioxidhalter leder till ökad växtlighet som tar upp koldioxiden, men som också ger ökade möjligheter för jordbruksproduktion.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Jag är inne på ditt spår Rolf. Även om vi skulle sluta bränna kolväten idag är detta ingen garanti för att få slut på globala uppvärmningen. Det är en naturkraft som funnits sedan solsystemes födelse och kommer aldrig kunna kontrolleras av människan . Fokus bör i stället vara på skademinimering i de områden som kommer drabbas värst. Sen finns det som du påpekar mkt politiska motiv bakom att ha koldioxid som slagträ i världsekonomin. Men det bidrar ju iofs till teknisk utveckling av elbilar etc så det är ju inte all bad.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

En oerhört kunnig och intressant debatt här ovan! Läste med stort intresse. :)

I sammanhanget vill jag gärna påminna om en ko-video (TED talks) som det tipsats om i en annan, äldre tråd på Forumet (på engelska, men föreläsaren Allan Savory talar långsamt och en extremt tydlig brittisk engelska- en njutning att lyssna på.):

 

 

Här inser man att lösningen på galopperande koldioxidutsläpp och även på matförsörjnningen för jordens befolkning inte är att göra som SLV anser, minimera köttätandet och köttdjursuppfödningen, utan att öka den kraftigt till ett optimum för varje område på klotet. Då hindras ökenutbredningen  o c h  koldioxidutsläppen minskar. Animalisk föda är enligt Savory enda möjligheten att hålla världssvälten borta, eftersom mängden mat som behöver intas då är avsevärt mindre än om man äter vegetariskt. Människan har som bekant inte heller fyra magar för att kunna smälta växter, utan behöver gå omvägen över gräsätare.

 

Kossorna kan rädda jorden!  :D

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

 

Här inser man att lösningen på galopperande koldioxidutsläpp och även på matförsörjnningen för jordens befolkning inte är att göra som SLV anser, minimera köttätandet och köttdjursuppfödningen, utan att öka den kraftigt till ett optimum för varje område på klotet. Då hindras ökenutbredningen  o c h  koldioxidutsläppen minskar. Animalisk föda är enligt Savory enda möjligheten att hålla världssvälten borta, eftersom mängden mat som behöver intas då är avsevärt mindre än om man äter vegetariskt. Människan har som bekant inte heller fyra magar för att kunna smälta växter, utan behöver gå omvägen över gräsätare.

 

Kossorna kan rädda jorden!  :D

Är inte med på detta resonemang, hur skulle ökat köttätande leda till minskad utbredning av öknarna? Det är sant att näringsinnehållet per volymenhet kött är betydligt större än densamma från grönsaker, men det är ju en ansenlig mängd grönt som krävs för att köttet ö.h.t. skall kunna bildas, vilket gör att jag inte får ihop denna ekvation att ökat köttätande skulle lösa världssvälten.

Link to comment
Share on other sites

Är inte med på detta resonemang, hur skulle ökat köttätande leda till minskad utbredning av öknarna? Det är sant att näringsinnehållet per volymenhet kött är betydligt större än densamma från grönsaker, men det är ju en ansenlig mängd grönt som krävs för att köttet ö.h.t. skall kunna bildas, vilket gör att jag inte får ihop denna ekvation att ökat köttätande skulle lösa världssvälten.

 

Skulle tro att det avses det faktum att kor eller får, som betar, kan omvandla detta "gröna" till ett kött som vi kan äta - vi kan ju inte äte gräs, löv och sånt.

Har du sett filmen? Rätt tydligt där tycker jag, att det inte är överbetning som är problemet, som tidigare sagts, utan HUR man låter djuren beta..

Link to comment
Share on other sites

Skulle tro att det avses det faktum att kor eller får, som betar, kan omvandla detta "gröna" till ett kött som vi kan äta - vi kan ju inte äte gräs, löv och sånt.

Har du sett filmen? Rätt tydligt där tycker jag, att det inte är överbetning som är problemet, som tidigare sagts, utan HUR man låter djuren beta..

Jo den principen är jag med på, att kött via nötdjur på så vis är en vidareförädling av gräs. Problemet uppstår när det kommer till hur stor yta gräs ett nötdjur behöver under en livstid, där blir antalet djur på planet rätt begränsad. Min poäng är att för att förse flera miljarder människor med kött, så räcker inte all världens gräsytor till på långa vägar utan denna uppfödning måste i så fall ske på annan väg. I dagsläget finns mig veteligen inget sätt att förse mänsklighetens efterfrågan med kött utan att också rubba CO2-balansen med hjälp av kraftuppfodring. 

 

Ett alternativ som kommit på senare år vilket jag tycker är intressant är livsmedelsutvinning av bland annat larver. Vad jag kunnat se är detta inte bara en resurseffektiv livsmedelsframställning utan även fullt möjligt att utföra i tre dimensioner likt vertikalt farmande, vilket skulle ta bort problematiken med köttbegränsning styrt av jordens odlingsbara yta. Personligen tror jag att färs av larver skulle fungera ypperligt i diverse nuggets, korvar, köttfärs och burgare tillagad på rätt sätt och med bra kryddning. 

 

P.S. Sitter på tåg med dåligt wifi så har inte kunnat se filmen ännu D.S.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jo den principen är jag med på, att kött via nötdjur på så vis är en vidareförädling av gräs. Problemet uppstår när det kommer till hur stor yta gräs ett nötdjur behöver under en livstid, där blir antalet djur på planet rätt begränsad. Min poäng är att för att förse flera miljarder människor med kött, så räcker inte all världens gräsytor till på långa vägar utan denna uppfödning måste i så fall ske på annan väg. I dagsläget finns mig veteligen inget sätt att förse mänsklighetens efterfrågan med kött utan att också rubba CO2-balansen med hjälp av kraftuppfodring. 

 

Ett alternativ som kommit på senare år vilket jag tycker är intressant är livsmedelsutvinning av bland annat larver. Vad jag kunnat se är detta inte bara en resurseffektiv livsmedelsframställning utan även fullt möjligt att utföra i tre dimensioner likt vertikalt farmande, vilket skulle ta bort problematiken med köttbegränsning styrt av jordens odlingsbara yta. Personligen tror jag att färs av larver skulle fungera ypperligt i diverse nuggets, korvar, köttfärs och burgare tillagad på rätt sätt och med bra kryddning. 

 

P.S. Sitter på tåg med dåligt wifi så har inte kunnat se filmen ännu D.S.

 

Okej, kolla på filmen när du kan då. Där förklaras det nog bättre än vad jag klarar av. :)

Link to comment
Share on other sites

Okej, kolla på filmen när du kan då. Där förklaras det nog bättre än vad jag klarar av. :)

Intressant var den! Han menar alltså att öknarnas utbredning är främst beroende på den minskade djurrörelsen, men vad är hönan och vad är ägget? Har djuren rört sig vidare för att det funnits för lite växter att äta eller har växterna försvunnit p.g.a. djuren dragit däifrån? Att djurspillning fungerar som gödsel är ju inte direkt någon nyhet?

 

 

Link to comment
Share on other sites

 

Har ni testat äta insekter? Jag tror det kommer bli mer vanligt i västvärlden (i asien har det ju mer eller mindrealltid ätits). Många har säkerligen äckel-känslor inför att äta det, men egentligen är det inte mer konstigt än att äta kräftdjur som exempelvis räkor eller kräftor. Insekter skiljer sig från däggdjur då de saknar lungor samt har skelettet "utanpå" kroppen. Kräftdjur uppfyller bägga dessa kriterier och är på sätt och vis havets "insekter". För inte allt för längesedan ansågs det i västvärlden dessutom som grovt osmakligt och motbjudande att äta hummer, något som i dag är en riktig delikatess runt om i världen.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Intressant var den! Han menar alltså att öknarnas utbredning är främst beroende på den minskade djurrörelsen, men vad är hönan och vad är ägget? Har djuren rört sig vidare för att det funnits för lite växter att äta eller har växterna försvunnit p.g.a. djuren dragit däifrån? Att djurspillning fungerar som gödsel är ju inte direkt någon nyhet?

 

 

Den ekologiska balansen störs av mänskliga intressen. Vilda djuren tillåts inte leva enligt sina nedärvda rutiner och i storskaliga flockar. När vi människor stör ut och ändrar i Ekologin blir det knas. Mångfalden är ett kvalitetstecken i motsats till enfalden. Sådant vi kommer att förstå när den sista älven är förgiftad och det sista trädet nerhugget...

Link to comment
Share on other sites

Intressant var den! Han menar alltså att öknarnas utbredning är främst beroende på den minskade djurrörelsen, men vad är hönan och vad är ägget? Har djuren rört sig vidare för att det funnits för lite växter att äta eller har växterna försvunnit p.g.a. djuren dragit däifrån? Att djurspillning fungerar som gödsel är ju inte direkt någon nyhet?

 

 

 

Det mest intressanta, tycker jag, är att vi kan lära oss av detta att vi kan minska ökenutbredningen och låta betydligt fler djur beta inom ett område, om vi bara gör det på rätt sätt! Ett sätt att optimera "användningen" av jorden utan att suga ur den...

Link to comment
Share on other sites

För bara ca 70 år sedan hade vi ett ur ett historiskt perspektiv normalt sätt att föda upp nötkreatur här i Sverige. Inslagen av fossila bränslen var nära noll och de åt enbart föda som skapats i den svenska naturen på ängar och i skogsmark genom fotosyntes. Sverige hade 1930 mer än dubbelt så många nötkreatur som idag. Myten om att jordens yta inte skulle räcka till för animalisk matproduktion till alla är just en myt.

Jag vet inte om man kan dra slutsatsen att jordens yta skulle vara tillräcklig bara genom att se på hur vi har det i sverige. Vi är ett väldigt glesbefolkat land och har dessutom ett "konstant fuktigt" klimat vilket skiljer sig från de betydligt större områdena runt ekvatorn med perioder av regn och perioder av torka och som är betydligt mer tätbefolkade. Om vi leker med tanken att man skulle kunna omvandla all jordens ökenyta till odlingsbar yta skulle ju givetvis förutsättningarna vara oändligt mkt bättre, men att det är en realistisk tanke ställer jag mig frågande till. Denna artikel tar upp en del problem med Allan Savory's teorier som inte känns helt orelevanta i sammanhanget: http://www.slate.com/articles/life/food/2013/04/allan_savory_s_ted_talk_is_wrong_and_the_benefits_of_holistic_grazing_have.html

 

Sedan har jag lite svårt att se hur detta skulle fungera i praktiken i en marknadsstyrd ekonomi. Att genom subventioner (exempelvis) överlåta boskapstillväxten på enskilda bönder (vilket Savory hävdar och menar att bara vi börjar äta mer kött så kommer detta bli lönsamt för köttbönderna) skulle inte få önskad effekt då bönderna med all säkerhet vill ha ganska bra koll på sina boskap och därmed tvingas ha dem i väl avgränsade områden. Därmed uppnås inte den "hordspridning" som önskas. Genomförandet måste i sådana fall ske genom nationella samarbeten där flera länders regeringar går ihop för att sjösätta projekten med att öka boskapsantalet. Detta leder givetvis till fantastiska möjligheter till diverse tjuvjakt m.m. i länder vars befolkning i många fall redan lever under existensminimum och där svälten är utbredd. Men det är väl samma sak här som med de flesta andra världsproblemen - de tekniska lösningarna kanske finns men de är inte tillämpbara i en global marknadsekonomi.

 

 

Den yta som krävs för att föda en kossa eller andra idisslare har inte minskat med övergången till kraftfoder odlat i stora monokulturer med fossilbränsleintensiv konstgödsel, traktorplogning, bekämpningsmedel m m. Ungefär samma yta krävs. Den s k "gröna revolutionens" s k "växtförädling" gjorde de ätbara axen större, strået kortare och rötterna mindre. Med större inslag av konstgödsel, bekämpningsmedel och konstbevattning så fick man ut en större skörd med ett koncentrerat kaloriinnehåll. Men OBS, detta innebär inte att en "modern" åker producerar mer kalorier per hektar än gräsbetesmark. Tvärtom utnyttjar en betad gräsmark solens fotosyntes effektivare då 100 % av ytan, till skillnad från en åker (med obeväxt mark mellan raderna av beväxt mark) är beväxt. Vid planerad betning a´la Savory så maximeras fotosyntesen också genom att gräset genom regelbunden, lagom betning (varken över- eller underbetning) befinner sig i maximal tillväxtfas.

 

Kraftfoder besparar ingen yta, det är bara mer koncentrerat och därmed billigare att transportera kors och tvärs över jordklotet, det sparar tid då djuren växer abnormt snabbt (och blir sjuka) och det är billigt tack vare jordbrukssubventioner, billiga men ändliga fossila bränslen och det faktum att spannmålsjordbruket slipper betala för alla externaliteter (övergödning av vattendrag, minskad biologisk mångfald, förgiftning av grundvatten mm). Jordens yta är inte problemet för vår matförsörjning. Problemet är att vi inte verkar vara beredda att betala för en långsiktig hållbar, ekologisk matproduktion som skulle vara mer arbetskraftsintensiv.

 

Det är som du skriver - ett mer koncentrerat kaloriinnehåll, vilket underlättar för den enskilde farmaren med all hantering av både djur och foder, på regionens, landets och planetens bekostnad. Däremot måste det väl vara ganska stor skillnad i hur mycket kalorier eller odlingsbar yta som krävs per kilo kött beroende på om det är nöt, gris eller fågel? Jag vill minnas att det för att producera 1 kg nötkött går åt ca fem gånger så mycket föda som för 1 kg kyckling. Är dock osäker i detaljerna kring det påståendet, du kanske har bättre koll Per?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Intressant ämne tråden började med, men nu när tråden ändå är långt från originalinlägget så kan jag väl fortsätta.

Jag har i någon annan tråd nämnt detta debattinlägg men inte hittat det. Men kom på att jag hade en länk på jobbmailen.

 

 

Byta nötkött mot svin och kyckling vore katastrof

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/byta-notkott-mot-svin-och-kyckling-vore-katastrof_8151424.svd

ARTUR GRANSTEDT

docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Helsingfors universitet samt koordinator för EU-projektet BERAS Implementation vid Södertörnshögskola.

Link to comment
Share on other sites

Svaret är precis som Andush säger: Det skulle ligga konstant. Det tokiga är  SLV mfl myndigheter tror att kornas korta kretslopp av CO2 och metan påverkar klimatet vilket är lika knasigt som mitt skämtsamma exempel ovan att viktminskning skulle ha någon klimatpåverkan. Den muskelmassa och det fett som vi kor lägger på oss och all C02 som vi andas ut (och metan vi fiser ut) har sitt ursprung i gröna växter som med hjälp av solenergi omvandlat CO2 och vatten till (främst) kolhydhydrater. Nettoutsläppen beror på att vi nu använder lagrade, fossila bränslen med tiotals eller hundratals miljoner år på nacken i snabb takt. Dagens matproduktion från jord till bord bygger på stor tillförsel av fossila bränslen.

 

Korna har inte med saken att göra. Sannolikt fanns det minst lika många metanrapande och fisande idisslare innan jorbruket gjorde sitt inträde. Här i Sverige hade vi sannolikt stora hjordar visenter (europeisk bison) som strövade omkring på den mark som idag är våra bördigaste jordbruksmarker.

Kor gör ingen skillnad när det gäller koldioxidhalt i atmosfären så länge de äter gräs. Det är när de äter kraftfoder som deras magar inte trivs och släpper ut störande gaser!

Link to comment
Share on other sites

Äntligen en sanning om Afrika! När jag säger samma sak är det ingen som förstår. Världens rikaste kontinent, glest befolkad. Där är vårt ursprung och vår framtid. Skulle flytta dit direkt om jag hittade ett ställe där dom inte är fullt upptagna med att slå ihjäl varandra istället för att ha det bara ha det bra.

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Såg idag på AlJazeera ett intressant program om hur kor användes för att laga dagbrott. Tyvärr uppfattade jag inte vilket land det var men det såg asiatiskt ut. Man hade brutit tenn och på en ganska stor yta förstört ytskiktet.

Boten var en massa kor vars spillning användes som jord och gödning för plantor och gräs. Reportern tyckte det var fantastiskt att gräs åkte in i ena änden på kon och i andra änden spillning som gav mera gräs. I mitten kom dessutom mjölk som gavs bort gratis till skolbarn. Kul att se och skönt att slippa höra hur farliga kor är. Tydligen kan kor ge mjölk utan spannmål  ;)

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...