Livet som normalviktig - en dagbok

[Blistra]

God morgon. Kände mig lite slö igår och hade ingen ork att skriva. Småbrottades dessutom med ett sug efter att proppa i mig typ "kvällsmat", antagligen för att jag var på jakt efter något som skulle göra mig trött och liksom frånkopplad från omgivningen. Anledningen till att jag vill känna så är väl ganska naturlig - det kommer en dålig känsla eller ett smygande obehag på grund av något som hänt under dagen och jag vill TA BORT DEN så fort som möjligt. Tur är väl då att jag vet att känslorna inte är farliga och att jag gör mig själv en tjänst genom att stanna i dem och vara med om hur de försvinner alldeles av sig själva om en bara har tålamod

 

Maten såg ut så här:

 

Frukost: Kvarg med lite hallon och nötmüsli, kaffe med kokosfett.

 

Lunch: Pannbiff med lite gröna blad, pesto och en avocado.

 

Eftermiddag: Tog med mig en välbehövlig termos med kokosfett-kaffe att ha på bussen i ett försök att motverka mina impulser att köpa något snacks/sötningsmedelsaktigt. Får se till att fortsätta med detta!

 

Middag: Kokt torsk med äggsås, blomkålsmos och lite rivna morötter.

Efter middagen kom som sagt ett sug efter något mer att äta över mig. Helt klart beroende på stress/att jag ville trösta mig själv för att jag haft en "jobbig" dag och inte för att jag var hungrig.
Fantastiskt nog så klarade jag ut det! Det höll nog i sig från 19:30-snåret fram tills att jag somnade vid 21:30, jag tror baske mig att jag somnade medan jag höll på att fantisera om allt jag ville äta, haha. Tur att min vilja + sömnen tog överhanden.

Känner mig stolt och lättad över detta idag, för suget har ju försvunnit all världens väg och jag känner mig precis som vanligt. En bonus är också att jag kommer att vilja äta frukost om ett tag, en aktivitet som enligt mitt tycke bidrar till en känsla av struktur och att allt är som det skall vara. Att vakna upp och fortfarande vara mätt efter att ha kvälls-ätit trivs jag inte riktigt med längre.

 

Anledningen till att jag till stor del övergivit den periodiska 16:8-fasta jag höll på med under väldigt lång tid är ett blogginlägg jag läste, skrivet av en tjej som lider av allvarligt sockerberoende. Hon beskriver det (efter att ha hört en kunnig person föreläsa om saken) som en del av sjukdomen att "spara" en måltid till sent på dagen då det blir något man ser fram emot. Alltså, att sjukdomen finns kvar i beteenden trots att man äter sockerfritt. Hit hör också viljan att äta sig övermätt, vilket man ofta skyller ifrån sig med att "jag äter ju i alla fall inte socker".

Jag kände direkt igen beteendet, jag ville verkligen "spara" mitt sista mål mat till sent på kvällen, äta mig riktigt mätt och sedan typ gå och lägga mig för att slippa hinna bli sugen igen innan kvällen var över när jag höll på med 16:8. Att inte äta förrän 14-15-tiden dagen efter var inga problem, jag kunde egentligen hålla ut hur länge som helst, men att bli sugen på kvällen, det var jag livrädd för! Och är fortfarande, ska väl sägas.
Men jag tar mig sakta men säkert ur det, ser det lite som en sport att försöka äta middag ganska tidigt och sedan känna av vad som händer i kroppen och försöka hålla ut genom att tänka på att jag kan äta imorgon bitti. Tror inte att det är speciellt sunt att äta sig äckelmätt bara en knapp timme innan det är dags att krypa till sängs.

 

Det blev visst en liten roman denna morgon Det var skönt att skriva av sig lite. Nu fortsätter jag min morgon och hoppas på en lugn dag och ett givande pass på yogan ikväll.

[Blistra]

God morgon. Laddad inför dagen och livet sitter jag här och skriver. Gårdagen gick som en dans, och yogan var givande som (nästan) alltid. Det jag behöver tänka på är att inte jämföra mig med andra och slå på mig själv för att jag inte klarar exakt alla övningar. Jag menar, hur tråkigt hade det inte varit att kliva in i salen och hänga med på allt utan svårigheter? Tala om noll utveckling... Nej, nog är det bättre då att få öva upp sig lite och märka av förändringarna!

 

Gårdagen i mat:

 

Frukost: Kvarg med nötmüsli och lite hallon, fröknäcken med kokt ägg, kaffe med grädde och kokosfett.

 

Lunch: Köpte en liten bit laxfilé över disk i en matbutik, vilken jag åt tillsammans med en liten burk lösvikts-oliver och soltorkade tomater. Synd bara att sådana där delikatess-bufféer eller vad man ska kalla dem alltid använder sämsta sortens olja i sina inläggningar, men man kan ju inte få allt. På det hela stora en bra lunch ändå, jag som brukar ha så svårt att hitta något jag vill äta om lunchen tvingas inhandlas i någon matbutik.

 

Eftermiddag: Fortsatte trenden med en termos kokosfett-kaffe på bussen hem.

 

Middag: Stekt torskfilé med parmesanchips, pesto- och smetanadressing samt ugnsrostad brysselkål.

 

Idag slutar jag tidigt och tänkte försöka mig på att ta mig hem och vila huvudet från alla måsten, i alla fall i någon timme eller så innan jag börjar städa och plugga. Vi får väl se hur det går...

[Blistra]

God morgon! Gårdagen bjöd trots min tveksamhet inför saken ändå på en del vila. Lyckades sitta ned i en fåtölj bra länge, och sedan skippade jag att städa. Det kändes lagom rebelliskt och skönt, haha.

 

Gårdagen i mat:

 

Frukost: En laddning kesoplättar, varav ena hälften åts med ost och den andra med hasselnötssmör + kokoschips.

 

Lunch: Inte speciellt hungrig vid lunchtid, men öppnade ett påläggspaket (120-grams) med någon typ av skinka och åt ungefär 3/4.

 

Middag: En fryshamburgare (endast nötfärs, salt och peppar om man får tro innehållsförteckningen, rätt god för att vara frysrätt var den i alla fall) tillsammans med västerbottensost och en massa coleslaw.

 

Övrigt: "Fikade" även under gårdagen och åt av mina kokossmörbomber samt några andra jag gjort med nötsmör/kokosfett/kakao. Har inte i något sötningsmedel över huvud taget i dessa. Dels har jag lärt mig uppskatta smakerna i sig själva, dels kan det ibland bli lite FÖR gott om jag smyger ner sötning. Det var ett tag sedan jag åt sådana, så måste har glömt bort hur otroligt energirika de är. Åt alltså för många och blev lätt illamående av att det blev så mycket fett på en och samma gång. Bra på ett sätt kan man väl säga, att min mättnad tycks fungera bra, men kanske dåligt på ett annat då det egentligen inte är meningen att jag ska äta extragrejer utöver mina huvudmål. Det känns liksom bara...onödigt.

 

Känner mig fortfarande mätt på fett. Ska ut på en promenad nu och sedan sätta igång hjärnkontoret genom att plugga - detta kan säkert locka fram någon hunger vid lunchtid så jag får en chans att få i mig riktig och näringsrik mat som inte bara består av fett

[Blistra]

God morgon! Ja, jag är uppe tidigt som vanligt. Tycker ändå om att få ett par timmar för mig själv om helgmorgnarna innan resten av hushållet drar igång. Idag står den sedvanliga promenaden samt en kort sväng till second hand-butiken för att lämna bort saker jag rensat ur hemmet på schemat. Ska väl även plugga och dona med lite annat inomhus, men kanske borde tidsbegränsa mina göranden till klockan 16 eller så - efter det klockslaget är det bums ner och slappna av som gäller. Blev förtjust i tanken samtidigt som jag skrev ner den, tror att det får bli så! Det gäller väl att disciplinera jag-ska-bara-personen med fasta ramar för vila, haha.

 

Gårdagen i mat:

 

Frukost: Ingen förutom kaffe med lite grädde, var som sagt mycket mätt efter fettkalaset med mina "fikabomber".

 

Lunch: Sallad med buffelmozarella, pesto och valnötter.

 

Eftermiddag: Behövde fylla på med något efter en relativt lätt lunch. Jag hade inte tid att gå in i någon mataffär, Pressbyrån hade bara ost att tillgå och det vill jag helst inte äta eftersom det ibland triggar mer än vad det mättar. Gick således till McDonalds och skrapade nogsamt bort bröd och fyllning från två hamburgare. Åt även några paranötter som jag hade med mig i väskan. Även om jag inte är speciellt nöjd över att ha besökt snabbmatskedjan så gjorde det i alla fall jobbet så att jag höll mig mätt fram till middagen. Jag antar att det inte går att vara matsnobb 24/7...

 

Middag: Kycklinggryta med curry och kokosgrädde. Till det stekt blomkålsris med hackad paprika och morot i.

 

 

Insåg nu att det är en månad sedan jag började skriva här. Tänk att jag har klarat av att låta bli kaloriräknaren! Det är ju inte klokt, jag som var så fäst vid den och hade otroligt svårt att tänka mig ett liv då jag inte brydde mig om att väga och räkna maten. Känner enbart befrielse nu. Blir såklart nojig ibland och "överslagsräknar" i huvudet, men det är inte på långa vägar samma besatthet som förr. Jag har vägt mig ett par gånger under den här tiden, och inte har jag gått upp något inte. Var orolig för detta av någon anledning, att jag skulle börja svälla över alla bredder om jag tillät mig att äta efter huvudet och inte efter kaloriräknaren. Vägt omkring 79-82 hela tiden och är nöjd med det.

 

Önskar er som läser en trevlig dag

[Blistra]

God kväll!

 

Angående lördagen så klarade jag vilo-kvoten med råge. Bestämde mig för att ha en "gränslös" dag då jag fick släppa allt och bara göra/äta det jag kände för utan ånger. Med det menar jag att jag inte gjorde upp några regler i huvudet kring allt jag borde göra, allt jag borde fixa, allt jag inte borde äta. Jag följde helt enkelt mina viljor och lämnade tvångsmässiga tankar i en slags mental låda långt borta. Så här i efterhand inser jag att det inte blev så förskräckligt mycket "fusk" ändå, förmodligen inte mer än vad medelsvensson äter och dricker under en helgdag. Känner mig dessutom inte speciellt påverkad av det idag - tvärtom har jag känt mig proppfull av energi och befriad från sug.

 

En kort summering av vad jag åt/drack igår: Kesoplätt med buffelmozarella och tomat till lunch, lchf-tacopaj med avocado, hemgjord chilisås och sallad till middag. I övrigt åt jag både salta cashewnötter (min favorit bland snacks här i världen) och hemgjort cashewnötsmör med lite kakaonibs i. Drack även rött vin och lite whisky.

 

Idag var jag föga förvånande mätt ända fram tills 14-tiden. Orkade innan dess ut på en skogspromenad på 1,6 mil samt att städa ur hallen här hemma. När jag sedan satte mig ned för att äta lunch blev det följande:

 

Fröbröd med Bregott och kokt ägg, smörkaffe samt en burk makrill i tomatsås. Brukar dock skrapa av så mycket det går av tomatsåsen - dels för att den i princip alltid innehåller en väldans massa socker, dels för att jag tycker att den smakar förskräckligt jämfört med hur det smakar om man gör sin egen tomatsås hemma.

 

Middag ska jag äta om någon timme efter lite plugg, då blir det en ugnsomelett med rökt skinka och ost som jag tänkte äta med lite spenatsallad.

 

Summering: Kanske är det så att jag kan klara en viss mån av överätning så länge det inte innefattar sötningsmedel eller små mängder av dolt socker i form av typ maltodextrin eller annat som brukar finnas i halvfabrikat. Jag känner liksom en helt annan mättnad om jag äter mycket av sådant som är naturligt och utan uppenbar sötma - dvs saker som nötter, kokoschips eller råkakao. Även om det inte tillhör mina standard-tre-mål-om-dagen så får det mig åtminstone inte att vilja plöja igenom hela skafferiet timmarna/dagarna efter. Brukar mest bara känna mig nöjd och ohungrig efter att ha "släppt loss" med dessa livsmedel. Så länge det inte sker mer än någon dag i veckan är kanske inte någon skada skedd.

 

Önskar er som läser en trevlig kväll:)

[Blistra]

God kväll. Sitter och tar igen mig lite efter en typisk måndag, det vill säga en trött och lite släpig, håglös dag. Känner mig dock nöjd med tillvaron just nu och känner att jag kan låta små störningsmoment i vardagen vänta tills imorgon. Just nu vill jag bara dricka mitt kvällste i lugn och ro och så småningom gå och lägga mig.

 

Dagens mat:

 

Frukost: Kvarg med kokoschips och hasselnötssmör, kaffe med kokosfett.

 

Lunch: Broccoliplättar med parmesan och till det en spenatsallad med vinägrett.

 

Middag: Kycklingfilé med tahini och lite tomatsalsa. Även till detta blev det spenatsallad.

 

Bra matdag tycker jag! Funderar bara lite över hur man egentligen bär sig åt för att portionsbestämma tahini... Jag menar, det måste ju vara otroligt energitätt men hur mycket är egentligen lagom för 1 person? Gräddsås, kryddsmör/majonnäs och typ kall sås gjord på creme fraiche/yoghurt vet jag hur mycket som krävs för att hålla mig mätt. Men tahini?
Ja ja, så småningom lär jag väl mig min perfekta mängd där jag varken blir övermätt eller hungrig igen efter 3 timmar.

[Blistra]

God morgon! Har haft ett par jobbiga dagar. Väntat på besked från både det ena och det andra och känt mig maktlös över tillvaron då jag inte kan planera min framtid in i minsta detalj. Jag känner mig rätt missnöjd med hur jag hanterat maten under ett par dagar - det har varit mycket mat, småätande däremellan och på tider på dygnet som jag inte vanligtvis brukar äta på. Allt har ju givetvis varit lchf, det ska extremt mycket till innan jag överger det och börjar vräka i mig mjöl- och sockermat, men matintaget har varit överdrivet och planlöst på ett sätt jag i förlängningen mått dåligt av. Igår tog jag mig dock upp på banan igen och det känns som att dikeskörningen är över för den här gången. Sakerna jag kände mig stressad och maktlös över har löst sig, vilket jag innerst inne visste att de skulle göra.

 

Det jag vill bli bättre på är att ha tålamod och vänta på att saker ska klarna - det är ett naturligt inslag i varje människas liv att tvingas hantera ovisshet men ändå planera vardagen utifrån denna. Det är inte rimligt att vräka i sig en massa mat bara för att man inte vet om det där mötet blir i februari eller mars, eller för att en person man måste få tag på innan helgen inte svarar i arbetstelefonen. Så här i efterhand ler jag åt mitt tokiga beteende och har bestämt mig för att vara på min vakt nästa gång sådana här saker händer Nyckelverktyget får bli att lösa en situation utifrån vad jag kan göra helt på egen hand och inte bry mig om det jag ändå inte kan påverka. Vänta och acceptera!

 

Gårdagens mat blev detta:

 

Frukost: Övermätt och trött på mig själv hoppade jag över frukosten. Hade varit uppe sent på kvällen och ätit.

 

Lunch: Ett litet paket lufttorkad skinka, tillsammans med en rejäl bit chevrette (hård getost). Gjorde även en kopp smörkaffe.

 

Middag: Kyckling med avocado och spenat. Som "dressing" ringlade jag över skirat smör.

 

Under gårdagkvällen var det också yoga. Kände att jag behövde det, nu idag känns kroppen genomarbetad och återställd. Jag vill vara snäll mot mig själv och ge min kropp bra saker. Med detta sagt önskar jag mig själv en fin dag.

[Blistra]

God morgon. Har vaknat otroligt tidigt idag. Som vanligt får man väl nästan säga. Jag mår inte speciellt bra, känslan av stress jagar mig fortfarande och maten gick inget bra igår. Tömde en halv liten burk mandelsmör, blev sur över det och kände att det inte var någon "idé" att äta nyttig mat till middag så åt en massa lchf-brödskivor med gräddost istället. Suck, stor suck. Logiken är verkligen på topp när jag hamnar i diket.

 

Kämpar på så gott det går med att vara snäll mot mig själv, det som är så viktigt nu när jag känner mig lite psykiskt instabil. Inte slå på mig själv, inte tycka att jag är misslyckad och ofullkomlig som människa då jag inte klarar en strikt matrutin. Jag kan aldrig klara av det här om jag inte är förlåtande och försöker att dels dela med mig av mina känslor, dels aktivt analyserar kring VARFÖR det blir som det blir.

Frågan om varför det blir som det blir är något jag funderat mycket över det sista dygnet. Det kan vara att jag inte är i kontakt med känslorna just nu, jag skjuter dem mest framför mig och vill inte ha med dem att göra. Känslan av stress är väldigt diffus - kanske är det inte ens stress utan bara det faktum att jag slarvat med att kartlägga min livssituation och vad jag behöver göra för att må bra. Annars är mitt skrivbord fullt av små lappar där jag skriver upp bland annat målbilder, risksituationer och känslor kring överätning. Har även fört "stjärnbok" à la lchfingenjören, ett enkelt poängsystem där jag i slutet av dagen ser över hur jag skött mig avseende mat, sötningsmedel, rörelse och sömn med mera. Som det säkert märks har jag jobbat en del med mitt ätbeteende, och är övertygad om att olika former av dagböcker/skriftlig kartläggning hjälper mig i sockerberoendet.

 

Senaste tiden har jag dock struntat i de här sakerna. Har tyckt att det "ändå går så bra nu" och därför intalat mig själv att det inte behövs. Det här är som GJORT för att falla ur rutinerna. Jag vill därför nu ta tag i detta igen och inte slarva med mina "skrivövningar" eller vad en ska kall dem. Inser att de är viktigare än jag trott.

 

Det var mig ett känslomässigt inlägg detta! Känns lite skämmigt att skriva om mina tillkortakommanden här, men gör det ändå. Har även vänt in och ut på mig själv i ett worddokument här hemma, det kändes bra. Det som ska göras nu är en kortsiktig plan med praktiska lösningar för att jag ska kunna sträva mot mitt bästa mående. Detta innebär bland annat att rensa bort triggervaror från skafferi och kyl. Varor jag, när jag mår bra, klarar av att ha hemma men nu när jag inte mår så bra kan de inte stå där. Det blir för lätt att ta en sked här och en näve där och det vill jag verkligen undvika. Ju mindre saker vilka inte kräver någon form av tillagning som står hemma desto bättre. En annan praktisk lösning som fungerar bra för mig är att inte testa några nya recept. Nya recept kan gå fel eller helt enkelt inte falla mig i smaken, eller gör mig stressad pga tidskrävande. Vad som händer då är att jag blir sur och känner mig som ett offer för omständigheterna - vilket irrationellt löses genom att gå som en gräsklippare genom skåpen i jakt på "något annat att äta nu när middagen blev så misslyckad". Det är också dumt i den mån att jag känner mig stressad över att det jag testlagat eller till och med TÄNKT testlaga och köpt hem ingredienser till måste ätas upp eftersom jag avskyr att slänga mat. 
Man skulle kunna sammanfatta denna kortsiktiga plan med att spendera så lite tid som möjligt nära mat och i köket. Fixeringen behöver brytas helt enkelt.

 

Idag ser dagen ut som följande: behöver först och främst få ur mig lite energi och frustration, vilket en snabb långpromenad nog kan lösa. Sedan är en två-trerätters middag planerad. Denna går ju inte alls ihop med att jag tänkt låta maten spela en minimal del i mitt liv just nu - men den är planerad sedan länge med tanke på det faktum att det är alla hjärtans dag och vi brukar gilla att på något sätt fira lite extra. Den kommer att vara lågkolhydrat såklart, tyvärr känns det bara inte roligt att äta när jag slarvat så med maten det sista. Då är det som att jag inte är värd en god middag med vin och sockerfri efterrätt, känner mig bara värd sådana utsvävningar om jag späkt mig ordentligt veckan innan eller kanske till och med fastat. Detta är ju i sig inte ett dugg friskt heller, suck. Vill ju bara kunna äta vanlig jävla mat utan skuld och skam och utan att bli fixerad.

 

Ber om ursäkt för ett riktigt spretigt inlägg, men för min del var det skönt att häva ur mig lite. Kanske hjälper det att dela med sig av känslorna ibland.

[stoscha]

En god alla hjärtan. mat och vinmässigt kommer vi också ha. Det är väl jättemysigt

[may]

Att hitta en balans passar mellan mat och välmående som passar just ens egna förutsättningar är en resa, en spännande resa. På kuppen får man ju stor kunskap om sig själv, kost och så får också bl a intressanta diskussioner här. Jag tror att man måste se långsiktigt och för mig var det stort när jag insåg att livet är en enda stor kringelikrokig resa och att skuld är helt meningslöst. Det leder ingenstans. Utan har man gjort ett snedsteg så är det bara upp på banan igen. 

Jag har bara hållit på i två år men om jag jämför med hur jag såg ut och mådde före det är det stor skillnad. Trots att jag också tycker jag trillar dit då och då, eller typ ganska ofta. Fast då just på sånt som mandelsmör, mörk choklad etc Jag har bestämt mig för att inte känna skuld. Det är min strategi.

[Blistra]

Att hitta en balans passar mellan mat och välmående som passar just ens egna förutsättningar är en resa, en spännande resa. På kuppen får man ju stor kunskap om sig själv, kost och så får också bl a intressanta diskussioner här. Jag tror att man måste se långsiktigt och för mig var det stort när jag insåg att livet är en enda stor kringelikrokig resa och att skuld är helt meningslöst. Det leder ingenstans. Utan har man gjort ett snedsteg så är det bara upp på banan igen. 

Jag har bara hållit på i två år men om jag jämför med hur jag såg ut och mådde före det är det stor skillnad. Trots att jag också tycker jag trillar dit då och då, eller typ ganska ofta. Fast då just på sånt som mandelsmör, mörk choklad etc Jag har bestämt mig för att inte känna skuld. Det är min strategi.

 

Det låter härligt att komma till insikten om att skuld är meningslöst. Det är dit jag vill komma Tack för dina ord!

[Blistra]

God kväll! Ny vecka och gamla strategier. Jag har just fyllt i min stjärnbok och dessutom spenderades morgonen med att titta igenom de målbilder jag skrivit ned för att hålla mig på rätt spår. Det känns bra och motiverande. Lördagen gick fint, klarade av att njuta av maten utan skuld och mådde bra dagen efter. Åt en riktig brakmiddag bestående av bland annat bakad ricotta, en god köttbit med rödbetsgratäng och en helt osötad dessert med mascarpone och jordgubbar.
Igår tränade jag yoga och kunde ta med mig känslan av lugn under dagen. Åt faktiskt stora mängder under gårdagen också, inte alldeles utan skuld men ändå med en känsla av att det inte gjorde så mycket.

 

I dag har maten sett ut så här:

 

Under dagen blev det endast ett par koppar kaffe med äggmjölk. Hade med mig ägg till jobbet men orkade inte äta dem, hungern var inte direkt närvarande.

 

Middag: Resterna av köttet från i lördags, två stekta ägg. Till det hade jag lite romansallad och paprika dränkt i min hemgjorda majonnäs.

 

Innan sänggåendet ikväll tänkte jag göra några andningsövningar för att riktigt stärka upp mig inför veckan. Med stärka upp menas att inte låta stressen och ältandet komma åt mig när livet känns både "för mycket" och förbannat tråkigt på samma gång. Någon beskrev det som att sitta i en bil med gasen tryckt i botten men utan att komma någon vart... Den känslan kan jag skriva under på allt som oftast. Förlitar mig på att det inte alltid kommer att kännas likadant. Imorgon är en ny dag.

 

Önskar er som läser en fortsatt trevlig kväll.

[Blistra]

God kväll. Har precis avslutat middagen och roas lite över det faktum att jag inte kunde bry mig mindre om att det är fettisdagen idag. Ett tag hade jag en tanke om att göra någon LCHF-semla, men... näe. Vad skall jag med en sådan till? Tror det var mest semlan som högtidskonstruktion jag var inne på snarare än att jag var sugen på själva smaken av den. Lite samma sak är det med julgodis har jag märkt - tanken på det känns mysig, men inte är det särskilt gott inte. Man kan ju undra när jag ska lära mig att jag faktiskt innerst inne tappat smaken för allt sött. Tycker ju numera att ost är ganska sött, ja till och med blomkål! Och vispad grädde med lite vaniljpulver känns som rena lyxen.

 

Hur som helst, är en dag som denna särskilt nöjd över att mitt sockerbegär är minimalt jämfört med förr om åren. Då åt jag nog semlor (japp, klämde i mig två åt gången) säkert 4-5 gånger innan själva tisdagen ens inföll.

 

Dagens mat:

 

Frukost: Mejerifria kanelpannkakor, kaffe med äggmjölk.

 

Lunch: Tonfiskröra med sallad och avocado, några oliver.

 

Middag: Grönkålssoppa (helt ljuvlig med fänkålsfrön och några stänk äppelcidervinäger i) med kokta ägg.

 

Ha en fortsatt trevlig kväll på er.

[Blistra]

God morgon. Gårdagen gick ganska bra. Balanserade dock på den tunna tunna tanketråden mellan hunger och sug under eftermiddagen och kvällen. Kände att jag borde varit nöjd med det jag fick i mig vid de ordinarie måltiderna, men ändå var det inte nog. Fick således i mig några snabba lösningar i form av naturella pecannötter, sesamknäcken med smör och två mjuka (lchf)brödskivor med smör och ost. Ingen katastrof givetvis, men jag undrar jag varför impulsen kom så starkt och varför jag egentligen följde den utan att blinka. Slängde just det där brödet förresten, vågar inte ha det liggandes just nu. Skivorna är liksom inte tänkta att snabbätas, utan avnjutas en och en med något riktigt matigt pålägg
Vill verkligen försöka hålla mig till "äggtricket", det vill säga att om jag inte kan tänka mig att koka två ägg för att äta - då är det inte hunger.

 

Gårdagens mat utöver snacksandet såg ut så här:

 

Frukost: Två kokta ägg mosade med Bregott. Här fungerade i alla fall äggtricket utmärkt

 

Lunch: Fiskpudding med skirat smör, tillsammans med gröna blad-mixsallad.

 

Eftermiddag: Orkade inte riktigt hela vägen fram med den mat jag åt till lunch, var trött efter jobbet. Gick och köpte ett kokt ägg, några kuber fetaost samt oliver från en lösvikts-salladbar. Nöjd ändå över att jag lät bli att köpa cola zero, halstabletter eller något annat sötningsmedelsstint. Riktiga livsmedel är alltid alltid bättre.

 

Middag: Köttfärssås, även den tillsammans med mixsalladen. Hällde olivolja på.

 

Summering: Tja, vad kan man säga? Har en svag aning om varför jag attackerades av den starka viljan av att stoppa något i munnen i går kväll. Jag vill inte skriva för mycket, men det finns vissa problem med en nära anhörig till mig. Personens svårigheter är ingenting som drabbar mig direkt och jag lever inte tillsammans med/nära personen, men varje gång jag hör "senaste nytt" om personen då jag pratar med någon annan anhörig i telefon så lämnar det mig ledsen och med en fruktansvärd känsla av maktlöshet. Jag vill så gärna inte bli påverkad alls av detta och det går för det mesta bra, men känslorna kommer som sagt ikapp då jag pratar med någon som vet hur det är.

 

Nog om detta. Idag ska jag iväg på något lunchmöte men har ingen aning om vad för mat som kommer att serveras. Har jag tur blir det buffé och kan då plocka åt mig det som inte ser misstänkt ut, har jag otur blir det typ baguetter eller något annat mjöligt. Jag vägrar äta röror och såser på sådana här tillställningar eftersom det ger mig lite ångest att inte veta vad som finns i. Likadant är det med köttfärsrätter eller sådant som brukar benämnas "salladskyckling". Fullproppat med stärkelse och maltodextrin och skit som min kropp absolut inte behöver. Nej, ska hålla utkik efter ren mat och med lite tur kanske där finns olivolja eller smör/Bregott vid sidan av. Gjort i ordning en termos med kokosfett och äggmjölk att göra kaffe i om det skulle knipa.

 

Önskar er och mig själv en bra dag utan obehagliga överraskningar.

[Blistra]

God morgon. Kunde igår skaka av mig de sämre känslorna från dagen innan. Den där lunchen igår blev avblåst, vilket jag i hemlighet kände mig lite nöjd med. Ni vet väl allihop hur svårt det kan vara att få ihop en duglig tallrik då en blir bjuden på mat via jobbet...

Har lite bråttom nu på morgonen så summerar gårdagens mat snabbt innan jag måste iväg:

 

Frukost: Kaffe med äggmjölk.

 

Lunch: Kokta ägg med Bregott och lite fetaost. Cirka en halv avocado och några strimlor paprika åkte också med.

 

Eftermiddag: En termos kaffe med en matsked kokosfett och äggmjölk.

 

Middag: Stekt fläsk med lök och blomkålsplättar.

 

Ha en fin dag på mig och er!

[Blistra]

God morgon! Även om jag har en del att göra idag så känns det skönt med helg. Planen är att ta mig ut på en stärkande långpromenad för att sedan förhoppningsvis få undan det jag "måste" göra innan klockan blir hundra.

 

Gårdagen i mat:

 

Frukost: Äggröra på två ägg, kaffe med kokosfett.

 

Lunch: Det som vart över från torsdagens blomkålsplättar.

 

Eftermiddag: Med tanke på den relativt lätta lunchen gjorde jag i ordning två mejerifria pannkakor att äta någonstans mellan lunch och kvällsmål.

 

Middag: Paj med fyllning av butternutpumpa samt get- och fetaost. Hade lite gröna blad vid sidan av.

 

Det jag hoppas på för dagen är som vanligt då det är helg att jag dels ska hinna vila, dels hålla mig ifrån att överäta enligt det invanda mönster som kallas passa-på-när-det-är-helg-för-på-måndag-måste-du-vara-strikt-igen. 

[Blistra]

God morgon! Skriver för en kort summering av helgen, vilken har varit bra. Rört på mig mycket och fått in en del pluggtid men också haft tid att slappa. Har väl ätit extra mycket men inga egentliga katastrofer. Riktig lagad mat till både lunch och middag har det i allafall blivit, och inget snaskande av sötningsmedel. Dock har det blivit någon form av "kvällsmat", vilket jag inte brukar ta, både lördagen och söndagen. En kan ju fundera till tusen över om det varit sug eller hunger som legat bakom kvällsmålen - men just nu känner jag mig faktiskt nöjd med att åtminstone inte ha ågren över det. Alla gånger då jag kan gå vidare och se just den här dagen som en ny dag att utföra stordåd på är en vinst. Jag har känt skuld och ångest nog i mina dagar, och idag väljer jag att inte ha det. Den enda rest som finns kvar idag är väl en något svullen mage då det jag åt igår var tämligen mejeristint, nämligen rysk yoghurt med nötmüsli

 

Nu vill jag så smått komma igång med dagen, och önskar er en trevlig måndag.

[Blistra]

God morgon. Lusten och orken har fattats mig under början på veckan. Maten har till större delen gått kass, humöret har varit kass och tröttheten har varit påtaglig samtidigt som jag ändå vaknar med kroppen full av krypande oro 04:45 varenda morgon. Håhå jaja. I ett försök att kompensera det urspårade ätandet har jag dessutom satt igång med att räkna kalorierna igen, vilket i förlängningen givetvis bara gett mig mer oro då jag inte lyckas hålla min uttänkta (alldeles för strikta) plan. Känner irritation över att det blivit som det blivit så ofta på sista tiden - mest irriterad är jag nog över att jag inte tycks kunna släppa ältandet och malandet i huvudet. Du har gjort fel, du gör fel och du kommer alltid göra fel. Ungefär så låter det.

 

Näe, fy. Just nu är ingenting bra som ni ser. Jag ska försöka komma ihåg att det förhoppningsvis är tillfälligt, att de här dagarna bleknar när jag mår bättre. Orkar egentligen inte utreda orsaken till varför jag mår och beter mig som jag gör just nu även om det kanske skulle behövas. Önskar mig själv och er en bra dag.

[Ti Ti]

Kom igen nu, det sägs ju att man själv är sin värsta kritiker - inte skulle du vara så kritisk om det t ex var en kompis som åt LCHF som sladdat ner i diket? Försök bli kompis med dig själv (inte helt lätt, jag vet) och upp på vägen igen! Nu kör vi!

[Blistra]

God morgon. Nu är jag tillbaka efter en (kanske behövlig) skrivarpaus. Som jag skrev sist är inte mitt humör på topp just nu - befinner mig i en icke självvald men nödvändig situation i form av en praktikplats som tillhör min utbildning. Tycker att miljön där är långtråkig och understimulerande. Dessutom är jag mitt uppe i processen med att skriva mitt exarbete vilket känns rätt överväldigande. Kort sagt är jag alltså uttråkad och stressad på samma gång! Jag är inte alls van vid att gå runt och sucka och tycka att livet känns supertrist, vanligtvis kan mycket små saker få mig på glatt humör men det vill sig inte riktigt nu.

 

Det är tyvärr lätt att använda maten som tröst när veckodagarna känns grå. Ibland är det verkligen som att jag vill bli "full" på mat då jag haft en särskilt tung dag. Helt idiotiskt, jag vet. Smartare vore väl att röra på mig mer (typ en promenad då jag kommit hem), söka stöd från den som står mig närmast eller någon annan aktivitet som kan stimulera. Det gäller väl bara att komma ihåg de jobbigare alternativen istället för att tjurigt stå och hyvla ostskiva efter ostskiva och trycka i sig ståendes vid köksbänken
Att äta enligt lchf ligger dock så välförankrat i mig att den mat jag väljer att överäta aldrig inneburit att jag gått loss på riktigt mjöl eller socker - vilket i sig kanske kan räknas som något gott i det hela.

 

Maten har i alla fall fungerat bra sedan någon vecka tillbaka. Helger är svåra i det att jag har svårt att hålla mig från att kvällsäta. Dock blir en naturlig förlängning av det att jag inte är särskilt sugen på frukost dagen efter, och då får det väl vara så. Den förkastliga kaloriräknarappen är faktiskt borttagen från telefonen nu - i mitt fall har nog inget gott kommit ur det där jävla programmet. Bara stress och skuld. Nu resonerar jag som så att jag väljer att äta vad jag vill inom ramen för min lchf och fortsätter med det så länge det inte får mig att må 1: psykiskt dåligt, eller 2: gå upp i vikt. Med "min" lchf menar jag det jag med tiden lärt mig fungerar bäst på min kropp, till exempel att försöka hålla mig ifrån flytande mejerier på veckodagarna och att inte bunkra upp med substitutprodukter.

 

Nu är det dags att ta sig ut på en promenad. Jag önskar er som läser en trevlig söndag!

[Blistra]

God kväll!

 

Skriver igen för att tala om att jag lever, haha. Har inte så värst mycket att uppdatera dock, har fortfarande mycket att göra i livet och känner mig smått likgiltig inför sådant jag kunde uppskatta förr. Men jag vägrar tänka att det alltid kommer att vara så här - det stämmer ju helt enkelt inte! Snart kommer saker och ting att lugna ner sig, ser fram emot det. Med maten går det helt okej, och det senaste på den fronten är att jag tagit upp min 16:8 igen. Kommit fram till att jag nog ändå trivs bäst med det upplägget, och med en sambo som är hemma klockan 19 om kvällarna känns min ambition om tidiga middagar inte särskilt realistisk. Att äta frukost 6 på morgonen efter en sådan sen middag känns helt enkelt bara onödigt, det är så extremt sällan jag är hungrig då så kanske inte borde hålla på med frukost bara för sakens skull.

 

Jag vet att jag ändrar och ändrar med maten hit och dit, blir nästan lite full i skratt då jag tänker tillbaka på hur jag resonerat kring detta i mina dagar. Ibland tänker jag lite sorgset på det också, eftersom det känns som att jag aldrig kan bli fri från det. Att jag aldrig kan låta maten bara vara, låta mig och kroppen bara vara utan att tänka, fixa, trixa och planera. Funderar ibland även på om jag kanske borde söka någon slags terapihjälp för de här tankarna. Typ en terapeut som kan hur ätstörningar fungerar.

 

Nu ska jag i alla fall äta min latmansmiddag i form av kesoplättar med smör och skinka i romansalladsblad. Önskar er som läser en fortsatt trevlig vecka så hörs vi förhoppningsvis snart igen.

[Blistra]

Tillbaka efter ett långt uppehåll! Äntligen har jag fått lite styrsel på livet och känner mig inte lika nere längre. Utbildningen är klar, examensarbetet är skrivet. Nu är det "bara" det nya jobbet att fokusera på, men det går precis lagom fort och jag känner av ett gott självförtroende inför det. Det är en sådan enorm skillnad mellan utbildning och arbete, jag har känt mig så stressad och orolig på kvällar och helger under flera månaders, ja års! tid men nu fungerar det att bara släppa arbetsdagen så fort jag kommer hem - jobbet stannar liksom på jobbet på ett sätt som ju utbildning aldrig kan göra.

 

Hur har det gått med maten då? Både bra och dåligt. Det är inte klokt vad jag har överätit den här våren, tappat kontroll över mängder, tidsramar, substitutprodukter och så vidare. Vikten har otroligt nog inte pendlat så där fasansfullt mycket, kanske 6 kilo ett par vändor upp och ned. Men oavsett vikten så har måendet varit dåligt och då mest i form av känslor av skuld/skam, att jag är misslyckad som inte kan kontrollera mig, straff- och kompensationsbeteende. Även om det inte blivit några regelrätta återfall (är alltså fortfarande konventionellt socker- och mjölfri gudskelov) så har jag ätit enorma mängder av sådant som inte är riktig mat - typ kvarg/yoghurt, påläggsost, nötter, vispgrädde, lchf-bröd, sötningsmedel i form av cola zero och halstabletter.

 

Vad är det egentligen som varit bra i allt detta kan man ju fråga sig. Jo, att jag lärt mig så otroligt mycket om mig själv. Har tagit ett par ordentliga funderare på hur jag fungerar och hur just jag kan äta. Med mycket inspiration från My (lchfingenjören) och genom böcker de senaste månaderna har jag kommit till den viktiga insikten att man som sockerberoende hela tiden måste tänka utifrån abstinent mat. Vad som är abstinent mat får ibland plats inom ramen för LCHF, ibland inte. Ett exempel på detta är det klassiska knepet att ta lite ost med Bregott på för att stilla sug/hunger - på mig har det aldrig någonsin fungerat. Jag skulle lätt kunna hyvla mig igenom en halv goudaost på det sättet. Jag blir inte ett dugg mätt av Bregott och kan äta det med sked. Är det fel på mig som inte ens klarar av att äta normalt på LCHF? Nej, absolut inte. Det handlar mest om att lägga ner energi på att kartlägga vad som triggar just mig och ta bort det från kosten.

 

Denna insikt är fortfarande ganska "färsk", det känns svårt och lite läskigt att ta sig an arbetet det innebär att säga adjö till vissa saker. Det verkar vara ett ständigt pågående arbete att lista ut vad det är som triggar och i vilka kombinationer. En del saker är dock så självklara så ingen tankekraft behövs och det var rätt länge sedan jag kapade loss dem - sötningsmedelsprodukterna rök för ungefär 2 månader sedan och jag känner att jag klarar mig bra utan. Steget efter det var att rensa frysen från LCHF-bröd och skafferiet från frökex. Nu återstår bara resten av sakerna jag insett inte kan vara en del av den kost jag personligen mår bra av... Men mer om dessa i ett annat inlägg. Ville bara tala om att jag är tillbaka, lever och mår bra i nuläget. Jag ser fram emot att fortsätta dela min resa här på forumet. Det ger mig mycket!

[Blistra]

Då var det dags för en uppdatering. Livet rullar ju på vare sig man vill det eller inte, och jag är i en helt OK situation. Jobbet rullar på och tankarna kring maten och måendet mal och mal som vanligt. Hade en bra abstinent mat-period fram till midsommaren, där gick det åt helvete. Storhelger, där man dessutom ska ha gäster hemma tycks alltid bli döden för mitt tillfrisknande och stressätandet brukar sätta igång redan flera dagar i förväg. Har insett att det här absolut är en triggersituation varför jag allvarligt funderar på att hålla mig borta från att stå för värdskapet under storhelger i framtiden. Denna urspårning var något jag hade räknat med redan innan, så det fick liksom bli en ätarhelg för att sedan hoppa upp och fortsätta strikt på måndagen. Även om jag fortfarande (!) ältar midsommarhelgen så har det gått bra att hålla fast vid ett strikt schema nu den här veckan.

 

Hur äter jag nu då? Ett relativt nytt inslag är frukosten vilket till största delen beror på att den hjälper mig att inte äta på kvällarna. Vet jag att jag "får" frukost så känns det helt OK att avsluta dagens sista måltid vid 18:30 och inte ta något mer efter det. Jag överdriver inte mitt räknande av kolhydrater längre heller utan tänker att det är vad som håller mig abstinent som är viktigast. Således har de allra flesta av mejerierna fått åka ut med huvudet före, de triggar alldeles för mycket även om de innehåller ganska få kolhydrater. Vispgrädde finns inte i kylen längre, komjölksost och Bregott är förbjudet område. Det som finns kvar är creme fraiche, vilket jag ännu inte riktigt vet om jag triggas av eller inte om det är i små mängder, samt smör och får/getmjölksost vilket jag vet inte triggar mig. Charkuterier har jag också fått tänka över en del och kommit fram till att påläggsmat (typ skinka, paté, rökt kalkon eller korv) behöver tas bort eftersom jag nog förknippar det med "mackor" och den vägen vill jag inte vandra ner för. Innan LCHF var jag mer förtjust i mackor/bröd än i alla sötsaker i världen så att äta något som ska substitutionera det är en dålig idé.
Där mejerierna åkte ut har dock en större variation av grön- och rotsaker letat sig in. Även om en del av dessa då självklart innehåller en massa kolhydrater jämförelsevis så triggar de mig inte alls jämfört med vad ost och sådant där alltid gör. Vill också ha mer mat på tallriken för mättnadens skull, och då fungerar det bra att lägga dit exempelvis lite smörkokta morotsbitar eller rödbetor utöver den vanliga salladen. Det är ändå intressant att inse att en tallrik med någon ren proteinkälla, sallad med olivolja samt någon rotsak bredvid verkar trigga mindre än vad en traditionell lchf:ig rätt med mycket smör, osttäcke, gräddsås och lite gröna blad gör. Det är väl det här med konsistenserna återigen, eller vad min hjärna förknippar med så kallad "Comfort food" som en bara kan skyffla i sig utan att tugga. Jag som varit så nitisk med kolhydratsmängden i grönsaker och hållt nere på tomater, lök, paprika och gud vet allt men gladeligen ätit korvar/annan chark och haft smält ost på typ det mesta känner mig nästintill hänförd över denna insikt

 

Till saken hör också att jag försöker komma ner i stress samt få igång min mens igen. Har inte haft någon på över ett år och funderar lite kring vad det kan vara som spökar där. Provat med en "kur" gulkroppshormon via gynekolog men där hände ingenting. Men jag hade tydligen låga ämnesomsättningsvärden och då står en tur till vårdcentralen härnäst på schemat. Medan jag inväntar detta spektakel så provar jag lite på egen hand med att bland annat äta oftare, det vill säga frukost, samt då som sagt att inte sky grönhydrater som pesten längre utan få upp grönsaksintaget mer och därmed kolhydraterna. Detta är i alla fall vad jag på flertalet ställen läst att man kan göra för att inte utsätta kroppen för onödig stress. Hobbyläser även på lite om "hypothalamic amenorrhea" där råden är i princip de samma - alltså äta mer och stressa mindre. VI får väl se hur det ska gå med det här, jag ska komma med en uppdatering så snart jag gått igenom läkarbesöket.