Stödstrumpan

Nyfrälst i Holland

Recommended Posts

Vad som händer med hud och eventuell lös hud efter viktminskning handlar i fallande ordning, som jag har fattat det, om: gener, ålder och tid.

 

Är det stora hudveck som orsakar besvär av något slag exempelvis exem eller psykiskt lidande kan man, i alla fall i Sverige, få hjälp med plastikoperation om huden inte krymper av sig själv efter en tid.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kommer ihåg första gången jag hörde talas om LCHF, för ca 10 år sedan. Vänner till mig började äta så, för att bota hennes diabetes. "Vi äter feta såser och har vispgrädde i kaffet, så det är ingen bantningskur direkt", sa hon. De äter fortfarande LCHF, men har fetma båda två. Hur nu det går ihop.

 

Därför har jag hela tiden trott att LCHF bara är för hälsofreaks som räknar vitamininnehållet i sin mat för att optimera sin livslängd. Inget för mig alltså. Jag brukade säga att med den tillgång av mat vi har idag, jämfört med våra förfäder, är det svårt att bli undernärd. Jag trodde att man kunde äta vad skit som helst och att kroppen kunde hantera det.

 

När jag lärde mig om LCHF i januari fick jag fakta om hur det fungerar, vilket är precis vad som krävs för att jag ska bli övertygad. Jag förstod äntligen att man går ner i vikt av den kosten. Jag har nästan aldrig bantat tidigare, för jag har inte trott att det har varit effektivt. Det är ju bara att se sig omkring. Har jag någonsin träffat någon som gått ner mer än tio kilo och hållit vikten? Knappast! Tvärtom har folk blivit tjockare och tjockare, utan att ha någon kontroll över det.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Delviktmål avklarat: 90 kg. Nu har jag inte längre fetma, "bara" 14 kg övervikt. Magen är fortfarande trind, men är nu proportionell mot övriga kroppen och står inte ut. Jag känner mig rätt smal.

 

Nästa delviktmål är 85 kg. Jag vågar inte satsa på 80 och ta för givet att jag ska nå dit, åtminstone kan det ju gå långsammare nu när jag kommer ner i vikt. 85 ska jag uppnå innan jag åker till Sverige i juli.

 

Det är en massa snack om hälsovinster här hos Kostdoktorn och vissa säger att hälsovinsterna är viktigare än viktnedgången. Jag håller inte med. Att bli av med alla kilo är som att slippa ut ur fängelse. Dessutom har jag inte haft några hälsovinster, bortsett från att jag sover 2 h kortare varje natt (om det nu är en vinst) och inte längre får ont i skenbenen när jag promenerar.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att bli lättare är ju en hälsovinst i sej och du vet ju inte hur du ser ut inuti. Jag skulle tippa på att både din mage och dina blodkärl gillar det du håller på med nu

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag är lite förvirrad vad gäller ketos. Å ena sidan sägs det att man bränner fett nattetid och har ketoner i blodet när man vaknar och att det är en naturlig process. Å andra sidan sägs det att det tar ca sex veckor att komma dit. Och hur har jag gått ner så mycket i vikt utan att bränna fett? För med mina tårtbitar hit och dit tror jag inte att jag har uppnått en sex-veckors-ketos.

 

Ketos är en sak, det betyder mest att det är brist på glukos.. så levern startar glukoneogenes och ketos för att kompensera för bortfallet!

 

Det som det tar 3 veckor för är hjärnans förmåga att ta upp till 70% av sin energi av ketonkroppar!

 

Då minskar behovet av glukos och glukoneogenesen blir något mindre.

 

I början drar även dina muskler en hel del både glukos och ketonkroppar, men efter någon månad så brukar de bränna mer fett direkt utan att gå via ketos.

 

Sen så, i ketos kan man äta allt fett man behöver o lite till.. man behöver inte gå ner ett gram.

 

Du har antagligen tappat en hel del vatten oxå, se till att få i dig salt så du inte blir dehydrerad!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har gått ner 19 kg. Allt kan inte vara vatten.

 

Tack för förklaringen, nu fattar jag bättre.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ödem och stödstrumpor läste jag tidigare!

 

Räkna med att en del är vatten.. det vara sådant som orsakade ödemen!

 

Nu försvinner det och det mesta.. iallafall en hel del tyder på att det handlat om hyperinsulinemi.. det kan binda en massa vatten!

 

Här har du ett Norskt exempel!

 

168 Kg på två år!  :blink:

 

"En jente utviklet ekstrem fedme gjennom barne- og ungdomsårene - selv om hun fulgte offentlige kostråd, trente regelmessig og tok forskrevet medikasjon. 25 år gammel veide hun 265 kg. I løpet av to år reduserte hun vekten med 168 kg ved bruk av karbohydratfattig kost."

http://www.tidsskriftet.no/index.php?seks_id=1921420

 

Hon hade extrema insulinnivåer.. de har mest troligt räddat livet på henne.. med viktuppgång och vattenansamling som följd!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att bli av med stödstrumporna skulle definitivt vara en hälsovinst. Jag tänkte gå utan dem några dagar nästa vecka och se om ödemet kommer tillbaka. Ville inte göra det för tidigt, för om det kommer tillbaka - och med det följer helvetiska eksem - måste jag börja med salvor och bandage (och inte kunna duscha på en vecka pga bandagen).

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är utan stödstrumporna på tredje dagen, men tyvärr ser det inte så lovande ut. Jag får nog ta på dem igen och pröva igen om ett halvår.

 

Sambons föräldrar såg äntligen att jag har gått ner i vikt. De lyssnade intresserat när jag förklarade LCHF på stapplande nederländska. Man måste alltså gå ner 19 kg för att det ska börja synas.

 

Vikt man lägger på sig däremot märker folk genast. När jag på väg upp i vikt vägde 3 kg för mycket enligt BMI, sa en manlig kollega åt mig att inte äta tårta, för att jag började bli tjock, och flera andra personer, oberoende av varandra tog för givet (utan att fråga) att jag var gravid och försökte bl.a. hindra mig att dricka alkohol.

 

Med risk för att bli uppläxad, tänkte jag nu berätta hur jag åt innan jag började med LCHF. (Känsliga läsare varnas!)

Frukost: halvfet yoghurt, müsli med frukt och nötter

Lunch: havregrynsgröt, mellanmjölk, sylt

Mellanmål: godis (oftast 2000 kcal chokladlinser, typ M&M)

Middag: en macka med jordnötssmör, en macka med Nutella eller korv, 2-3 glas mellanmjölk

Alternativ middag: panerad fisk/kyckling från frysen, hamburgerkött, eller korv, ris/pulvermos, grönsaker, 2-3 glas mellanmjölk

 

För det mesta kom alltså mitt enda protein från en tunn skiva korv. Jag är säker på att jag var undernärd. Kan någon förklara hur jag kunde vara viktstabil fast jag åt så mycket kolhydrater och framförallt sådana mängder godis?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har slappnat av efter att ha nått delmålvikt 90 kg, för jag känner mig väldigt nöjd med mig själv och min kropp som den är nu. Kanske för avslappnat. Vikten går upp och ner och jag är tillbaka på samma vikt som för åtta dagar sen. Bara att ta nya tag.

 

Förra veckan hade jag ångest en dag (på läkarens inrådan hade jag slutat med en av mina mediciner), så jag köpte min vanliga 500 g-påse med chokladlinser. Jag åt en handfull och allt kändes bättre. Jag stoppade ner resten i handväskan. Vanligtvis brukar godis i min handväska inte stanna där så länge, även om jag bestämt mig för att inte äta det. Den här gången GLÖMDE JAG BORT att det fanns där! När jag kom hem hällde jag det i en skål på soffbordet och åt lite till, tills jag var nöjd. Glömde bort det igen och kände mig inte det minsta lockad, fast skålen stod inom räckhåll. Sambon åt lite, resten SLÄNGDE vi. Detta är helt surrealistiskt för mig. Att glömma eller slänga godis fanns inte i min värld före LCHF.

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja den metabola omställningen är en sak och väl så besvärlig, men den mentala är för många dessto värre!

 

De flesta vittnar dock om att det går betydligt lättare när hjärnan inte ständigt skriker efter sockerkickar!

 

"Övervikten sitter i hjärnans belöningssystem där de osynliga krafterna som styr dina matvanor finns. Om man lär sig samarbeta med sin hjärna kommer kroppen inte att protestera när man byter vanor. Då bantar man med hjärnan istället för att köra huvudet i väggen."

 

http://www.bokus.com/bok/9789127134577/hjarnkoll-pa-vikten/

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fler hälsovinster, av LCHF eller viktminskningen vet jag ej.

 

Jag hade någon form av psykologisk inkontinens. Kunde gå utan toalett hela dagen, men så fort jag närmade mig hemmet höll jag på att kissa på mig, oavsett hur länge sedan det var jag gick. Detta underliga fenomen är nu borta.

 

Jag kan nu gå uppför de fem trapporna till lägenheten i rask takt, utan att det känns som att jag ska få en hjärtattack. Hjärtat slår nu normalt och andningen ökar bara lite, men utan flås. Och jag har inte tränat, detta beror antingen på kost eller vikt.

 

Såg en föreläsning med Phinney, som tipsade om att göra egen glass, så nu har vi köpt glassmaskin (den dyra sorten som är självkyld). Glass är mitt vanligaste avsteg, men nu behöver det inte vara ett avsteg längre. Jag kan äta glass till frukost om jag vill, för nu är det plötsligt nyttigt (jag har inga problem med grädde, kolhydratmässigt).

 

Recepten som följde med maskinen är med hälften grädde, hälften mjölk, och helt utan ägg. Glass ska vara grädde och ägg tycker jag! Och smaksättare förstås. Jag har problem med att hitta ett bra sötningsmedel. Kan för lite om det och i affären finns bara sötningsmedel med ca 97% kolhydrater. Ska det vara så?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Recepten som följde med maskinen är med hälften grädde, hälften mjölk, och helt utan ägg. Glass ska vara grädde och ägg tycker jag! Och smaksättare förstås. Jag har problem med att hitta ett bra sötningsmedel. Kan för lite om det och i affären finns bara sötningsmedel med ca 97% kolhydrater. Ska det vara så?

 

Behöver du sötningsmedel?

Prova med en tesked honung.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kokos och vaniljpulver ger söt smak

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror inte att jag behöver sötningsmedel, men det är en kompromiss mellan mig och sambon. Tänkte även bjuda hans föräldrar på glass, och de tyckte att grädden jag serverade till en mycket söt paj var äcklig, eftersom den var osötad. Här i landet är vispad grädde alltid sötad. Gräddpaketet rekommenderar 4 msk socker till 5 dl grädde.

 

Kokos har för mycket kolhydrater och vaniljpulver finns inte.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror inte att jag behöver sötningsmedel, men det är en kompromiss mellan mig och sambon. Tänkte även bjuda hans föräldrar på glass, och de tyckte att grädden jag serverade till en mycket söt paj var äcklig, eftersom den var osötad. Här i landet är vispad grädde alltid sötad. Gräddpaketet rekommenderar 4 msk socker till 5 dl grädde.

 

Kokos har för mycket kolhydrater och vaniljpulver finns inte.

 

Jag kan tänka mig att de få kolhydraterna i kokosen är nyttigare än konstigheterna i sötningsmedlet.

Lönnsirap är också gott.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo jag vet att allt är äckligt sötat. Det går inte ens köpa en irish coffee utan sötma för grädden dryper av socker. Jag förstår fuller väl att dina svärföräldrar slår bakut. Jag gjorde samma misstag i början. Bjöd extended family på en underbar espressopanacotta utan socker... det behövdes ju inte. Det var bara maken och jag som åt eftersom vi var avgiftade. Numera sötar jag med vanligt socker (fast mindre) när vi har gäster i annat fall inte alls

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror inte att jag behöver sötningsmedel, men det är en kompromiss mellan mig och sambon. Tänkte även bjuda hans föräldrar på glass, och de tyckte att grädden jag serverade till en mycket söt paj var äcklig, eftersom den var osötad. Här i landet är vispad grädde alltid sötad. Gräddpaketet rekommenderar 4 msk socker till 5 dl grädde.

Kokos har för mycket kolhydrater och vaniljpulver finns inte.

Du har rätt. Dottern brukar be mej att ta med vaniljpulver, fast Holland har bättre uddasortiment än Belgien. Hurra för dej som ska åka hem och ladda i sommar. Jag hittade en kryddkvarn med vaniljstång i på en ICAaffär som dottern blev salig över. Går det torka vaniljstång och köra i peppoarkvarn?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har ett paket ICA sötströ sedan några år.. det lär räcka resten av mitt liv!?  :unsure:

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det verkar som att jag inte längre kommer undan så lätt med att göra avsteg. De senaste tre gångerna har jag gått upp i vikt tre dagar i följd efter att ha ätit tårta eller glass. Jag får större aptit och vill småäta hela tiden.

 

I går åt jag minimalt, för att bryta småätandet och viktuppgången. Jag åt nätt och jämnt tillräckligt för att hålla hungern borta. Jag gick ner 0,6 kg. Inget av detta är ovanligt, detta gör jag då och då och får detta resultat. Men idag räknade jag ut mitt kaloriintag: 875 kcal. Det är inte mycket. Sambon är bekymrad, han har läst att allting under 1200 kcal är ohälsosamt.

 

Samtidigt har jag svårt att se hur man kan komma upp i 1200 kcal med LCHF, så som den är beskriven här på forumet. Man ska hoppa över frukosten och bara äta två gånger om dagen, helst bara en gång, och bara äta tills man blir mätt. Det blir inga 1200 kcal heller om man skulle räkna på det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kommer lätt upp i 1500 kcal/dag med avokado & olivolja, ägg & smör, rejäla klunsar ost, nötter, broccoli och ibland en liten bit kött till det.

Vanligtvis fördelat på en stor och en liten portion per dag.

 

Tror att det är bättre att äta rejält med fett och noll kolh, istället för att äta för lite efter de dagar du syndat.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då har du nog större aptit (mer hunger) än jag.

 

Det är inte för lite kalorier jag är ute efter dessa dagar, utan att bryta suget.

 

Klart det är bättre att inte äta kolhydrater alls, men vissa saker kan jag inte undvika.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det verkar som att jag inte längre kommer undan så lätt med att göra avsteg. De senaste tre gångerna har jag gått upp i vikt tre dagar i följd efter att ha ätit tårta eller glass. Jag får större aptit och vill småäta hela tiden.

 

I går åt jag minimalt, för att bryta småätandet och viktuppgången. Jag åt nätt och jämnt tillräckligt för att hålla hungern borta. Jag gick ner 0,6 kg. Inget av detta är ovanligt, detta gör jag då och då och får detta resultat. Men idag räknade jag ut mitt kaloriintag: 875 kcal. Det är inte mycket. Sambon är bekymrad, han har läst att allting under 1200 kcal är ohälsosamt.

 

Samtidigt har jag svårt att se hur man kan komma upp i 1200 kcal med LCHF, så som den är beskriven här på forumet. Man ska hoppa över frukosten och bara äta två gånger om dagen, helst bara en gång, och bara äta tills man blir mätt. Det blir inga 1200 kcal heller om man skulle räkna på det.

 

Jo.. rent teoretiskt så är nog 1200 Kcal per dag ett minimum.. iallafall i teorin!

 

Finessen med att äta få gånger per dag är att man hinner bli hungrig.

 

Att äta väldigt lite enstaka dagar är som regel inget problem.. det blir då 5:2 om man är lagd åt det hållet!

 

Över en längre period lär man nog behöva cirka 1500-1600 i snitt som minimum?

 

Sen så, klart alla avsteg ställer till det.. grejen är att begränsa dessa.. det är bara jul en gång om året.. och socialt umgänge innebär inte alltid att man måste muppa kolisar!

 

Enda undantagen är faktist egna barns födelsedagar, samt egen/makes födelsedag!

 

Och då måste man heller inte svulla !

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Enda undantagen är faktist egna barns födelsedagar, samt egen/makes födelsedag!

 

 

Vem har beslutat om den regeln? Själv har jag inga barn och är inte gift, så det blir inte många avsteg om jag ska gå efter den. Egen födelsedag är väl också den enda födelsedagen då man har möjlighet att styra över vad som äts och dricks, varför behöver man göra avsteg då, om man ska vara restriktiv?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vem har beslutat om den regeln? Själv har jag inga barn och är inte gift, så det blir inte många avsteg om jag ska gå efter den. Egen födelsedag är väl också den enda födelsedagen då man har möjlighet att styra över vad som äts och dricks, varför behöver man göra avsteg då, om man ska vara restriktiv?

 

Det är jag som satt den regeln.. och den gäller för mig!

 

Som du säger.. på min födelsedag äter jag det jag vill äta, de andra får äta eller avstå, det är deras val!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

24,3 kg på 6 månader. Jag har gått från 108,4 till 84,1 första halvåret. Känner mig nöjd med det.

 

Jag har således uppnått mitt delviktmål 85 kg. Nästa delmål är 76,5 kg, som är gränsen för normalvikt enligt BMI.

 

Det går långsammare nu, även när jag äter enbart LCHF-mat.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det GÅR långsammare och det är svårt att nå ända fram... min kropp gillar att jag är lite småmullig tror jag. Men använd inte BMI som är ett konstlat begrepp. Kolla måttband i stället

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

24,3 kg på 6 månader. Jag har gått från 108,4 till 84,1 första halvåret. Känner mig nöjd med det.

 

Jag har således uppnått mitt delviktmål 85 kg. Nästa delmål är 76,5 kg, som är gränsen för normalvikt enligt BMI.

 

Det går långsammare nu, även när jag äter enbart LCHF-mat.

 

Passa på och var lite nöjd med vad du uppnått och nöj dig åtminstone ett tag med detta!

 

Strävan efter perfektion är en livsuppgift, för man når sällan ända fram.. så då kan det bli en livsuppgift.. fråga dig själv om det är hälsan eller BMI som är det viktiga i ditt liv?

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Måttbandet funkar ju inte. Där rör det sig nästan aldrig. Dessutom behöver jag minska mitt midjemått med 10 cm för att nå ner till 80 cm som sägs vara gränsen för bukfetma som riskfaktor. 1 cm motsvarar ca 1 kg, läste jag någonstans, så 10 kg måste jag minska hur man än mäter.

 

Magen är fortfarande det tjockaste på mig och det är inga trevliga fettvalkar, utan en hård, spänd ballongmage. Jag vill kunna ha klänning utan att det ser ut som om jag är i fjärde månaden. Att döma av när magen började puta när jag gick upp i vikt, måste jag gå ner 6-10 kg för att bli av med den.

 

Perfektion är annars inte min stil.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har åstadkommit storverk och bli inte bekymrad om du hamnar på en platå. Kroppen behöver ofta anpassa sej till sin nya vikt innan den kan ta nytt avstamp....men är det inte 88 cm som är den magiska gränsen mellan mullig och ohälsosam?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som ni kan läsa i mitt första inlägg, är ett av mina mål med LCHF att bli av med ödemet och stödstrumporna. Och nu har det hänt (ta i trä)!!! Jag har varit utan stödstrumporna i en vecka och ser inga tecken på ödem. Hoppas det fortsätter så!

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som ni kan läsa i mitt första inlägg, är ett av mina mål med LCHF att bli av med ödemet och stödstrumporna. Och nu har det hänt (ta i trä)!!! Jag har varit utan stödstrumporna i en vecka och ser inga tecken på ödem. Hoppas det fortsätter så!

Dags att byta "nick"  :D

 

Rolle på Österlen

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Igår var vi hos sambons föräldrar på tårta igen. Sambon hade på eget initiativ sagt till i förväg att jag inte skulle äta av tårtan.

 

Det enda de bjöd mig på var ett glas med vatten.

 

Jag vill inte vara otacksam, men om det hade varit jag hade jag ansträngt mig mer för att hitta något att bjuda på. De vet t.ex. att jag kan äta osötad vispgrädde eller osaltade nötter.

 

Jag har förklarat att jag inte äter kolhydrater, men de verkar ha noll koll på vad kolhydrater är. Vi ska äta på restaurang på deras bröllopsdag. Sambons mamma sa att jag skulle göra ett undantag från dieten om jag såg något gott kött på buffebordet.

 

I efterhand känns det dock bra att ha sluppit detta sociala ätande igår. Jag tror att en hel del av folks övervikt beror på att man ständigt ska äta tillsammans, vare sig man är hungrig eller inte.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nästa gång ni ska äta tillsammans hemma hos, kan du ta med jordgubbar och grädde som du vispar själv och bjuder på.

 

En liten grundkurs om makronutrienter kan ske kan vara på sin plats, en sån man har för sina barn över middagsbordet. 

 

Hoppas du kan "göra ett undantag från dieten om du ser något gott kött på buffebordet".  :D  :lol:  :rolleyes: 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har lärt dig en del på resan.. det är det bästa och antagligen bestående!

 

Att andra inte har samma koll som dig kan du inte göra så mycket åt.. där handlar det mer om att skapa strategier så man undviker de värsta misstagen för egen del!

 

Du kommer fortfarande bli tvungen att umgås med andra.. förhoppningsvis är det kul, på sitt vis, däremot har de ingen koll på din "sjukdom", där kommer dina egna strategier in!

 

Som redan nämnt.. i värsta fall får man ta med något själv, om det drar ut på tiden!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja LCHF är inte så kontroversiellt i Sverige så det är nog inte så konstigt att det går att äta en hel del. Vad kul du som har gruvat dej så

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För att visa varför jag inte är nöjd ännu fast jag har tappat 28 kg, ska jag visa en bild av mig själv.

 

Jag är inte gravid, magmusklerna är avslappnade, jag har ännu inte ätit.

 

Som jag skrev i första inlägget är ett av mina mål att bli av med magen. Visst har den krympt, men borta är den definitivt inte.

 

b58f3672-66fa-49fd-9db0-a74cd3153d96_zps

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så ser jag oxå ut fast att jag väger som jag ska.

Men det blir väl så efter tre guldklimpar ... :-)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Någon av LCHF-läkarna rekommenderade dagliga shots av olivolja. Idag tänkte jag att jag skulle pröva det. Det var det räligaste jag någonsin ätit!! Kokosolja är jag inte så förtjust i, men det har ju i alla fall ingen smak. Jag håller mig till grädde och smör.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror det var Aseem Malhotra som nämnde det i en intervju.

 

Det är skillnad på olja och olja. Olivoljan från Spanien är beskare i smaken, och de de från Grekland och Italien är mildare. Du får prova dig fram och hitta en som är mild.

 

Om du trots det inte klarar av själva shoten, kan du ju blanda olivoljan med maten. Avocado med massor av olivolja är jättegott! :P

 

Undrar hur kaffe med olivolja smakar? :ph34r:

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Efter semestern med alla möjliga avsteg gick vikten ner i rask takt. 2 kg i veckan är kanske lite för fort, tänkte jag, och passade på att äta sockerglass för att bromsa upp lite. Sedan kom viktnedgången inte igång igen. På två veckor har jag bara gått ner 0,8 kg, att jämföras med 1 kg i veckan som resten av året. Viktkurvan är osedvanligt hackig.

 

Jag vet att två veckor inte är lång tid och 0,8 är inte 0, men jag blir lite nervös. 79 kg vore dock helt ok att stanna på och jag tycker även att magen har blivit lite bättre. Det vore inte förvånande om jag stannar på 79, för på väg upp i vikt var jag viktstabil på 79 ett par år, innan jag började med mina viktpåverkande mediciner.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst www.eurobeauty.se

Heja heja. Är det inte en tuff utmaning att köra LCHF i Holland? Dottern bor i Flandern och där lever de på sladdriga pommes frites och mackor med sött pålägg. Hon fick skäll av barnläkaren för att hon inte hade chokladkräm på sonens lunchmackor utan korv och ost.

 

Holland är skrämmande när det gäller att äta onyttigt.. men det kommer de att få äta upp? Finns inga hälsokosttränder i landet eller hälsokost butiker som i Sverige?

 

Hur kom det sig att barnläkaren gav dig skäll för att inte ha chiklad på smörgåsen det låter jätte konstigt?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Inte mej utan pojkens mamma. Det var vad min dotter berättade för mej efter en typ BVC koll. Alltså för att det var synd om ungen som inte fick lika smarriga mackor som andra ungar. Pappan är ju belgare så nog får ungen skit så det räcker. Socker med socker till frukost när pappa fixar den och farmor älskar att ge sin ögonsten allt sött

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Målgång! Mina mål med min viktnedgång var att bli av med putmagen och stödstrumporna och kunna köpa kläder i vanliga affärer. Alla tre är nu uppfyllda.

 

Jag har inte haft stödstrumporna på två månader. Jag har storlek 44 i kläder, ofta 42. Och igår var vi på restaurang för att fira sambons föräldrars bröllopsdag och jag hade en åtsittande klänning och såg fantastisk ut. Magen är inte platt, men proportionelig och inte som en ballong.

 

Restaurangens koncept var en jättebuffe. Där fanns mat för en LCHF-are också, även om det var rätt fantasilöst med grönsaker. Jag lockades dock mest av annat och åt lasagne, friterad banan, en liten brödbit, pannkaka och små efterrätter. Tänkte att jag får ta smällen att ha gått upp några hekto. Nu på morgonen vägde jag trots detta tre hekto mindre än igår. Ibland fattar jag inte hur min kropp funkar. Kanske berodde det på att mängden socker inte var så stor, det var mer mjölmat.

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det viktiga är vad du lärt dig på resan!

 

Man kan om man vill göra fyra bokstäver, (L-C-H-F) till ytterligare en "diet" att lägga till alla andra!

 

Men då har man missat hela grejen!

 

Dvs man skall äta en hälsosam kost.. lite olika för olika individer lite beroende utav vad man är känslig för.. däremot är det mest förödande att äta "lite utav varje"!

 

Att äta "lite utav varje" betyder att man oxå skall äta bajs, en del gifter och cancerogena ämnen.. om man drar det till det yttersta! :o

 

Man skall äta en diet med essentiell näring och på det någon form av energi.. där får man välja i huvudsak mellan kolhydrater och fett!

 

Att folk tolkar att man inte tänker äta tårta till att betyda att man vill svälta får man nog belasta tidningarnas bantningsrubriker?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Delmålvikt nådd: Jag är nu normalviktig enligt BMI.

 

Inte för att jag tror stenhårt på BMI eller känner att jag måste vara normalviktig, men det är lättare att motivera sig och fokusera om man har ett lätt mätbart mål att sträva mot. Dessutom... nu har ingen rätt att säga till mig att jag borde gå ner några kilo (även om min syster fortfarande gör det). Ingen läkare kan längre neka mig utredning eller vård med hänvisning till min övervikt.

 

Vikten fortsätter nedåt, med ca 0,5 kg i veckan. Jag sätter inget nytt delviktmål. Nu är det den slutliga målvikten som gäller, den som kroppen själv bestämmer. Egentligen har jag inte så bråttom dit, om det inte vore för att jag inte kan köpa några kläder innan jag vet min slutliga storlek. Nästan alla gamla kläder har jag fått ge till välgörenhet, så det är ganska tomt i garderoben.

 

Jag hoppas att jag inte går under 70 kg, då blir jag bara skinn och ben. När jag var 20 vägde jag 65. Läste någonstans att LCHF tar en till den vikt man hade när man var som mest fit. Det skulle i så fall vara 65 för mig. När jag var tonåring, före införandet av BMI, sa man att man skulle väga sin längd minus 110. Det skulle i så fall vara 65 för mig. Minns att jag önskade mig lite mer former då.

 

Var hos sambons föräldrar på tårta igår. Jag tackade nej till tårtan och sa att jag inte skulle göra några avsteg eftersom jag gjort det på deras bröllopsmiddag förra veckan. Sedan frågade de om jag ville ha socker i teet. Senare erbjöd de mig fanta. Ännu lite senare tackade jag nej till öl och vi pratade om att jag däremot dricker whiskey och rött vin, Då frågade de om det är mer kalorier i öl än i vin. De har verkligen inte fattat någonting. Det hjälper inte att förklara.

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

tshirt_zps3r6kuy4u.jpg

 

Den här T-shirten köpte jag 1999 för att den var så träffande. Choklad var "min grej". När jag tog studenten hade mitt plakat inte en stor bild av mig som barn, det hade ett omslagspapper från Marabou mjölkchoklad och jag visste genast att det var mitt när jag såg det.

 

Jag hade kanske inte fem röster i huvudet, men definitivt två. En förälderröst som sa vad jag borde göra och en barnröst som försökte tjata till sig godis. Barnrösten vann vanligtvis. Jag åt godis varje dag och kunde inte dra ner eller sluta, fast jag ständigt försökte. Enligt webbtesterna var jag inte sockerberoende, men jag var i alla fall like beroende som en rökare av sina cigaretter.

 

Jag läste nyligen ett bantningsråd online: "Var inte rädd för att vara hungrig." Jag var rädd för att vara hungrig. Hunger betydde matthet, apati, svimningskänslor, illamående och aptitlöshet. Det kändes som att vara sjuk. En anledning att äta godis var att hålla blodsockret uppe mellan målen. Numera betyder hunger att magsäcken krampar lite, en fullständigt överkomlig känsla. Har man sådan hunger är det lätt att säga: "Var inte rädd för att vara hungrig!"

 

Jag trodde att mina viktproblem berodde på att jag åt så mycket godis. Till slut lyckades jag sluta med godis i fyra månader, två gånger till och med. Jag gick ner två kilo, men sedan var det stopp. Alltså ingen ide att försaka godis som var så gott, så jag började igen. När jag var viktstabil på min maxvikt i flera år åt jag massor av godis. Förklara det den som kan.

 

Nu har rösterna tystnat. Jag bestämmer själv när jag vill köpa godis, på samma sätt som jag bestämmer om jag ska köpa en ny klänning, eller vad jag ska se på TV. Choklad är inte särskilt lockande. När jag började med LCHF tyckte jag att det var bra att kakao var tillåtet, men nu inser jag att det aldrig var chokladsmaken jag var ute efter, det var kombinationen av fett och socker.

 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

De kommer att fatta så småningom.. eller alldrig!

 

Viktigast är att din gubbe har något som helst hum om vad det handlar om!

 

Han behöver inte ens äta samma mat som dig.. men börja för sjutton inte laga olika mat för olika personer i hushållet.. då lär du bli rätt trött så småningom!

 

Det funkar hur bra som helst med olika tillbehör till samma huvudrätt.. som jag menar oftast är någon form av proteinkälla!

 

Sen så.. det är lite upp till dig att laga/servera den godaste av LCHF maten, till din gubbe/dina barn/dina svärföräldrar, dvs det går att göra svingod mat utan en massa socker och kolhydrater!

 

Såå.. på något sätt så verkar vi landa på det psykiska/psykologiska.. varför är det att unna sig att muppa en massa billigt godis, socker, andra snabba kolhydrater smaksatta och blandade med dåligt fett?

 

Att unna sig borde vara gratinerad hummer, löjrom/beluga, ostron, champagne, tournedou, sjötunga Walevska, Kobebiff.. och liknade!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag gillar inte mat. Behåll din hummer och beluga. Jag tycker inte om att laga mat. Vi lagar inte mat, vi kokar saker och steker saker, och det gör vi tillsammans. Svärföräldrarna behöver vi inte laga till, för seden i Nederländerna är att inte bjuda på mat när folk hälsar på, bara fika.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.