Nina34

Kämpig början - orka fortsätta?

Recommended Posts

Jag har ätit ganska strikt (ca 6-7 % kh, 76 % fett, 17 % protein, enl matdagboken.se) i 12 dagar. De första fem dagarna gick strålande men nu  mår jag bara sämre för var dag som går. Ont i kroppen, svag, darrig, orkeslös, matt, svid o tomhetskänsla i magen efter måltiderna. Intuitivt och efter allt jag läst om LCHF, böcker o här på bloggen, tror jag verkligen att en fungerande LCHF-kost är bra för mig som alltid har haft jobbigt med svängande blodsocker och svårigheter att hålla en stabil vikt (ständigt på uppåtgång). Jag uppfattar mig som nästan kolhydratallergisk efter allt jag läst om socker o snabba kolhydrater.

 

Det jag längtar efter i nuläget är uppmuntrande ord och gärna några som delar med sig av sina jobbiga upplevelser av starten så att jag vågar hoppas att det kommer gå över och orkar stå ut. Just nu känns det som en stor plåga och jag undrar om det verkligen är vettigt att utsätta mig för denna "tortyr". Jag har krävande jobb (egenföretagare) och aktiv familj med ganska små barn att "ta hand om" så jag har svårt att vara kraftlös allt för länge.

 

Hur jobbiga besvär har ni haft och hur lång tid tog det att ta sig igenom? Något särskilt som gjorde resan lättare/mer uthärdlig?

 

Hur intar ni extra salt? Vilka vitaminer/mineraler är mest viktiga att ta så här i början för att få bukt med besvären?

 

Oändligt tacksam för hjälp och info i detta jobbiga läge från alla som har tid o lust!

 

/Nina

 

Ps Maten är annars verkligen en höjdare. Mina barn mumsade gladeligen supergoda chicken nuggets, här om dagen, gjorda på kycklingfile, panerade med krossade fläsksvålar och stekta i smör. Till det avocado o creme fraiche. Så gott!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det enda råd jag kan ge dig är att stå ut så skall du se att en helt ny värld öppnar sig. Varför vill du ta extra salt och vitaminer. Tror personligen inte det hjälper men jag är inget proffs på det här.

 

Är du egen företagare och småbarnsförälder så kan det nog påverkas av att du antagligen lever en stressad tillvaro. Du behöver ta det lugnt för din kropp har det kämpigt nu under omställningen. Lika dant med träning och andra aktiviteter. Ta det lugnt med dem ett tag.

Hoppas du står ut och lycka till.

//Lars

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag instämmer med Larz att hålla ut, okej det är ju lätt o säga när det inte gäller en själv men vad är alternativet annars. När jag började med LCHF så hade jag inga problem alls, det var positivt från start. Min mage blev bra efter att ha strulat i nästan 20år, och viktminsking på ca 10kg.  Det första jag gjorde var att sluta med bröd pasta ris och potatis. Jag äter D3 vitamin ca 4000IE och fiskolja. Håll ut Nina34.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har också hållit på i 12 dagar, mina bekymmer börjar gå över nu. Har varit matt, orkeslös, illamående, haft "kill" i halsen, som om jag hade ett hårstrå eller damm i svalget. Läste dock här på forumet att det var fler som hade det så då behövde jag inte oroa mig för det! Har i dag gått ned 3,3 kg på 12 dagar. Jippi! I går hade jag ont i huvudet hela dagen, men intog sängen tidigt och i dag är jag pigg igen. Håll ut och kämpa på, det blir bättre!!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kilo i halsen kan vara en effekt av metod. Nina, som många andra skriver, dra ner på övriga krav och håll ut, det blir bättre!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för all uppmuntran!!!

 

Har helt enkelt tagit en dag ledig idag fastän det inte är så bra för verksamheten. Ska egentligen träffa en flera leverantörer på mässa idag och göra smarta o kloka inköp. Men i mitt skick blir det inte så bra. Känner mig så trött och febrig men har inte en tillstymmelse till feber. Ger mig själv några timmar i lugn och ro och bestämmer mig för att ge det mer tid. Hoppas på ett genombrott snart.

 

Tar gärna del av andra "jobbiga" historier som blivit bättre - allt för att få inspitation och hopp. :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Det enda råd jag kan ge dig är att stå ut så skall du se att en helt ny värld öppnar sig. Varför vill du ta extra salt och vitaminer. Tror personligen inte det hjälper men jag är inget proffs på det här.

 

Är du egen företagare och småbarnsförälder så kan det nog påverkas av att du antagligen lever en stressad tillvaro. Du behöver ta det lugnt för din kropp har det kämpigt nu under omställningen. Lika dant med träning och andra aktiviteter. Ta det lugnt med dem ett tag.

Hoppas du står ut och lycka till.

//Lars

Salt är viktigt för att behålla muskelfunktionen, bland annat. När man börjar äta LCHF tappar man rätt mycket vatten då glykogenlagren töms. Med detta vatten försvinner också en massa natrium (som bekant finns i salt). För att balansen mellan natrium och kalium ska bibehållas börjar njurarna (tror jag det är) utsöndra kalium. Eftersom kalium har en viktig roll i att bibehålla musklernas funktion innebär det att man riskerar att tappa just muskelfunktion om man inte ser till att få i sig tillräckligt med salt.

 

@ Nina34:

Anledningen till svaghet och orkeslöshet kan även vara att glykogenlagren tömts men kroppen har ännu inte anpassat sig till fettförbränning ordentligt. Energin tryter såklart i det fallet.

 

Men jag skulle satsa på att salta extra ett tag. Inga enorma mängder, bara en aning mer än vanligt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Magnus för ditt svar.

 

Nu tar jag en lugn promenad i solen. Inget ont som inte har något gott med sig - i min stressade vardag finns det nästan aldrig tid för sådant men nu går jag ut en stund. :)

 

Hoppas ni andra också får njuta av fint väder idag. :)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det blir bättre! Jag gick som i en dimma första veckan och det är nog oerhört olika hur lång tid själva avgiftningen tar. Jag är två månader in i lchf och känner mig ibland lite "svag" i kroppen, tränar lite, men inte så mycket. Med mycket i huvudet som du har som småbarnsmamma och egenföretagare tar det kanske lite längre tid?

Trist att du har ont i magen när du ätit, hoppas det går över snabbt.

Äter du kanske för mycket? Jag hade svårt att anpassa mig till att magen blev full och jag mätt mycket snabbare med lchf. Det tog ett tag att vänja sig vid, så jag åt för mycket vid de flesta måltiderna. Det gillar inte magen.

Som alla andra skrivit - stå ut, det blir bättre!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Nina34.  

 

Skulle kunna ha varit inlägg från mig!  Upplever exakt samma och började f 12 dagar sedan som du.  Har krävande jobb och krävande familj.  Tog även ledigt i dag, har varit sååå jobbig vecka, känner mig sjuk fast jag är inte sjuk.  På mitt jobb måste jag vara 100% fokuserad och det bara går inte nu.  Men jag skall köra på i 2 veckor till, har lovat mig själv detta.  Min stackars arbetsgivare och familj, haha:)  Hoppas verkligen att symtomen går över för annars funkar inte denna diet för mig:/  

 

MVH

Blixtern

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Stress kan nog vara en viktig faktor.. speciellt om man är sk högpresterande!

 

Stress gör att man har högre nivåer av stresshormoner.. och då i en kombination av en hormonförändrande dietomläggning ökar nog flera stresshormoner!?

 

Såå.. man kan ju undra om allt måste fixas på en vecka??

 

Altså.. är man frisk i övrigt så spelar det antagligen mindre roll om man gör omställningen på tre månader i ställer för tre veckor!

 

Fördelen torde då vara att man kan vara lika proaktiv vad gäller både familj och företag, samtidigt som man lägger om kosten!

 

Grejen är att under kostomläggningen så får man en funktionell brist på glukos.. kroppen försöker i första hand att kompensera detta genom att öka glukostillförseln genom de sk stresshormonerna.. för att sedan gå över till att använda mer fett som huvudsakligt bränsle.

 

Har man redan som högpresterande en relativt hög stressfaktor, kan kostomläggningen späda på denna.. och man mår dåligt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Stress kan nog vara en viktig faktor.. speciellt om man är sk högpresterande!

 

Stress gör att man har högre nivåer av stresshormoner.. och då i en kombination av en hormonförändrande dietomläggning ökar nog flera stresshormoner!?

 

Såå.. man kan ju undra om allt måste fixas på en vecka??

 

Altså.. är man frisk i övrigt så spelar det antagligen mindre roll om man gör omställningen på tre månader i ställer för tre veckor!

 

Fördelen torde då vara att man kan vara lika proaktiv vad gäller både familj och företag, samtidigt som man lägger om kosten!

 

Grejen är att under kostomläggningen så får man en funktionell brist på glukos.. kroppen försöker i första hand att kompensera detta genom att öka glukostillförseln genom de sk stresshormonerna.. för att sedan gå över till att använda mer fett som huvudsakligt bränsle.

 

Har man redan som högpresterande en relativt hög stressfaktor, kan kostomläggningen späda på denna.. och man mår dåligt.

Låter som det kan stämma i mitt fall. Jag lever minst sagt ett ganska stressigt liv, på många sätt positivt, men det finns inte plats för någon egentlig egentid. Tid jag har på egen hand är när jag tränar (4-5 gånger i veckan, power plate, cross fit och spinning). Intressant det du skriver om stresshormonerna. Och bra för mig att bli påmind om att det är ok med en omställning på månader istället för veckor.

 

Jag har ätit mer grönsaker de senaste dagarna och några skivor fullkornsbröd. Mår mycket bättre och kan tänka igen. Tror jag ska hålla mig till extra liberal LCHF på dryga 10 % kh. Jag vill äta lchf som en livsstil och inte som en plåga. När jag får i mig lite mer kh hålls blodsockret fortfarande på jämn nivå och jag slipper obehag med djupdykningar av blodsockret som jag lidit av hela mitt liv pga för mkt kh. Jag har ingen längtan efter ris, potatis och pasta. Sötsuget har också försvunnit och sött är absolut inget jag längtar efter.

 

Jag behöver egentligen inte gå ner i vikt. Tappar jag 3-4 kg på sikt gör det inget då jag gärna kommer i några av mina fina klänningar till sommaren som sitter aningen för spänt. Men det är värdsliga ting och balansen mellan kropp o själ är viktigare.

 

Jag fortsätter som lchf-are men sällar mig inte till den strikta skaran. Tur att vi alla är olika och att det inom denna kosthållning finns fler varianter för att må optimalt bra. :)

 

Tack alla som "gillat", skrivit att ni känner igen er och alla som hjälpt mig med tips.

 

/Nina

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag drack extra mycket vatten i början, eftersom det var som en detox att börja med LCHF. En kopp buljong stabiliserade också när det kändes darrigt, och då får man i sig lite extra salt också. Håll ut, för det är värt det! 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Grejen är att under kostomläggningen så får man en funktionell brist på glukos.. kroppen försöker i första hand att kompensera detta genom att öka glukostillförseln genom de sk stresshormonerna..

Stämmer det där? Har jag aldrig hört.

 

Sorry för off topic men blev nyfiken.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Stämmer det där? Har jag aldrig hört.

 

Sorry för off topic men blev nyfiken.

 

Har inte heller sett det beskrivet på det viset men det förefaller högst troligt. Den s.k. "anpassningen" är ju till stor del enzymomställning och det är denna som tar tid. Så den funktionella bristen Zepp nämner borde handla om energi...vilket kroppen i början utgår från ska fortsätta vara glukos. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nina34, anpassningen har gått i vad jag upplevt som faser enligt följande:

 

1-3 dagar: Mådde bedrövligt ända tills jag kom ihåg det där med salt så jag började dricka buljong. Innan detta hade jag migränliknande huvudvärk och mådde i allmänhet...skit på ren svenska. Salt/hydrering är något jag märkt är bestående viktigt för mig att fokusera på och inte bara under den första tiden.

 

2 veckor: Kände att jag kommit på banan vad gällde det praktiska och rutiner etc. Däremot var jag fortfarande rätt "svag" ur ett allmän perspektiv.

 

4-6 veckor: Här någonstans kände jag att nu hade det börjat hända grejer. Kände mig äntligen "normal" igen och började gå sjukt långa promenader främst för att jag märkte en ny energi jag tidigare inte haft.

 

3-4 månader: Först nu kände jag att styrketräningen och mer högintensiv träning började funka. Och hur det funkade sedan! :) Raketbränslekänsla.

 

Jag har personiligen inte märkt några ytterligare faser. Däremot så var det ett tillfälle någonstans vid 2-3 månader då jag upplevde en rätt obehaglig sak. Så här långt senare misstänker jag att det hade att göra med dels att jag var lite uttorkad då jag hade svettats kopiöst under dagen (sommar + benpass på gymet) och inte druckit ens som jag brukar och dels säkert hade elektrolytbalansproblem (saltintaget var under isen). Hur som helst, jag vaknade mitt i natten och kände att hela rummet snurrade och att jag kände mig orkeslös. Det låter kanske löjligt nu men för någon sekund inbillade jag mig att jag höll på att dö eftersom jag aldrig märkt av något liknande tidigare och det var en stark känsla av att obehag generellt. Lyckades somna om och på förmiddagen efter började jag kräkas.

 

Det kan ha varit så enkelt att jag fått i mig någon mat som var dålig men säker är jag inte. Läste också en kommentar på en annan LCHF-blogg från en person som också upplevt något liknande så lite intresserad är jag ju på att få veta exakt vad det var som hände där. Någon som stött på något liknande?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Har inte heller sett det beskrivet på det viset men det förefaller högst troligt. Den s.k. "anpassningen" är ju till stor del enzymomställning och det är denna som tar tid. Så den funktionella bristen Zepp nämner borde handla om energi...vilket kroppen i början utgår från ska fortsätta vara glukos. 

Att kortisol bildar glukos av aminosyror är jag med på. Det är ju därför man måste hålla proteinet på en lagom nivå om ketos är ett önskemål.

Det är att den skulle göra det mer under omställning, alltså i en viss period när man inte tillför tillräckligt med glukos utifrån, som jag inte hört.

 

Jag har sett det som att den jobbiga omställningen beror på att det tar ett tag innan kroppen "förstår" att den inte får glukos och bildar ketonkroppar som istället kan användas. Så att man har en kortare period när kroppen inte har tillräckligt med bränsle.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.