geminick

Orolig PCOS-själ

Recommended Posts

Ny_fiken: Tack så jättemycket för detta tips! Ska hålla koll och se hur ekonomin tillåter ett besök på en av hennes föreläsningar! Vore skönt att slippa PCOS ja...... Jäkla skitsjukdom.

 

Zepp: Tackar, tackar, ska se om jag kan hitta det här i stan. :) Annars får jag beställa!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej på er! :D

 

Jag har nu varit borta nån vecka iom näsoperation i tisdags förra veckan. Allt gick bra, men fy farao vad jag har sovit dåligt! Men så är det, det hör till läkeprocessen. :D Nu är det dock nästan helt bra igen!

 

Var uppe i Stockholm i helgen och hälsade på en kompis och hennes sambo. Det blev ofrivilliga LCHF-uppehåll då, eftersom det blev hemmagjord pizza på färdig pizzabottendeg och när jag kom hem igår så var min sambos hela familj här och de hade gjort äppelpaj och grejer. På kvällen orkade vi knappt röra oss, så då blev det min första köpta pizza på...... ett halvår?

 

Jag har ingen ångest dock, men kroppen är lite WTF idag haha. Jag har nämligen läst vidare i Skaldemans bok och insett att jag måste öra om saker och ting lite, så min plan har hela tiden varit att satsa stenhårt från och med idag!

 

Planen lyder som följande: striktare LCHF i kombination av periodisk fasta.

 

Vad menar jag med striktare LCHF då? Jo, jag har ätit för lite fett, är min misstanke, och för mycket grönsaker och protein. Jag ska härmed dra ner på de två sistnämnda och dra på mer fett istället.

 

Med den periodiska fastan vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Ska se om jag kanske kan fixa att fasta hela dagen idag (har dock ätit en brunch på tonfisk, majjo och två ägg) och sedan kanske hålla mig till nån form av 16:8 till att börja med. Känner jag mig modig så kanske jag kör nån heldag då och då. Men jag har aldrig fastat förut, så vi får se hur det går helt enkelt.

 

 

Minns hur jag var för några år sedan. Fasta!? ALDRIG!!! Låter ju helt sjukt! Och LCHF var jag super-anti mot. Nu gör jag båda, Vad hände!?

 

Vet ni, jag känner mig närmast bakfull idag. Huvudet är inte riktigt med, har nästan början till huvudvärk faktiskt, något jag aldrig har i princip. Heja sockret och kolhydraterna, fuck off. :P

 

 

 

Hoppas ni andra har haft en bra helg! :)

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tycker 16:8 kommer naturligt på LCHF!

 

Dvs jag kikar sällan på klockan men det hör till ovanligheterna att det blir mer än två måltider per dag.

 

Dvs det är främst frukosten jag hoppar.. iallafall äter jag ingen frukost före 11-12!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Glöm inte salt och vatten när du fastar

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Zepp: Jag har hamnat på två till tre måltider per dag, men har förmodligen ätit för lite fett och för mycket protein, för jag har känt hunger och lite smådippar emellanåt. Jag gillar dock att inte äta frukost, så tror jag kommer hamna där ganska naturligt så småningom igen.

 

Stoscha: Pimplar vatten som en boss! :D Kanske kan få i mig lite salt snart ock.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fortsätt så, som regel ger det med sig ju bättre anpassad man blir på att använda fett som bränsle.

 

Det kan vara så nu att du är tvungen att äta mer fett för att få energi innan din kropp uppreglerat sin förmåga att ta utav lagren.

 

Det är där fastan kommer in.. iallafall om det handlar om en kvardröjande hyperinsulinemi/insulinresistens.. sen så är det en del ensymer oxå som skall uppgraderas.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, precis, det är lite så jag tänker också, angående fastan. Jag har ju trots allt PCOS och om jag inte minns helt galet så "ingår" det oftast en högre risk för insulinresistans (och därmed även diabetes på sikt), så kanske behöver jag ta till lite mer "drastiska" åtgärder för att få bukt på det här?

 

 

Liten uppdatering: Fastade 16h på raken, åt sedan lunch med extra tillsatt fett, detta var vid 14:00-tiden. Hade säkert kunnat hållit på längre för det gick ingen större nöd på mig, men jag kände att det kanske inte behövde gå längre första gången. Eller? Borde jag kört på längre?

Jag tänker att jag ska försöka hålla mig till 16:8 från och med nu, tror det kan funka riktigt bra. :) Och försöka rivstarta fettförbränningen så gott det går.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man behöver rutiner här i livet.. främst för att om man skall lyckas med något man föresatt sig så krävs någon form av planering!

 

För det första.. man behöver veta vad och hur mycket man skall äta när man väl står i affären!

 

Har man väl köpt hem detta så har man inte heller så svårt att planera resten.. har man köpt för några dagar så kan man välja åtminstone de första dagarna vad man skall laga till.

 

Sen så är det så himla bekvämt med bara två måltider, en annan finess är att man får lov att äta fullvuxna portioner!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo tack, så fort jag slutar planera så får jag inte saker gjorda - tyvärr. Samma sak gäller det här med att handla som du nämnde, haha. Fast det har vi blivit ganska bra på nu, sen vi började med LCHF.

 

Haha, håller med dig om det, det är himla skönt att äta så få gånger om dagen faktiskt!

 

 

 

 

Ytterligare en liten uppdatering: Har känt hunger mellan mina två måltider idag. Har med andra ord inte riktigt fått till det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hunger mellan måltiderna är oxå helt okej.. iallafall om de kommer strax före nästa "planerade" måltid!

 

Jag brukar säga som så, att mättnaden kommer någon timma efter måltiden,, dvs man är nöjd, mår bra och är inte direkt sugen på att laga mer mat.

 

Och aptiten, den kommer som bäst när man väl står där och lagar maten samtidigt som dofterna sprider sig.. nu skall det bli gott med lite mat! :P

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så det är vad 16:8 är?

Sepåfan. Jag har tydligen gått på 16:8 sedan jag började min viktnedgång.

Äter frunch vid 11 och middag 18-19.

Förstår det måste vara mycket svårare när man, som du, har ett betydligt mer upptaget liv än mig.

Men lycka till.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Zepp: Ja okej, men då är det ju lugnt, jag blir sällan hungrig innan det är dags att äta. Och blir jag det, dricker jag lite vatten och inser att det egentligen handlade om törst!

 

DonVitor: Hej, vad kul att höra av dig! Haha vad bra att du fick in den rutinen direkt! Jag jobbar och pluggar dock alltid hemifrån, så jag har det inte så jättejobbigt med maten så sett. :) Hittills har det funkat bra!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dags för en kort uppdatering kanske!

 

Jag fastade i närmare 24 timmar efter en helg med pizza och lite alkohol i form av torrt, vitt vin. Innan fastan kände jag mig svullen pga de extra vätskekilona och mådde allmänt konstigt, typ som om jag var bakis haha. Efter det första dygnet av fast började vätskeansamlingen snabbt att försvinna och andra dagen fastade jag ca 18 timmar, vilket fick kroppen att återgå till hur den var innan helgens dumheter, plus att en cm i midjan utöver de andra försvann.

 

Så det ser ut som om jag hittat min lösning. :) Just nu kör jag 16:8 men har tyvärr inte hänt så mycket mer efter det.

 

Jag tänker att det trots allt måste vara fel någonstans ändå, om jag inte går ner i vikt relativt fort på 16:8? Misstänker en obalans mellan protein och fett, som jag nämnt tidigare och har nu ökat på fettmängden i maten en hel del. Vi får se vad som händer! :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Finessen med högt fettintag är att man slipper höjt insulin.. protein höjer oxå insulin och skall så göra, men vilan för cellerna gör att de hinner bli känsligare för varje gång.. det samma gäller under fastan!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu hängde jag inte riktigt med tyvärr - känsligare för vadå? :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu hängde jag inte riktigt med tyvärr - känsligare för vadå? :)

 

Dina celler blir känsligare för insulin!  :o

 

Lugn, lugn, det är bra, det motsatta är insulinresistens.. och det är inte bra! :(

 

Insulinresistens är ett sätt för dina celler.. (mest muskelceller) att skydda sig mot överbelastning av energi.. och handlar om att styra om energiflödet, (fett, aminosyror och glukos) till att lagras, för framtida kommande svältperioder!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jahaa, ja just det, såklart! Haha, tänkte tvärtom!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har känt mig lite nere det senaste, eftersom det återigen inte rör sig ett smäck i midjan. Därför har ja fastat 16:8 hela veckan, samt 18 - 20 timmar vid två tillfällen och ska utöver det ignorera mitt uppretade sockerberoende som gjort sig påmint igen. Tror det sistnämnda är det som ställer till det. Det har "bara" varit choklad under helgerna, men förmodligen har det blivit för mycket av det goda, så nu får det fan räcka.

 

Återkommer efter helgen med, förhoppningsvis, goda resultat! Annars gråter jag, seriöst. :P Haha okej, kanske inte och jag kan nog inte vänta mig för mycket efter enbart en chokladfri helg, men det hade varit så skööönt att se det röra sig! Jag har ju knappt fått resultat sen jag började med detta och nu har det gått 17 veckor, dvs. över fyra månader!

 

Funkar inte detta, ja då får jag nog dra ner på mejererna... Något jag absolut inte vill, det är egentligen min gräns. Tror jag i alla fall. Eller jag vet inte.

 

Just nu har jag kommit ner så jag äter två lagade mål mat om dagen (lunch och middag - rejält med fett) och det finns liksom inte rum för överdrivet mycket mejerier. Inte mer än om jag gör en gräddbaserad sås då - hur dumt är det?

 

För vad menar man med att äta för mycket mejeriprodukter? Yoghurt till frukost? Det jag har ätit en del av förut, men som ja inte gör (ofta) nu längre är rysk yoghurt med grädde, grädde och rysk yoghurt-baserad smoothie och grädde i mitt te. Det sistnämnda kommer ja aldrig sluta med, så det får vara, men de andra kan jag dra ner på - eller, tja, jag har ju redan det.

 

Sen äter jag förstås ganska mycket ost... Kan det vara en bov?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hade lust att skriva värsta långa klagobrevet här men vet ni vad? Det är fan inte värt det. Jag väntar tills imorgon och ser om det har hänt något. Sen fortsätter jag bara, oavsett result.

 

Det är så jobbigt att vara så.. frustrerad bara. Jag har gjort så mycket, ändrat på så extremt mycket, men kroppen bara.. "nej".

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Okej, av ren nyfikenhet så skrev jag upp några måltider och dagar i kostbevakningen.se och dessa kan ni se här:

 

Dagens hela dag (två omgångar hemmagjord kebab med grönsaker samt morsdagfika i form av två rutor 70% choklad och fem jordgubbar): http://kostbevakningen.se/?foodinput=20g%20m%C3%B6rk%20choklad%0A5%20jordgubbar%0A120g%20kebabs%C3%A5s%0A60g%20tomat%0A100g%20v%C3%A4sterbottenost%0A40g%20gul%20l%C3%B6k%0A45g%20creme%20fraiche

 

Gårdagen: http://kostbevakningen.se/?foodinput=200g%20blandf%C3%A4rs%0A60g%20v%C3%A4sterbottenost%0A0%2C85dl%20creme%20fraiche%0A45g%20tomat%0A55g%20r%C3%B6d%20paprika%0A35g%20gul%20l%C3%B6k%0A2%20tsk%20taco%20salsa%0A65g%20falukorv%0A15g%20bregott%0A5%20skivor%20v%C3%A4sterbottenost%0A0%2C75dl%20vispgr%C3%A4dde

 

Helgfrukost (mandelmjölscones): http://kostbevakningen.se/?foodinput=1dl%20mandelmj%C3%B6l%0A20g%20bregott%0A5%20skivor%20v%C3%A4sterbottenost%0A2dl%20te%0A0%2C75dl%20gr%C3%A4dde%2040%25%0A

 

Slarvfrukost: http://kostbevakningen.se/?foodinput=1%2C5dl%20rysk%20yoghurt%0A3%20msk%20vispgr%C3%A4dde%0A1dl%20frysta%20b%C3%A4r

 

 

Alltså, såvida man inte ser till slarvet med chokladrutorna idag så sköter jag ju det hela riktigt snyggt - eller? Alltså måste det vara choklad som ställer till det! För låt mig säga såhär: jag har då inte hållt mig till 20g/2 rutor choklad de andra helgerna.............. Så, skärpning!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jahopp. Det händer konstant nya saker i livet: kalas eller annan skit. Dessa saker får min viktnedgång att stanna upp. Eller, snarare så HOPPAS JAG att det är dessa saker som stör det hela, för annars vet jag inte vad mer jag kan eller bör göra. Jag har fastat, dragit ner på alla kolhydrater osv osv osv osv. Men så tog jag några glas vin för att fira att sommarlovet börjat - ett medvetet avsteg. Ja, då fick jag ju ingen nedgång. Men det var jag beredd på. Jag har haft mens mitt i alltihop, så då var jag ju svullen som en.... ja. Och så mitt i veckan så blev det lite för stressigt mellan två möten så då fick jag gå in på ett café och köpa nåt snabbt, de hade ingenting vettigt, så en gluten- mjölk- och äggfri kakjävel fick lastas in. Då var jag förbannad, för det avsteget hade jag varken planerat eller velat ha.

 

Så, ja. Inte ett jävla skit har hänt sen sist. LESS. LESS! Inte för att det gör nån skillnad, jag tänker inte gå ifrån hur jag äter, men fy fan vad less jag börjar bli.

 

Har idag påbörjat min gratismånad på medlemssidorna här på webbplatsen, så får vi se hur mkt jag hinner plugga in innan det är dags att dra på brorsans tjejs studentskiva - undrar om det finns nåt jag kan äta alls där? SUUUUUCK.

 

Hatar mat (lögn) och hatar min kropp (...lite mindre lögn).

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Okej, har kollat igenom Bitten Jonssons intervjuer om sockerberoende och addiction-sjukdomen. Väldigt mycket där stämmer in på hur jag mår och hur jag beter mig. Har länge misstänkt att jag är en "food addict", så jag är inte förvånad, men... helt plötsligt lät allting så satans jefla komplicerat och jobbigt. Vet inte riktigt hur jag ska få fram energin som det kommer krävas för att bli fri från den här skiten, särskilt när det finns så många sociala motsättningar: "Men du måste ju få LEVA lite ibland!"

 

ALLA tjatar om detta motargument ungefär som om det vore nån slags jävla mänsklig rättighet att äta skitmat. Varför? Den som säger det oftast har vägt 150kg+ och har genomgått en gastric bypass. Ironi, någon? Nä jag vet inte.

 

Jag är en fattig student. Jag har knappast råd att åka land och rike runt för att få tag i Bitten Jonsson och få hjälp med den här skiten. Så hur ska jag börja? Vad ska jag göra?

 

Jag får försöka skrapa ihop pengar till en bok. Blev tyvärr utan sommarjobb i år (wow vilken surprise...), så vi får se hur detta går.

 

Om det finns någon där ute som var eller är i mina skor, så får ni hemskt gärna skriva. Kan behöva lite pepp just nu, för såhär nere har jag inte varit på länge. Livet känns inget roligt längre, bara en enda lång, matfixerad... nånting.

 

 

 

Kram till de som kanske orkat läsa igenom detta gnäll.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Upp med hakan tös :)

Jag har orkat läsa och jag förstår att det kan bli övermäktigt.

 

Men håll ut, du kommer över det.

Du kommer säker att få en massa tips här.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror du är inne på rätt bana och rätt tänk.. återstår en hel del arbete!

 

Sen så det krävs lite kris för att man skall komma på ny bana med nytt tänk.. dvs livsstilsförändring!

 

Oså, du är inte direkt lastgammal.. vilket jag är.. och jag kan tala om för dig att livet är en enda räcka med kriser som det gäller att hantera!

 

Det är så livet ser ut.. en räcka med kriser som avlöses av lyckliga stunder, ta vara på dem!

 

Det är hur man hanterar alla sina tillkortakommanden som gör en till den individ man är.. hantera de flesta på ett sätt så du kommer ut på topp, det är vad man skall tänka på!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kram på dig, geminick, det här fixar du! Kom igen nu, du har nått en hel massa nya insikter, använd dem! Heja dig, helt enkelt!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Edit: Tack. :) Ja jag hoppas att jag kommer över det, för detta är inget roligt längre...

 

Zepp: Tror du det? Ja jag börjar tro det också. Jag har länge varit ovillig att dra ner på mejerierna och chokladen, men det ser ut som om det är mitt enda alternativ för att få den kropp jag bör ha för att må bra... Det finns alltså inget annat alternativ.

Haha, jo, jag förstår hur du menar: den ena krisen avlöser den andra, kort sagt. :P Och visst, de är bra att ha - när man står där med facit i hand, men det känns som om mitt facit är så satans långt bort bara...! Fast det är kanske egentligen inte alls, med tanke på hur långt jag kommit redan nu.

 

Ti Ti: Tack, kramen värmde gott. :)

 

 

 

Har nu kommit hem från studentskivan, som var full av exotisk planka, tårta, bullar, kakor och dricka i överflöd. Jag drack ett litet glas alkoholfri champagne (alla skålade för studenten), en smörgås med ost och dåligt "smör", potatisgratäng, potatissallad, kycklingfilé, bulle, kaka OCH tårta. Jag bara orkade inte.

Under tiden jag åt, märkte jag direkt av mitt gamla beteende: jag kunde inte riktigt lägga ifrån mig skeden när jag åt tårta, och en extra macka hade ju varit gott.

 

Jag tror jag fick en hel del svar på frågorna jag ställt mig själv tidigare idag. Jag kan nog vara en food addict och det är nog dags att inse det och försöka arbeta med det. Första stopp: bort med chokladen. Andra stopp: Dra ner rejält på mejerierna. .....som jag sagt i några veckor att jag ska göra, men som uppenbarligen inte hänt ännu. Eller, tja, choklad har jag inte ätit. Men mejerierna har hängt kvar.

 

Nej, nu ska jag sova. Godnatt på er!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej på dig! Så tråkigt att du har det tufft.

De andra har skrivit kloka saker, jag tänkte bara komplettera med två länkar, en till Martina och en till My, som handlar om just kost och delis om beroendedelen. http://martinas.nu/dare-to-keto/och http://lchfingenjoren.se/2015/june/abstinent-mat-for-nyborjare.html#post-comments 
Du kanske redan läst de inläggen, men jag tyckte att de var bra.

Boken finns att låna gratis på många bibliotek, så är det problemet löst :) 

Lycka till!

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej! Ville bara titta in för att ge lite stöd om jag kan. Det låter som att du har gjort en enorm resa! Grejen med resor är bara att de f*n aldrig tar slut, haha. Nya insikter hela tiden, och speciellt efter att ha läst böcker/artiklar/blogginlägg skrivna av de som kommit lite längre på vägen än en själv har. Själv har jag fått lite samma uppvaknande bara det sista halvåret och det har också med beroende att göra. Lchf var liksom bara "halva lösningen" eftersom just beroendet är mitt problem och inte bara att jag burit på för många extrakilon. Det har bland annat resulterat i att jag fått ta bort vissa otippade saker så som Bregott och ost, men även såklart också sötningsmedel och lchf-vänliga bakverk. Det har tagit LÅNG tid att acceptera detta och har varit så himla sur och frustrerad och avundsjuk på andra som kan äta vad de vill! Men det du får tillbaka av att rannsaka dig själv är så mycket större och friden och lugnet du känner i kroppen går inte av för hackor :)

 

Mitt förslag är att du skriver ned en lista i tre delar. Den första är så kallad abstinent mat - mat du kan äta helt utan att triggas igång till överätning. Denna mat kan vara olika från person till person. Till exempel är ju morötter inte så ok ur ett strikt lchf-perspektiv, men jag kan äta dem utan att triggas. Utgå från denna lista när du väljer vad du ska äta.

Den andra listan är triggermat - sådant du kommer på att du inte klarar av att äta utan att vilja ha mer/drabbas av sug efteråt osv. Det som står på den här listan måste kapas ur kosten, vilket är ett sorgearbete i sig och får ta lite tid. Det är enklast att börja med de mest uppenbara sakerna, typ mörk choklad om du ätit det tidigare osv. Ibland kan det också handla om olika kombinationer/former av samma mat - ett exempel skulle kunna vara att du triggas av vispad grädde som det är men inte vispgrädde i såser till middagen, eller att det kan vara problematiskt med nötter som är saltade men om de är naturella så är det ok.

Den tredje listan är den svåraste, och den utgörs av på-gränsen-mat. Den använder du till mat du ännu inte riktigt vet om du triggas igång av. Från den här listan kan man om man känner sig stark nog prova att äta saker, för att därefter lägga till dem i antingen triggerlistan eller abstinentlistan.

 

Önskar dig lycka till! Kommer att fortsätta läsa i din tråd.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ostgoten: Tack för ditt svar och din uppmuntran! :) Hade faktiskt inte läst de inläggen, men har besökt bägge bloggarna, så tackar för dem! Får ta mig en tripp till biblan efter detta, helt klart. :) Jag har en hel del att fundera vidare över, men det kommer det nog vara värt.

 

Blistra: Tackar så mycket för de uppmuntrande orden och tipsen - satte mig ner och skrev de där listorna redan idag och har insett att det finns mååånga saker som triggar igång mig. Och ja, detta kommer bli ett enormt sorgearbete. Men, det känns redan bättre. För jag famlar inte i mörkret längre, jag vet vad jag måste göra för att kunna komma vidare. Så efter denna helgens alla kalas och dumheter, dvs på måndag (min 28:e födelsedag, om nån ville veta....) så tänker jag påbörja minst en månads abstinent kost. Hejdå mejerier och choklad! Känns tråkigt, men också utmanande - tänk om det funkar?! Då finns det inget som kommer kännas mer värt!

 

 

 

 

Kom att tänka på en sak nu såhär mitt i natten, på väg hem från bästa vännen och en grillkväll utan dess like: "Jag äter för att leva, jag lever inte för att äta."

 

 

 

 

Livet är så mycket, mycket mer än god mat. Varför jag har värdesatt maten högre än något annat, det kan jag inte riktigt svara på. Kanske är jag en food addict och då är det den delen av min personlighet som talat högst? Vad vet jag? Men det börjar låta väldigt logiskt. Mat är inte en självklarhet i andra länder, så varför ska extremt god mat vara en självklarhet för mig - egentligen? (Med det sagt betyder inte det att den maten jag ska äta från och med nu är äcklig eller liknande, men ni fattar säkert.)

Jag vill leva ett långt, hälsosamt och upplevelserikt liv. Jag vill göra saker, uppleva platser, händelser, personer. Tänker jag på det, så är maten en liten skit i rymden, den är knappt viktig längre. Kanske är det dags att låta den ta ett steg bakåt och istället låta Livet vara i centrum?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hejsan Geminick!

Jag har inte mycket att tillägga här i denna tråd direkt då jag inte vet något om PCOS ocj jag orkade inte gå igenom alla inlägg, men jag har även läst dessa sista inläggen.

 

Ja mat ÄR svårt och särskilt i sociala sammanhang eller när man är på utflykt.

Jag vet inte hur du kommer känna dig om du utesluter mejerier, men jag hoppas det hjälper dig. Själv vet jag inte om jag skulle klara mig utan en skvätt grädde här å där då å då (mest till såsen i maten) 

Jag hej - hej- hejar på dej!

 

 

jag läste din presentation och har läst din profil, ville bara säga att vi har en del gemensamma intressen ^^ SKulle gärna vilja se prov på dina serier tex ^^ vad för genre skriver du i? jag är också dockmakare...typ ^^

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Linnzy! :)

Tack för din uppmuntran, jag ska kämpa vidare! :)

 

Men åh, så spännande! Just nu har jag inte så många serie-exempel online faktiskt, var ett tag sedan jag gjorde något i serieväg som jag känner mig bekväm med att visa - tyvärr - men annars håller jag till på http://geminick.comeller http://geminick.deviantart.com :) Vart kan man se dina alster?

Min favoritgenre kommer nog alltid att vara fantasy, men även skräck är massa ballt. Just nu skriver jag och en kompis en (halvseriös) (av ett flertal planerade)  fantasyroman(er) tillsammans, kallad the Faeneril Chronicles. :) Tanken är att göra lite strippserier från den och kanske i framtiden göra om den till en graphic novel!

Vad tecknar och skriver du själv för grejer? Vad skulpterar du för dockor?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag började med att "reroota" och "repainta" barbiedockor, numera är det mest monster high och ever after high som gäller men de flesta jag har är forfarande wip.

 

 

Ska kolla din profil på dA. Min är ; linnzy.deviantart.com

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Linnzy: Spännande! Du ser ut att ha mycket fint i ditt galleri! :D Monster High har jag några stycken som jag tänkt måla om nu i veckan faktiskt. Reroots har jag dock aldrig försökt mig på - klippte av håret på mina två första MH och gav dem peruker istället. :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Okej, allmän statusuppdatering då: jag har haft några mindre bra veckor nu, dels pga min födelsedag, som redan nämnts, men även pga midsommar och lite grejer där emellan. Intressant nog så insåg jag att jag snarare gått NER än att gått upp efter min födelsedag - vad hände där? Nu har jag dock fått nån extra cm i midjan men det var jag beredd på efter allt slarv.

 

Är i alla fall tillbaka helt och hållet på banan nu, och det känns VÄLDIGT skönt! Min kropp har varit väldigt upp och ner de här veckorna, med ont i magen, ballongmage överlag, halsbränna, bakis-känslor, huvudvärk... Så, nej tack. Inget mer socker på ett tag nu. Eller kanske alls.

 

Jag tycker det känns skönt att jag har börjat se min LCHF-mat som "vardag" nu istället för tvärtom.

 

Jaja, nu ska jag kämpa mig in i ketos igen hehe.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej igen! :)

 

Ikväll tar jag nattåget upp till Norrland. Ska spendera en vecka i min släkts fantastiska och underbart vackra sommarstuga mitt i Ingenmansland, fri från stress och krav! Ser fram emot detta något enormt. Utflykter, god mat, som förhoppningsvis kommer ätas utomhus oavsett tid på dygnet, naturen utanför dörren, den fina ån som rinner två meter (bokstavligen) från ytterdörren på storstugan...... Rena drömmen. Jag har inte kunnat vara där på två år, så min själ skriker efter det.

 

På tal om detta forums huvudämne, LCHF-mat, så kan jag glatt meddela att min kropp har återhämtat sig riktigt fint. Hade lagt på mig en hel del vattenkilon/cm i midjan, men alla dessa är borta nu. Tror jag faktiskt är på väg neråt, men vi får väl se. Jag har undvikit kolhydrater överlag som pesten och dessutom tagit bort de flesta mejerier (någon gång har vi behövt ha grädde och/eller creme fraiche i såser) och jag tycker mig känna av en förbättring. Men, som sagt, vi får väl se!

 

Vi hörs om en vecka! :)

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Själv skall jag till Hälsingland denna semester.. Ljusdal/Hennan/Ramsjö!

 

Min mors släkt kommer därifrån.. och jag har lovat henne ett sista besök.. hon är 80 så det lär antagligen bli hennes sista?

 

Hur som helst så var det årtionden sedan vi var där.. och någon stans skall man åka till när man gör utflykter under semestern!

 

Som jag varit inne på innan.. stress o krav är en följeslagare i vårt liv.. likaså gäller stuga i ingenmansland.. men annan stress och andra krav!

 

Det är olika miljö.. som ställer andra krav/ger annan stress.. som gör det annorlunda.. ger en tid till att fundera över sitt liv och hur man förvaltar densamma!

 

Lär dig en sak.. stressen är konstant.. det handlar om att vara vuxen och ta ansvar för sitt liv.. och för sin partner samt barn!

 

Byt olika stressituationer med jämna mellanrum om du kan.. kallas ofta för semester, dra gärna ner på sådant som är mer social stress.. dvs hur man skall vara och se ut i en storstadsmiljö!

 

Lär dig koderna för storstadsmiljön men gör inte dessa till det enda som definierar dig som individ!

 

Stressen i stugan i ingenmansland ger en perspektiv på hela tillvaron!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Zepp: Åh, det låter mysigt! Ah, ja, det är trist när föräldrar blir till åren... Men men, ingen lever ju för evigt.

Mmm, det är sant, stressen är faktiskt konstant, men påverkar en väldigt olika beroende på vilken sorts stress det handlar om. Det var nyttigt att åka bort en vecka, helt plötsligt hade jag absolut ingenting som jag var tvungen att göra. Helt galet! Hade nästan problem att sitta still, haha. Och ja, jag kom fram till en rad olika saker under min vistelse i Ingenmansland. Nyttigt, med andra ord!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Okidokie... Så.... Hemma igen, alltså. Lite sammanfattning av veckan som varit, samt tankar och funderingar som jag "ådragit" mig, hehe.

 

Det är väldigt mycket nytänkande och funderingar kring mig själv och min relation till mat och jag inser att väldigt mycket varierar beroende på vilken sida av den här tråden som du befinner dig på när du läser, haha. Men så är det och så bör det gå till, innan man lärt känna sig själv på en tillräckligt djup nivå, anser i alla fall jag. Det kommer ta en del trixande innan man kommer fram till vad som passar en själv allra bäst. Samma sak är det för mig.

 

Jag känner dock att jag börjar hamna mer och mer rätt och det känns väldigt skönt. Nästa steg i rätt riktning tror jag är att minska ner rätt rejält på min stress. Jag har därmed lagt ner en del saker som jag hållit på med och försöker lista ut vilka saker som ger mig frid i själen, så att säga. Sedan ska jag försöka göra dessa sakerna så ofta jag bara kan!

 

Den stress som kommer vara allra svårast att ta itu med dock, är min vikthets. Jag tror inte jag behöver nämna för er som hängt med ett tag vilken enorm vikthets jag känner och hur negativt det påverkar mig. Skulle kunna skriva en hel jäkla C-uppsats i ämnet.

Kommer få göra några förändringar i mitt sätt att tänka här och det kommer bli så himla svårt.. Men förhoppningsvis väldigt skönt. Jag är som jag är och jag kan inte förändra något över en natt... Så det är lika bra att bara vänta snällt och må fantastiskt under tiden. En del av er kanske ser detta som en "DUH!"-grej och att det är självklart, men jag har haft extremt svårt att ta till mig den delen, som ni garanterat redan märkt. Jag har alltid bråttom till allting. Särskilt detta, för jag har gått miste om så många fina år där jag borde varit glad och lycklig. Men, livet går vidare, obönhörligt, och det är dags att tänka om nu.

 

Anyways! Funderar på att kanske starta en egen blogg.. Jag använder ju den här tråden lite som en känns det som. Men jag har startat en miljon bloggar som alla gått i graven till sist, så whatever. Får fundera litegrann. Startar jag upp den så är den i grund och botten mest för mig själv och för min familj, som jag gärna vill ska förstå mina tankegångar lite bättre.

 

Matmässigt under veckan som gick uppe i Ångermanland så var det.. sådär. Inte kanondåligt, men heller ej 100%. Det blir ju lite så när man är den enda som äter enligt LCHF och resten av familjen/släkten är lite oinsatta och man själv inte står för mathandlingen. Eller matlagningen. Men det gick rätt okej ändå. Fast mitt sockersug kom på besök, mindre bra, eller kul. Men det är sånt som händer!

 

Läste ett himla bra inlägg av Åse Falkman Fredrikson igår morse. Jag har hennes första bok och gästbloggerskan Annas story finns redan med där, så jag hade läst delar av detta sedan innan, men ja det var bra att läsa om det en gång till. Bli påmind om att det kanske inte alls är fel på maten jag äter, utan jag kanske måste låta min kropp läka klart innan den kan börja göra något annat. Sluta mixtra och bara vara. Och LÄRA MIG att bara vara.

 

Fler läsvärda inlägg av Åse finns att läsas här. Tycker de är jättebra att läsa igenom!

 

Vet ni, jag kommer få öva redan idag på det här med att stressa mindre och försöka släppa vikthetsen. Det är nämligen bröllop nu på lördag och min klänning som jag köpt är lite, lite tajt... och nu har jag ökat midjemåttet med ett gäng cm till, mestadels vätska, men ändå. Fast ja, det kommer inte vara så kul om klänningen verkligen inte passar. Jag får äta gott och bra i veckan nu och sedan kolla magen igen på fredag. Passar den inte då, ja då får jag snabbt som attan köpa en annan klänning helt enkelt! Svårare behöver det ju faktiskt inte vara.

 

Nej hörni, nu ska jag läsa lite andra artiklar och grejer. Ha det så gott så hörs vi! :)

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den värsta sortens stress är den som handlar om perfektion.. oavsett vad det gäller!

 

Man blir alldrig nöjd!

 

Såå, det handlar om att bli nöjd för allt som är bra.. och inte låta allt som kan bli bättre bli den grav man gräver ner sig själv i!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Haha jo tack, det där är dock lättare sagt än gjort känner jag ibland, eftersom jag ALLTID suktar efter perfektion... tyvärr. MEN, det är bara att arbeta vidare med det hela! :) Skam den som ger sig. ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har hela resten av livet på dig att uppnå.. nöjdhet eller perfektion.. vilket du vill!

 

Perfektion är dock en livsuppgift iomed att det inte är uppnåeligt!

 

Grejen är dock att man får olika mål hela tiden i livet beroende på ålder.. utan att de föregående uppnåtts till full perfektion!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mm, precis. Men hur lär man sig uppskatta nuet och det man har precis för tillfället? Jag har aldrig fått lära mig det, tyvärr.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man pratar om kontemplation.. lite det du gjorde i stugan!

 

Dvs att man gör saker som inte kräver så mycket av en och saknar högre mening förutom avkoppling.

 

Man tar en promenad i en vacker skog och njuter av stunden.. tex.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, just såna saker har jag, helt ärligt talat, glömt bort att göra. Eftersom jag konstant tror att om jag inte gör något "viktigt" så slösar jag bort min tid.

 

Dags att gå tillbaka till the basics helt enkelt. :)

 

 

 

För övrigt, idag är min mage helt återställd efter lite fasta och riktigt god och bra, fet, mat! Och tre cm har ramlat bort av sig själva - med andra ord var det mesta enbart vatten! SKÖNT! :D Fastar lite till idag för att helt återställa insulinresistensen, så är jag redo att köra sen. :) Slipper dessutom fundera över klänningen till bröllopet, DET var skönt att veta! :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nä, vet ni vad jag åt igår!? SMÖRGÅSTÅRTA! LCHF-style! Jag ÄLSKAR smörgåstårta och trodde att jag var tvungen att för evigt ge fasen i att äta det, men igår så bakade vi eget LCHF-smörgåstårte-bröd och det var huuur gott som helst!

 

Lycka när man inser att det finns nyttiga alternativ!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Ja, just såna saker har jag, helt ärligt talat, glömt bort att göra."

 

Du kanske skulle åka till den där stugan lite oftare, så du får lite perspektiv??

 

"Eftersom jag konstant tror att om jag inte gör något "viktigt" så slösar jag bort min tid."

 

Man har alltid viktiga saker att göra, sådant som är viktigt för stunden och sådant som är viktigt för framtiden!

 

Men.. man måste förstå varför de är viktiga och vad som är meningen med dem.. tex studier har sin tid, de är för framtiden/försörjning/karriär/vara ekonomiskt oberoende/kunna försörja sina barn.. och sticka med barnen om gubben skulle visa sig vara en dum en!

 

För stunden skall man vårda sig själv och sin partner/relation.. ägna tid åt gemensamma intressen/vänner/släktingar/what ever som ger en ett socialt sammanhang och tillhörighet!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Zepp: Ja, precis, så är det ju. Och nånstans så vet jag det också, men det har liksom.. försvunnit nånstans längs vägen. Jag vet faktiskt inte ens när denna förändring skedde. Dock är min relation till sambon felfri, vi har det jättebra och han är ett enormt stöd för mig i alla situationer, men jag förstår ändå vad du menar. :)

Jag har varit en av de unga som gick ur gymnasiet och in i finanskrisen och hade utöver detta alltför "udda" intressen som jag ville arbeta med - så jag har inte kunnat bli ekonomiskt oberoende förrän typ.. nu. Jag utbildade mig till serietecknare och illustratör, nu pluggar jag webbutveckling. Det känns som om jag inte har haft nån fast punkt förrän de senaste två åren, så bergochdalbanan som jag åkt med ofrivilligt på innan dessa två åren har gjort sitt med mitt psyke, antar jag. Jag hann med att vara egenföretagare mitt i allt också, så jag har multitaskat en hel del.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har jag ätit något konstigt, helt klart... Sprungit på toa flera gånger om dagen i snart 1,5 dygn i sträck. Jättekul. Hade ett liknande "anfall" tidigare i veckan dessutom. Eller om det var förra veckan. Har en smygande misstanke om att det rör sig om lite för mycket fiberhusk i ett visst bröd vi bakade här hemma, plus att vi åt ute på restaurang i förrgår, där maten var väldigt god, men kanske lite stark? Jag vet inte. Det är himla tråkigt i alla fall.

 

Har börjat jobba lite mer med det mentala det senaste, eller, i alla fall försökt fundera ut hur jag ska kunna hjälpa mig själv att gå ner i varv. Några saker har jag listat ut, så dessa ska jag sätta mig ner här och nu och planera ut lite löst. Tror det kan bli bra. :)

 

Matmässigt går det bra, förutom att jag uppenbarligen ätit nåt jag inte skulle ätit då, hehe.

 

Nä, planering var det. Hörs! :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har börjat jobba lite mer med det mentala det senaste, eller, i alla fall försökt fundera ut hur jag ska kunna hjälpa mig själv att gå ner i varv. Några saker har jag listat ut, så dessa ska jag sätta mig ner här och nu och planera ut lite löst. Tror det kan bli bra. :)

 

Matmässigt går det bra, förutom att jag uppenbarligen ätit nåt jag inte skulle ätit då, hehe.

 

Nä, planering var det. Hörs! :)

 

Har själv hittat en mindfulness-app som heter Headspace, första 10 delarna är gratis, och på c:a 10 minuter vardera. Det känner jag att jag kan ta mig tid för. Finns säkert fler användbara appar med samma syfte.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.