Popular Post Lillastorajag Posted February 22, 2015 Popular Post Share Posted February 22, 2015 Jag är helt ny här på forumet, men har ätit LCHF i ett par års tid och mår jättebra av den kosthållningen. Måste dock få dela med mig av nåt som hände på eftermiddagsfikat på jobbet häromdagen, närmare bestämd på fettisdagen då "alla" skulle äta semlor. Och kanske någon kan ha någon idé om hur jag ska förhålla mig till detta. Stod i kö till kaffemaskinen och semlorna var framplockade. En frågade om han fick ta en till semla, och jag sa: ”Jag har inte tagit någon, så…” och min tanke var då, att den semla som ev. var avsedd för mig, fanns tillgänglig. Då får jag en minst sagt syrlig kommentar från en kollega: ”Jaa, det är ju ens eget val!”. (Och det var som svar på att jag talade om att jag inte tagit någon.) Det sades med, som jag uppfattade, nästan förakt i rösten, nästan som att den här personen tyckte jag gör mig märkvärdig när jag inte äter ”vanligt” bröd, och jag blev helt ställd. Skulle väl ha svarat något bra, men jag blev helt stum… Och jag kände att jag blev väldigt ledsen. Och ja, till viss del är det mitt eget val att jag avstår från bröd bakat av vetemjöl. Jag avstår då jag kan reagera med magont, diarré och ibland även utslag, om jag äter något med vetemjöl. Flera familjemedlemmar har detta gemensamt, men det är inte glutenallergi, det är något annat, inget som syns på några prover. Förmodligen någon form av överkänslighet som inte är allergi. Efteråt började jag fundera på om det också är mitt eget val att jag inte tål pollen? Att jag som 6-årig (då det upptäcktes) valde: ”Fan, vad häftigt att få klia ur mig ögonen och vara helt igensvullen i ögonen!”. Är det ens eget val att inte tåla något??? Är det mitt eget val att ha astma och andnöd i vissa situationer? Dock väldigt lindrigt när jag utesluter vetemjöl, så jag har faktiskt inte behövt använda astmamedicin under kanske ett par års tid. Jag kan dock ibland välja att äta något med vetemjöl, men då gör jag ett aktivt val att kanske bli dålig inom några timmar till någon dag. Och det är inte så kul att se och känna hur magen jäser (man ser hur den ökar), och springa på toa upp till 10 gånger i timmen. En annan kollega, som högljutt varje år talar om att hon minsann inte tycker om semla, har man minsann fixat annat åt. Det kan man kanske också göra åt mig så att jag hela tiden slipper fixa eget, att få vara en del av samhörigheten, men jag är väl inte lika ”fin”. Detta kanske är en struntsak – men jag känner att jag måste få ”lätta på mitt hjärta”. Och jag tycker endast synd om människor som gör på det här viset, jag kan nästan se ner på dem med förakt, nästan som att de är mindre vetande, men men… Har också pratat med min kära sambo om hur jag upplevde det i tisdags, och han tyckte jag skulle köra mitt race och strunta i de andra, men sånt är inte så lätt alla gånger. 15 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Trollmormor Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Oavsett vad tester visar så har du ju konstaterat att du inte kan äta vetemjöl, förmodligen pga gluten. Jag har det problemet fast med fläskkött. Finns nog inga tester som visar nåt vad jag vet, men jag blir illamående och får diarré av fläskkött. Det tar nått dygn innan jag mår bra igen. Blev ifrågasatt av syskon i början, men nu har dom förstått även om det tog några år. Så om dom inte förstår på annat sätt så säg att du inte tål gluten. Hur du vet det har dom ju inte med att göra. Trösta dej med att du äter en bättre kost än din. Sen tycker jag att dina besvär stämmer bättre in på veteproteinallergi. "VeteproteinallergiAllergiantikroppar, så kallad IgE-antikroppar, orsakar symtomen. Ofta kommer reaktionen relativt snabbt när en veteallergiker ätit vete eller andats in vetemjöl som far i luften. Reaktionen kan vara mag- och tarmbesvär, hudsymtom som eksem eller nässelutslag, och besvär från övre luftvägarna och astma. I värsta fall kan det ge en allergichock, vilket är mycket allvarligt.a kollegor." Har du kollat om det är det du har? 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
iAnna Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 En annan kollega, som högljutt varje år talar om att hon minsann inte tycker om semla, har man minsann fixat annat åt. Det kan man kanske också göra åt mig så att jag hela tiden slipper fixa eget, att få vara en del av samhörigheten, men jag är väl inte lika ”fin”. Detta kanske är en struntsak – men jag känner att jag måste få ”lätta på mitt hjärta”. Och jag tycker endast synd om människor som gör på det här viset, jag kan nästan se ner på dem med förakt, nästan som att de är mindre vetande, men men… Har också pratat med min kära sambo om hur jag upplevde det i tisdags, och han tyckte jag skulle köra mitt race och strunta i de andra, men sånt är inte så lätt alla gånger. Ja, man vet inte om man ska skratta eller gråta. Tråkigt att inte chefen styr upp fettisdagen, frågar runt de som inte vill ha/inte gillar/inte tål semla, om de vill ha nåt annat, så att alla känner sig välkomna till fikat. Jag är lite som din sambo, struntar i andra och kör mitt eget race. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
EVS Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Jag förstår dig så väl. Jag är kraftigt allergisk mot bland annat gräs och häst. Som barn valde jag att endast åka på det tomma traktorflaket, tog då även med cykeln och cyklade tillbaka. Alla andra barn stannade kvar och åkte sen på hölasset tillbaka. Det gjorde ont ibland, att välja bort hölasset, men de gånger jag valde att åka med, var det inte värt det. Jag blev så dålig. Jag valde också alltid bort att åka bakom en häst och jag har aldrig ridit. Det senare var kanske inte ens ett val, för jag hade kanske inte överlevt om jag provat... Jag har varit in i ett stall en gång, något jag aldrig vill utsätta mig för igen. Vad gäller mat, så är jag inte allergisk mot vete. Jag äter det vanligen inte, men det är mitt eget val och har andra orsaker. När jag ska ha med mig fika på jobbet, gör jag fika jag själv kan och vill äta. Jag väljer också att ta hänsyn till de av mina kolleger som har allergier av något slag. När någon annan har fika, finns det ibland någonting åt mig, men oftast inte. Jag visar att jag uppskattar när det finns något jag vill ha, men bekymrar mig inte värst när det inte finns. 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Ja, jag är oxå före detta astmatiker, eller rättare sagt jag är numera en nästan symptomfri astmatiker.. slemhosta och nästäppa är främsta symptom numera, det går att leva med. Huruvida det handlar om vetemjöl eller ej låter jag vara osagt, men det är hur som helst inget min kropp behöver några större doser utav, så det går hyfsat bra att avstå ifrån. Och vet du vad, jag har ätit två semlor i år.. bästa sättet att bli av med en frestelse är att falla för den, då märker man att det inte är så mycket att stå efter.. oså focuserar man på riktig mat sen, som man vet att man mår bra på! Oandra sidan, finns alla möjliga sorters folk på jobbet, vegetarianer, diabetiker, folk som mest äter skitmat, snabbnudlar, osv! Så.. det är helt frivilligt att äta den semla som företaget bjuder på och ingen misstycker. Sen att den som är diabetiker gärna äter den semlan som skulle varit min är en helt annan sak! 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
ɐuuɐ Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 En fråga till Magdalena Ribbings spalt kanske? Ej efterfrågade kommentarer och allmän påflugenhet om andras matval är självklart ett ohyfsat beteende som inte ska accepteras. Du får hitta på någon dräpande kommentar att ta till nästa gång, kanske "Och vem frågade om din åsikt?" 6 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Annika Rane Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 En fråga till Magdalena Ribbings spalt kanske? Ej efterfrågade kommentarer och allmän påflugenhet om andras matval är självklart ett ohyfsat beteende som inte ska accepteras. Du får hitta på någon dräpande kommentar att ta till nästa gång, kanske "Och vem frågade om din åsikt?" http://blogg.dn.se/etikettfragan/2014/05/19/etikettspalten-sluta-tjata-om-andras-mat/ Det finns naturligtvis redan flera inlägg på ämnet, detta till exempel 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Y62 Posted February 22, 2015 Popular Post Share Posted February 22, 2015 Vi blev bjudna på langos igår och jag åt såklart inte. Fick några kommentarer men inga elaka. En frågade om jag inte tål gluten och jag svarade nej, det gör jag inte och inte du heller men du vet inte om det. Jag tar själv inte upp mina eller andras matvanor men om någon annan gör det så pratar jag gärna om det. 15 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Jag brukar slänga det mesta utav potatis, pasta, ris o sådant på jobbet! I början frågade någon varför och jag svarade att jag jobbar redan 10 timmar om dan i snitt så jag har varken tid eller ork att ut o springa 2 timmar om dagen på det för att förbränna alla glukos så för att spara tid som undviker jag dem helt enkelt! Vore helt underbart om man kunde jobba 6 timmar med full lön och träna/motionera 2 timmar.. men fram till dess så..! Mitt liv står och faller inte med enskilda semlor, det finns så gott om annat som förhöjer livsgnistan utan att det behöver handla om förhöjt blodsocker! 6 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Xiro Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Jag lägger alltid in en stående kostönskan hos alla arbetsgivare, så att de vet inför alla evenemang. Och så hjälper jag dem att komma ihåg, ifall jag inte glömmer Även personalrestauranger brukar få mina stående önskemål. Det kändes lite jobbigt i början, men med tiden har jag märkt att det tas emot mycket positivt, t ex kul att vara tjenis med kockarna. Har fått märkliga kommentarer över min mat i fikarummet när jag haft egen mat med. Det flesta gånger brukar jag utmana personen på vänlig argumentation, och det har hänt att jag följt upp med ett mail med mer info. En gång tappade jag humöret så jag hade svårt att dölja det då personen visade mycket jobbig attityd. Och en gång ångrade jag att jag själv kommenterade en kollegas mattänk, gjorde det dock i all vänlighet då dennes tänk var helt bakvänt (på alla sätt, inte bara ur LCHF-perspektiv). Summa summarum tycker jag kosten är så viktig och intressant att jag gärna pratar om den, inte minst för att bryta det tabu som råder om att man gärna undviker att diskutera varandras kostvanor. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post MariaF Posted February 22, 2015 Popular Post Share Posted February 22, 2015 Det finns de som kallar ellsehåeffare för "sekt" eller "klubben för inbördes beundran" men jag tycker detta forum är så härligt för här får man vara ledsen och besviken på sin omgivning och kan slappna av för man slipper förklara och försvara sina val hela tiden. Det märks så tydligt här ovanför och det gör mig så glad, inte minst för nyanlända trådskaparens skull. 10 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post stroker49 Posted February 22, 2015 Popular Post Share Posted February 22, 2015 Lite kommentarer får jag, men det är bara kul. Jag skojjar själv med min fåfänga och mitt sektmedlemsskap. Men nu har jag sett ytterligare fördelar. När jag häromveckan åt min goda oxsvanssoppa så erbjöd en av mina arbetskamrater, som är jägare, att jag skulle få en hals av en Dovhjort som han annars brukar slänga. Så det fick jag och jag gjorde långkok och bjöd honom på lunch en dag av. Nu har jag fått en hals till samt en bit sadel och en rökt lårbit! 18 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Y62 Posted February 22, 2015 Popular Post Share Posted February 22, 2015 Här kan man glömma att komma med önskemål om mat. Har till exempel inte ätit ett enda ägg på fem veckor! Tyck lite synd om mig... 8 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Annika Rane Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Här kan man glömma att komma med önskemål om mat. Har till exempel inte ätit ett enda ägg på fem veckor! Tyck lite synd om mig... Styrkekramar, Y62. Styrkekramar! 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Lillastorajag Posted February 22, 2015 Author Share Posted February 22, 2015 Tack alla för era kommentarer och stöd!!! Känns som att jag är i ett riktigt gott sällskap här :-) Stor kram till er alla!!! Det som gjorde mig mest ledsen var sättet kollegan sa sin kommentar på - det var så syrligt och surt så en citron är söt i jämförelse. Jag kanske får skicka ut ett mejl till alla där jag skriver att jag inte är som alla andra och det är inte för att jag vill vara märkvärdig på något sätt, utan för att jag inte tål allt. I och med min pollenallergi så reagerar jag även på många andra saker, men de är lättare att undvika (nötter och stenfrukter t.ex.) I fredags skickad jag också ett mejl, med ungefär samma text som i mitt första inlägg, till min närmsta chef - efter några dagars funderande hit och dit om jag verkligen skulle blanda in honom. Han var dock ledig i fredags så jag vet inte hur han reagerar på det. Kan ju också nämna att jag de senaste veckorna haft nästan konstant molande smärta i nacke - axlar (jobbar vid dator) så jag kanske inte har haft lika stort tålamod som jag har i normala fall. Jag får väl försöka ladda upp med en repertoar av kommentarer så jag har något att bemöta liknande kommentarer med i framtiden. Ha det bra alla goa LCHF:are! 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Johanna07 Posted February 22, 2015 Popular Post Share Posted February 22, 2015 Jag är ju lite nördig när det gäller mat och mycket noga med kvalitet och att det ska vara rätt gjort. Det roliga här i Italien är att alla går igång på mat precis som jag, även om jag inte kan äta pasta. Så vi pratar om bästa stället i stan att köpa fisk eller kött, bästa prosciutton osv. Lite kul! 9 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Annika Rane Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Jag är ju lite nördig när det gäller man och mycket noga med kvalitet och att det ska vara rätt gjort. Haha! Underbar felskrivning, Johanna07 En freudiansk sådan? 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Johanna07 Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Y62 Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Du bor i en vacker stad med en fin skjutbana. Finns risk att jag dyker upp Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stroker49 Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Lillastorajag: Äh, garva åt det. Bry dig inte och ta inte åt dig om någon fäller något som du upplever som negativt, om någonting. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
jessirene Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Den där kollegan som verkar lite överkänslig, hur är er kontakt annars? Du kanske ska fråga vad som föranledde kommentaren? Vissa saker kan vara bra att reda ut. För annars får du aldrig veta varför den konstiga kommentaren kom. Eller kanske bättre att vara beredd nästa gång och omedelbart fråga vad som är anledningen till kommentaren. "Vad menar du då, kan du förklara för mej? Har du problem med att jag blir sjuk av viss mat?" 6 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Glen Åkesson Posted February 22, 2015 Popular Post Share Posted February 22, 2015 Jag skulle ställa frågan: "Vad menar du?". I fall 1 svarar personen exakt vad den menar, typ "du är en pompös jävel som tror du är något". Då vet du vad människan är gjord av och kan klara dig utan dennes sällskap i framtiden. I fall 2 svara personen undflyende att "nej, det var inget". Då trycker man till och frågar "Nä, men jag vill verkligen veta, vad menar du, berätta för mig". För personen i fråga blir det då så pinsamt att fortsätta diskussionen att du får tyst för all framtid framöver. Det bästa är ju om det står massor av folk runt omkring... Ta ingen skit! 9 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Lillastorajag Posted February 22, 2015 Author Share Posted February 22, 2015 @jessirene: Den här kollegan är knepig - vi hejar på varandra, men kan liksom inte bara "tomprata" som man kan göra med andra kollegor. Jag tror att hon till viss del kan vara avundsjuk då jag inte har några problem med att stå emot sötsaker och bakverk. Alla som jag jobbar med är sötsugna utan dess like - blir som tokiga om de ser fikabröd. Jag får ladda upp med några dräpande kommentarer att ta till nästa gång :-) 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
iAnna Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Jag hade kört den pedagogiska linjen. Förklarat att jag inte mår bra av att äta kolhydrater - och lagt till - "dessutom höjer det blodsockret ... bla bla (här kan man fortsätta att förklara beroende på situationen) ... så för att slippa få paltkoma så äter jag inga kolhydrater alls". Dräpande kommentarer och insinuationer tror jag inte leder framåt. Bättre att säga som det är, det vinner man på i längden. Annars är jag typen som hellre flyr än illa fäktar. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
lchfwinther Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 På mitt jobb äter de massor av fikabröd och godis men ingen av de andra ens reagerar på att jag inte äter, ibland kan det vara någon som undrar om jag verkligen inte är sugen men inte mer än så. Har heller inga problem att prata om hur jag äter, ser det lite som min plikt att sprida att man kan bli så bra i lederna bara av kostomläggningen, alltid kan det inspirera någon. Passar mig däremot för att komma med något som kan uppfattas som pekpinnar...även om vi här vet att den här kosten är bäst för alla ;-) 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Naturist Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Varför inte bara svara: Ja, det är det. Det är mitt val. Det är ju inget konstigt med det. Alla gillar inte semlor. Jag själv skulle kunna tänka mig en semla om den var hemmagjord med ekologiska ingredienser, men endast då. Den som man kan köpa i affärn innehåller inte en mandel men däremot hundraåtta kemikalier Sen så tycker jag att det är sjysst av arbetsgivaren att bjuda på semlor. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
jessirene Posted February 22, 2015 Share Posted February 22, 2015 Själv är jag mycket åt det pedagogiska hållet. Folk låter mej nog hållas med det mesta, bara de slipper en föreläsning! Däremot bryr jag mej inte om vad de äter, utan min hållning är att livsstilsförändringar gör man när man själv är mogen för det. Jag avskyr nämligen pekpinnar, det gör inte en människa lycklig. Bjuder någon på tårta så tackar jag för det! Men äter inte. 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Kattuggla Posted February 23, 2015 Share Posted February 23, 2015 På mitt jobb skulle det också ätas semlor, min ena kollega bjöd. Till mig hade hon köpt en väldigt liten semla. Denna semla var jag tvungen att äta annars skulle den köras ner i halsen på mig..! Vi skrattade glatt åt det här och jag med, för det finns inte på kartan att jag äter det jag inte vill. Men det fick mig att fundera lite på hur lite de vet...egentligen. Och att bli lite deppad. Kom att tänka på en reklamsnutt som gick för ett tag sen om ett gäng kollegor som sitter runt ett bord och den ena killen tvingas äta en kaka som han inte vill ha. Kommer inte ihåg vad den var reklam för, men den känns ganska aktuell, men inte som den var tänkt som. (På Jonas Coltings blogg finns ett inlägg om "När blev vanligt normen" tycker att den är bra och att han förklarar bra hur det är. ) Semlan då..skrapade av grädden och toppade en kopp kaffe med den. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post kareng Posted February 23, 2015 Popular Post Share Posted February 23, 2015 Kom att tänka på en reklamsnutt som gick för ett tag sen om ett gäng kollegor som sitter runt ett bord och den ena killen tvingas äta en kaka som han inte vill ha. Kommer inte ihåg vad den var reklam för, men den känns ganska aktuell, men inte som den var tänkt som. (På Jonas Coltings blogg finns ett inlägg om "När blev vanligt normen" tycker att den är bra och att han förklarar bra hur det är. ) Filmen var från Systembolaget och gick ut på att man inte ska truga sprit på folk som inte vill eller kan dricka sprit. Men jag tycker att filmen passar ännu bättre som den är att man inte ska truga socker och vitt mjöl på folk som inte tål det eller vill äta det. 8 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Tuva Posted February 23, 2015 Popular Post Share Posted February 23, 2015 Efter 4,5 år har nästan alla på mitt jobb accepterat att jag är en underlig kuf som aldrig sticker näven i godisskålen och som äter shitloads av grönsaker på lunchen. Det är lite av ett stående skämt om att inte ställa sig bakom mig i matkön för jag tar sån himla tid på mig bland alla grönsakerna. Men det ska erkännas, det tog tre år eller så innan den sista kommentaren dök upp. "Man ska inte utesluta en hel kostgrupp, man ska äta varierat" - jag pekade på hens tallrik med spagetti, köttfärssås och tre gurkskivor och sen på min med alla möjliga sorters grönsaker och en klick köttfärssås och sa att jag var böjd att hålla med om att man borde äta varierat. Nu ser allt fler tallrikar kring de bord jag brukar frekventera ut som mina, inte lika "extremt" men med betydligt mer grönsaker än innan och mindre mängd pasta/potatis/ris. Brödkommentarerna kontrar jag konstant med att inget bröd i världen är värt magproblem och ledvärk i tre dagar. Det brukar tysta dem... Lite synd är det att jag har slutat anses som en Stark och Moralisk människa med övernaturlig viljestyrka inför godis. De har förstått att jag faktiskt inte ÄR sugen. 16 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
ɐuuɐ Posted February 23, 2015 Share Posted February 23, 2015 På mitt jobb skulle det också ätas semlor, min ena kollega bjöd. Till mig hade hon köpt en väldigt liten semla. Denna semla var jag tvungen att äta annars skulle den köras ner i halsen på mig..! Vi skrattade glatt åt det här och jag med, för det finns inte på kartan att jag äter det jag inte vill. Men det fick mig att fundera lite på hur lite de vet...egentligen. Och att bli lite deppad. Kom att tänka på en reklamsnutt som gick för ett tag sen om ett gäng kollegor som sitter runt ett bord och den ena killen tvingas äta en kaka som han inte vill ha. Kommer inte ihåg vad den var reklam för, men den känns ganska aktuell, men inte som den var tänkt som. (På Jonas Coltings blogg finns ett inlägg om "När blev vanligt normen" tycker att den är bra och att han förklarar bra hur det är. ) Semlan då..skrapade av grädden och toppade en kopp kaffe med den. Det är reklam från Systembolaget, för att folk ska tänka till och inte bete sig på det där sättet när det kommer till alkohol. Tyvärr alltför vanligt att man utövar grupptryck mot dem som av någon anledning inte vill ha alkohol. 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post kostrådgiverskan Posted February 23, 2015 Popular Post Share Posted February 23, 2015 Ja du! Det är otroligt vad provocerande det kan vara för andra hur man äter. Ingen säger något om du är vegeterian eller annat, det är ok. Men lchf kan få fart på en del. Tyvärr!! Jag arbetade två år på en tung industri där flertalet arbetare var män och visst fick jag några gliringar men med glimten i ögat. Som t.ex när det var pizzakväll och jag beställde sallad, ja då fick man ju heta kanin och så,hehe. Det kan jag ta. Oftast fick jag kommentarer som att de ville byta matlåda med mig och många var positiva, nyfikna och glada. Så fick jag nytt jobb för ett år sedan och fy fasen alltså vilka skitstövlar. Jag tycker själv jag är en tuffing men i slutet på säsongen så käkade jag annat för jag orkade inte. Det var inte kul för jag skämdes så för att jag inte hade mer makt att stå för min mat. Men så är det, nu ska jag dit på samma jobb snart igen och nu har jag peppat mig själv och stackars den jäkel som gnäller på min mat, den ska få veta att den lever Den ska få en föreläsning som den sent ska glömma, för jag har rätt att äta den mat som gjort mig frisk och det ska ingen få förstöra för mig. Det är ju trots allt bara jag själv som kan stå för mig själv. Ja du, de gömde min majonnäs, de frågade typ varje dag varför jag inte hade potatis i mina matlådor, de pratade högt i grupp när jag var en bit bort precis så jag skulle höra och det var alltid syrliga kommentarer. Jag faktiskt längtar till jobbet nu för jag har laddat sen november för detta och jag tänker inte vika en millimeter Jag är redo för att ta strid för min rätt att äta riktig mat Så jag hejar på dig, stå på dig om du kan /Monki 21 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post stoscha Posted February 23, 2015 Popular Post Share Posted February 23, 2015 Fasen.. gömma majjon är ju vuxenmobbing! Det skulle jag aaaldrig tolerera. Jag har helt gjort klart för mina valpar till jobbarkompisar att jag skulle ta mycket illa upp om jag blev utsatt för något practical joke. De flesta såna är elaka och jag har inte den humorn 9 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
may Posted February 23, 2015 Share Posted February 23, 2015 Det är många som äter/har ätit LCHF/lågkolhydratskost av olika anledningar på mitt jobb, vilket är jättebra. Det finns också såna som gillar godis och fikabröd. En av dem tänkte till när hen bjöd runt och kom till mig - "nä förresten, hon äter ju nyttigt" 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post HelenaB Posted February 26, 2015 Popular Post Share Posted February 26, 2015 Visst är det jobbigt med snipiga kommentarer. Det säger väldigt mycket om den som delar ut dessa men väldigt lite om målpersonen/gruppen. Den som fäller kommentarer i den stilen har med all sannolikhet problem med sig själv och har anfall som bästa försvar. Den som är trygg i sig själv och sina val blir inte provocerad av någon annans. Som nyfrälst på LCHF kunde jag storkna (i tysthet) över hur andra kunde äta och hade inombords väldigt mycket åsikter om vad som låg i andras kundvagnar. Nu efter ett antal år med denna kosthållning och fullständigt trygg med den, låter jag andras val vara just andras val. I början när jag kom till nuvarande kontor kunde det bli diskussioner kring fikabordet när jag avstod. Men när jag deklarerade att jag är sockerberoende så blev det tydligen "legitimt" att avstå, men samtidigt fick jag flera gånger höra från övriga att de inte hade problem med överkonsumtion av socker... Jag sa aldrig något om det men, ibland har jag bara inte kunnat hindra ett häpet utrop som, -Jösses, är det fikabröd idag igen?!, när det blev mycket. Idag har vi kommit till ett samförstånd. De förstår mitt behov av att få slippa ha kakor, bullar och godis framför ögonen på lunchbordet som istället får stå på mingelbordet en bit bort. Och jag förstår deras behov av ständig påfyllnad av socker. Nästa alla har också bett att få kopior av alla alternativa recept som jag hämtar hem som inspiration. Det blir allt vanligare att det står mandlar och nötter på bordet... Nästan alla vill prova det fikat jag någon gång tar med mig. Jag blir också tillfrågad om råd när de har möten mm när deltagare anmäler särskild kost (vi tillhör inte samma företag men jobbar på samma våningsplan). Ibland uttrycker någon sin beundrar för vad den uppfattar som min utomordentligt fasta karaktär i frågan, och samtidigt lite beklaga att den själv inte skulle klara det. Då förklarar jag att det är inte ett val utan en ren och skär nödvändighet för mig och att jag förstår att det kan vara svårt att motivera sig till det om man inte har mina problem. För så är det för väldigt många, upplever man inte att man har problem så ser man heller ingen vinst med att avstå. 11 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Lillastorajag Posted February 26, 2015 Author Popular Post Share Posted February 26, 2015 Tack för alla förslag på hur jag ska bemöta detta i framtiden! Nu känner jag mig betydligt stärkt! Jag blev så illa berörd av min kollegas kommentar, och förmodligen av andra saker jag också retat upp mig på under längre tid, så jag skrev ner mina tankar och funderingar och funderade på om jag skulle delge min närmaste chef detta. Efter några dagars vånda, och funderande hit och dit, mejlade jag det jag skrivit till min chef. Idag fick jag svar (han är ledig denna vecka, sportlov), och svaret jag fick gjorde mig väldigt glad! :-D Han har också reagerat på att man köper t.ex. annat fikabröd till en som inte tycker om det som är tänkt att serveras - som i det här fallet chokladbollar till den som inte tycker om semla. Och han hade också förståelse varför jag hade reagerat som jag gjorde. Han skulle ta upp på ett ledningsgruppsmöte det här om hur man gör när företaget ska bjuda på nåt fikabröd - det finns ju faktiskt andra saker de skulle kunna köpa till mig så att jag slipper känna mig utanför hela tiden. Ska bli spännande att se om det går att "lära de här gamla hundarna sitta" :-) Hur som helst - hur taskiga och oförstående mina kollegor är - jag kommer ALDRIG lämna denna kosthållning då jag inte kan minnas att jag mått så här otroligt bra! Även om en del tycker vi LCHF-are nästan beter oss som om vi ingår i en sekt :-) 10 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Honung Posted February 28, 2015 Share Posted February 28, 2015 Hur som helst - hur taskiga och oförstående mina kollegor är - jag kommer ALDRIG lämna denna kosthållning då jag inte kan minnas att jag mått så här otroligt bra! Även om en del tycker vi LCHF-are nästan beter oss som om vi ingår i en sekt :-) Tänk om man hade fattat tidigare hur bra man mår av att vara med i en sekt? Då hade man gått med i LCHF-sekten för länge sedan... 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.