Peter B

Experiment, blodsocker och träning

Recommended Posts

Jag tycker att det finns mycket blandade besked runt hur blodsockret förändras vid långvariga  och även kortvariga träningspass.

 

* I förmiddags genomförde jag ett 4 timmar långt spinningpass.

* Jag åt ingen frukost innan passet

* Drack bara vatten under passet

* Åt inget direkt efter passet

* Mitt fasteblodsocker brukar ligga runt 5,5 - 6 mmol/L

* Hade en genomsnittspuls på 152 slag/minut under passet (min maxpuls ligger på ca 185)

* Jag mätte blodsockret ca 1/2 timme efter passet.

 

Någon som törs försöka gissa på vad värdet blev?  ;)

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

5,5 :)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

6,5?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kul med lite gissningar lägger upp värdet efter lunch så får vi se om någon mer törs försöka  ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag måste nog ge mig på en gissning, jag också :)

 

Min gissning hamnar faktiskt på 3,9

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gaaah, spänningen är olidlig! Ska bli jätteintressant att få veta facit. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Guuud, vad du äter lunch sent! ;)

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Whoohoo!  :D

 

Ifall du ätit före så tror jag du skulle fått mindre höjning med träning än utan träning, men landat ungefär på samma efter tidsperioden. Jag tror att träningen gör en del av reglerjobbet istället för insulinet (och andra blodsockerreglerande mekanismer). (Men jag tror, vet inte, är amatör på detta.) Så träningen gör säkerligen en positiv skillnad i detta resonemang. 

 

Edit: rättade till snurrigheter

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vore intressant att göra samma test på någon som äter HCLF. Då skulle slutvärdet kunna hamna under fastenivå tror jag.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att mäta blodsocker efter träning och dra några slutsatser kan vara lite knepigt. Orsaken är att det finns ett inflöde av glukos till blodet (levern) och ett utflöde från blodet (musklerna och de andra organen). Vid träning förbrukar musklerna mer glukos vilket gör att omsättningen av glukos I blodet ökar. Mer släpps ut i blodet och mer tas upp. Ju fler muskler som är involverade ju mer ökar denna omsättning. Men detta syns inte när man mäter glukos eftersom det mycket väl kan ligga still om inflöde och utflöde ökar lika mycket.

 

Glukos i muskelcellen kan inte gå tillbaka till blodet utan är fast där. Detta betyder att du behöver aktivera varje muskel som du vill tömma på kolhydrater. Vid kardio blir det ofta en mindre del av musklerna som förburkar kolhdrater medan en större del inte alls är involverade.

1. Hur länge kan flödet av glukos från levern till blodet pågå under liknande träningspass?

2. Jag väggade i vasaloppet men piggnade till efter en kopp kaffe, någon som kan förklara det?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

2. Jag väggade i vasaloppet men piggnade till efter en kopp kaffe, någon som kan förklara det?

Min gissning: Kaffet gav ökad kortisolutsöndring, som i sin tur stimulerade glukagonutsöndringen och därmed utsläpp av leverglykogen (som du tydligen hade kvar av trots väggandet).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fasen vilken bra beskrivning Biochemist! Aldrig tänkt på det på det sättet. Nästan som man kan dra paralleller till trycksatta system, där en reglerventil (i detta fall levern) styr trycket (blodsockret) på andra sidan ventilen. Blir det för stort tryck på inloppssidan ventilen (såsom vid fettlever) fungerar den inte som den ska och släpper igenom för stort flöde (för mkt blodsocker) på andra sidan. En ventil som aldrig får öppna/stänga slutar ju över tiden att fungera som den ska.. och det torde vara samma sak för levern om den aldrig växelvis får ha lågt/högt leverglykogen bakom reglerventilen samt högt/lågt uttag (tryckfall) via muskler/andra organ (såsom fallet är för soffsittande storkonsumenter av snabba kolhydrater).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag får ju inte riktigt ihop det här...när man räknar på energin...man säger väl ca 100g glykogen i levern och 400g i skelettmusklerna. Antag att 200 gram glykogen finns tillgängliga i de muskler som används vid spinning. Då har vi totalt 300 gram glykogen att tillgå...och allt kan väl inte användas? Det blir väl max ca 1000 kcal i glykogen? Ett 4 timmars spinning pass borde innebära att man bränner ca 4000 kcal.

 

Det måste väl rimligen innebära att utflödet av glykogen från levern är förhållandevis lågt, relativt sett behovet av energi? och att mot slutet av passet så ger fettoxidation 80-90% av energin, eller mer?...det strider lite mot det du skrev Biochemist, tycker jag ;) ...att omsättning av glukos ökar. Initialt kan jag köpa att den gör det men efter en stund så borde det väl nästan gå åt andra hållet...att kroppen snålar så mycket den kan på sina sinande leverglykogenlager för att den inte ska gå in i "väggen"?

 

Någon som har någon bra "länk" som beskriver detta?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så är det förstås. Leverglykogen minskar och då kan kroppen bara gå på fett. Det är detta som kallas gå in i väggen (bongking på engelska) i löparkretsar. Ungefär 1h brukar det ta innan en idrottare går in i väggen.

 

Ut och i flöde kommer fortsätta men i lägre grad då levern måste tillverka kolhydrater från protein vilket går långsammare.

 

Men hela processen att gå in i väggen bygger på teorin att kolhydrater kan oxideras fortare än fett. Så är fallet om man äter kolisar hela dagarna. Äter man fett blir kroppen bättre på att förbränna fett och få bongkar man inte.

 

Om du söker på Jeff Volek borde du hitta någon video där han pratar om detta. Eller läser någon av hans böcker.

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det optimala före långlopp/marathon etc. måste väl ändå vara att ha muskler anpassade/vana att arbeta med ketonkroppar samt nyligt påfyllda glykogenlager, både i lever och muskler? 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Stens erfarenheter och Jason Fungs inlägg i denna tråd http://www.dietdoctor.com/four-simple-steps-healthier-leaner-life   berör trådens ämne, även Sten och Jasons inlägg i denna tråd:

http://www.dietdoctor.com/another-diabetic-healthier-leaner-lchf . Om jag förståt det rätt, så gäller det att få bort leverfettet, för att inte få för högt blodsocker på morgonen. Eller? 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det optimala före långlopp/marathon etc. måste väl ändå vara att ha muskler anpassade/vana att arbeta med ketonkroppar samt nyligt påfyllda glykogenlager, både i lever och muskler?

Ja...många pratar om den metabola flexibiliteten...men jag tycker att vetenskapen verkar vara skakig där.

 

Man kan ju också tänka sig att om man är mån om att stanna i ketos så är det inte så lämpligt att "fylla" på glykogenlager innan en "prestation". Personligen tycker jag då att man då kanske borde avstå från att fylla på glykogenlagren och istället dricka "lagom" med socker under prestationen...för att kunna dra nytta av det bästa från båda världarna....men som sagt det skulle vara intressant att veta om någon verkligen utrett detta....

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns ju lite intressant forskning på gång...så om någon har tid är det bara att åka till London och delta i forskningsprojektet...det lär finnas platser kvar ;)

https://www.dropbox.com/s/da82i6vqqyfyo3k/Consent%20and%20Participant%20Information.doc?dl=0
 
"We wish to determine the effect of using a carbohydrate mouth rinse (6.4% solution, the same as most commercial sports drinks) on cycling time trial performance under twodietary conditions,
a very low carbohydrate,ketogenic diet
and a low fat, highcarbohydrate diet"

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dokumenterar nytt test här:

 

14/3

Ingen frukost + lunch

 

13:51 5,5 (5,7 5,3 )

 

14.00 För mig hårt löppass 8,5 km 48 min(5.45 min/km) , sannolikt snittpuls över 160)

 

15.00 7,6 (8.0 7,7, 7.1)

15.30 6,6 (6.5 6.7 )

16.40 5.6 (5.7 5.6 5.5)

 

16.50 Promenad 5 km ca 1 timme

18.00 5.0 (4.9 5.0 5.1)

 

18.30 Mat

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Intressant. Får jag fråga om du sprang I jämt temp eller interval-liknande? Plan mark eller kuperat?

 

Orsaken till frågan är att det verkar som de involverade musklerna ropar på kolhydrater under passet. Levern skickar då ut detta. Antingen överkompenserar levern och skickar ut lite mer (eller längre) än vad som behövs eller så skickar levern ut "korrekt" mängd men musklerna tar upp för sakta. Ju högre intensitet desto mer kolhydrater ropar muskelcellerna på. Framförallt om mjölksyra bildas eftersom inte fett kan förbrännas utan syre. Ju mer intervall eller kuperat ju starkare blir effekten.

 

Vi lägre intensitet (promenad) är det uppenbart att muskelcellerna konstaterar att denna aktivitet klarar vi med fettförbränningen och  ingen signal om att de behöver kolhydrater skickas ut. Inget organ I kroppen får "panik" för att blodglukos går ner eftersom de alla kör på fett. Om något organ skulle få "panik" skulle nämligen en signal gå till levern att putsa ut mer blodglukos.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det optimala före långlopp/marathon etc. måste väl ändå vara att ha muskler anpassade/vana att arbeta med ketonkroppar samt nyligt påfyllda glykogenlager, både i lever och muskler? 

 

Näe, musklerna drivs av ketonkroppar främst under omställningsperioden.. sen när karnitinssystemet och annat uppreglerats så går de över till största möjliga betaoxidation!

 

Och märk väl att det är under omställningsperioden som man bär på riddarrustningen!

 

För du har och kommer alldrig att få höga nivåer av ketolysensymer i musklerna, förutom i hjärtat och hjärnan!

 

Men trotts att musklerna alldrig kommer att få en hög kapacitet för ketolys, så kan de dra ansenliga mängder ketonkroppar ändå, tack vare att de är en stor del av din kroppsmassa!

 

Det ligger antagligen någon smart reglerings/överlevnads-funktion bakom det hela.. antagligen iomed att ketonkroppar ersätter en stor del av glukoset för hjärna o hjärta, två rätt viktiga funktioner!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Intressant. Får jag fråga om du sprang I jämt temp eller interval-liknande? Plan mark eller kuperat?

 

Orsaken till frågan är att det verkar som de involverade musklerna ropar på kolhydrater under passet. Levern skickar då ut detta. Antingen överkompenserar levern och skickar ut lite mer (eller längre) än vad som behövs eller så skickar levern ut "korrekt" mängd men musklerna tar upp för sakta. Ju högre intensitet desto mer kolhydrater ropar muskelcellerna på. Framförallt om mjölksyra bildas eftersom inte fett kan förbrännas utan syre. Ju mer intervall eller kuperat ju starkare blir effekten.

 

Vi lägre intensitet (promenad) är det uppenbart att muskelcellerna konstaterar att denna aktivitet klarar vi med fettförbränningen och  ingen signal om att de behöver kolhydrater skickas ut. Inget organ I kroppen får "panik" för att blodglukos går ner eftersom de alla kör på fett. Om något organ skulle få "panik" skulle nämligen en signal gå till levern att putsa ut mer blodglukos.

 

Ja..jag tycker också att det är intressant. I vilket läge bestämmer sig  "kroppen" för att levern måste börja släppa "onödigt" mycket på glykogenlagren?

 

Rundan jag springer är ganska flack men jag håller ett tempo som är högt för mig. I slutet är det ett relativt långt (1 km) parti med uppförslöpning. Då ligger jag säkert under några minuter relativt nära maxpuls och får lite mjölksyra....så en undran är om det är mjölksyran som kan trigga nivåerna på något hormon (adrenalin?)  som sedan orsakar glukospåslaget?

 

Givet att blodsockret är förhöjt under en relativt lång period så tycks det ju inte finnas något "verkligt" behov av glukostillskott till musklerna?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Levern brukar bestämma sig för att hålla ett normalt blodsocker.

 

Och du har cirka 800 Kcal glukos i musklerna, det är detta du använder när du springer.

 

Lever släpper främst glukos för att hålla ett jämnt blodsocker för hjärnan.. och märk väl dina röda blodkroppar som bara kan använda glukos.

 

De har dessutom en begränsad metabolism så slutprodukten blir laktat, som sen kan gå till levern för att omvandlas till glukos igen.

 

Laktat, (mjölksyra) i musklerna beror på anaerob ansträngning.. all muskelansträngning över din syreupptagningsförmåga är anaerob och således helt och hållen glukos.

 

Blodsockret är vad jag förstår inte förhöjt under själva löpningen utan det kan vara en kvarvarande effekt efter löpningen, mest troligt för att det tar en tid att bromsa ensymer och hormoner.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dokumenterar nytt test här:

 

14/3

Ingen frukost + lunch

 

13:51 5,5 (5,7 5,3 )

 

14.00 För mig hårt löppass 8,5 km 48 min(5.45 min/km) , sannolikt snittpuls över 160)

 

15.00 7,6 (8.0 7,7, 7.1)

15.30 6,6 (6.5 6.7 )

16.40 5.6 (5.7 5.6 5.5)

 

16.50 Promenad 5 km ca 1 timme

18.00 5.0 (4.9 5.0 5.1)

 

18.30 Mat

Precis vad jag upplevt också, runt 7.2 strax efter löppass, behöver inte vara hårda pass men vanligtvis runt timmen då är sockret högre efteråt.

I o m min för tillfället relativt dåliga kondition så är säkert pulsen ganska hög kvittar vilken hastighet jag håller... ;)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Levern brukar bestämma sig för att hålla ett normalt blodsocker.

 

Och du har cirka 800 Kcal glukos i musklerna, det är detta du använder när du springer.

 

Lever släpper främst glukos för att hålla ett jämnt blodsocker för hjärnan.. och märk väl dina röda blodkroppar som bara kan använda glukos.

 

De har dessutom en begränsad metabolism så slutprodukten blir laktat, som sen kan gå till levern för att omvandlas till glukos igen.

 

Laktat, (mjölksyra) i musklerna beror på anaerob ansträngning.. all muskelansträngning över din syreupptagningsförmåga är anaerob och således helt och hållen glukos.

 

Blodsockret är vad jag förstår inte förhöjt under själva löpningen utan det kan vara en kvarvarande effekt efter löpningen, mest troligt för att det tar en tid att bromsa ensymer och hormoner.

 

Som huvudprincip borde ju detta stämma...men det borde finnas ytterligare faktorer...eftersom om detta resonemang ska stämma fullt ut borde blodsockret bli lätt förhöjt strax efter en promenad...nu  sjunker det istället en del.

 

Jag ska vid tillfälle göra en löprunda där jag kastar mig in i huset och mäter blodsockret ;) ...så att det blir ett värde under ansträngning och inte efter.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns typ 2 hormoner som minskar blodglukos och ca 10 som ökar. Dessutom sympatiska/parasympatiska nervsystemet. Kroppen ökar gärna blodglukos I förebyggande syfte. Om risk för kamp eller flykt föreligger (ur ett evolutionsperspektiv) ökar blodklukos för att säkerhetställa energiförsörjningen. Att se på en skräck-film eller komma sent på ett möte räcker ofta för att öka blodgukos (de flesta "stress" hormoner ökar blodglukos).

 

Att springa I sig är ju ett teckan till kroppen att vi är jagade av något. Som redan påpekats behövs glukos för anaerob energiproduktion. Ett dilemma för kroppen är att energiförsörjningen är helt lokal. Det har ingen betydelse hur mycket glycogen som finns I musklerna då endast det som är I den aktualla muskelcellen går att använda. Kroppen kan inte hämta glycogen som finns lagrat någon annan stans I kroppen. Därför är leverglykogen enda reserven som varje muskel har.

 

Vore intressant att göra samma experiment igen men mäta blodglukos direct efter eller under träning. Samt även att ta promenaden en dag då du inte spruingit innan. Det kan vara löpningen innan som gjorde att blodglukos gick ned under promenaden. Om du inte tagit promenaden kanske du skulle haft samma värde vid samma tid. Så länge du inte gör något som skickar en signal om att glukos behövs brukar det gå ned flera timmar efter träninge eftersom muskelglyogenet fyller på igen och tar upp glukos från blodet.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag ska ta och utföra lite mer tester...så får vi se om de stämmer med "förhandstipsen" ...skulle vara kul om någon annan som tränar lite och har utrustning att mäta blodglukos hängde på och gjorde några tester,  N=1 är ju inte helt tillförlitligt ;)

 

Träningens blodsockersänkande effekt kan man ju hitta ganska mycket information om...men om den blodsockerhöjande effekten verkar det finnas betydligt mindre fakta att inhämta på "nätet" ...och det man läser känns lite "svajigare"..men det kanske bara är jag som letat dåligt ...rimligtvis borde diabetiker (åtminstone typ 1) ha järnkoll  på detta?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som huvudprincip borde ju detta stämma...men det borde finnas ytterligare faktorer...eftersom om detta resonemang ska stämma fullt ut borde blodsockret bli lätt förhöjt strax efter en promenad...nu  sjunker det istället en del.

 

Promenader är inte anaerob ansträngning!

 

Blodsocker och all annan energireglering regeras i ett kaskadmönster av olika mekanismer, oftast (alltid?) av feedbackmekanismer.

 

Så du vet sällan vilken mekanism som gjort vad!

 

Kroppen är ingen finlirare, det är rätt enkla robusta mekanismer som verkar tillsammans, dock vet vi att Insulin och Glukagon är stora spelare!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Följande citat från http://traningslara.se/mjolksyra-en-missforstadd-hjalpgumma/ :

 

"Lever är också väldigt aktiv vid de tillfällen då mjölksyra kommer ut i blodet men istället för att använda mjölksyran till energi så transformera levern om mjölksyran till glukos igen. Denna kan sen antingen lagras eller skickas iväg till de arbetande musklerna igen."

 

Är det så  att  anaerob träning får levern att "producera" glukos som delvis hamnar i blodet? Det skulle ju vara en bra förklaring till det ökande blodsockervärdet. Men om jag hänger med här skulle det rimligen också innebära att blodsockret kan ligga högt under tiden träningen pågår, vilket motsäger vissa förslag på förklaring lite högre upp i tråden...jag ska absolut vid tillfälle rusa in och mäta blodsockret efter ett träningspass med hög puls... spännande. :)

 

( Om jag fattar detta rätt så är  indirekt glykogenet i en muskelcell tillgänglig för övriga kroppen, via mjölksyran??? )

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

( Om jag fattar detta rätt så är  indirekt glykogenet i en muskelcell tillgänglig för övriga kroppen, via mjölksyran??? )

 

Typ, fast mjölksyra är en produkt av förbrukade kolhydrater. Från glukos via 10 kemiska steg (glykolysen) bildas pyruvat som normalt går in i krebs cykeln för vidare oxidation. Men när pyruvatkoncentrationen stiger kommer detta stoppa upp glykolysen vilket gör att cellen väljer att reducera pyruvat till laktat för att få bort pyruvat så att glykolysen kan fortsätta. Det är en kortsiktig lösning men nog så viktig när man är jagad av ett lejon eller nåt sånt. En orsak till att pyruvatkoncentrationen ökar är brist på syre men även om syre finns tillgängligt kan glykolysen gå snabbare än krebs cykel så det är egentligen lite missvisande att säga att mjölksyra alltid bildas pga av för lite syre. 

 

 Hur som helst så behöver laktat till levern för att återbilda glukos (oxidation som kräver syre). Men mjölksyra bildas bara i den aktiva muskeln så de inaktiva kan inte dela med sig till de aktiva. Så summan av allt blir att den muskel som är kolhytratberoende är lämnad till sitt öde utan hjälp av grannarna. Hela kolhydrat-systemet är tämligen "dumt" byggt om man jämför med fettmetabolismen. 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Okej! :)

 

Om vi antar att det vi har diskuterat är de primära faktorerna som styr blodsockret vid träning så borde effekten bli:

 

1. Vid lågintensiv träning (aerob) träning så sjunker blodsockret kontinuerligt till viss lägsta nivå (under normalt fasteblodsocker) . Vad avgör denna lägsta nivå? Denna låga nivå ligger kvar tills glykogenlager i levern är påfyllda?

 

2. Vid högintensiv (anaerob träning) stiger blodsockret beroende på att laktat återbildas i levern till glukos (vad avgör om detta går ut i blodet eller lagras som glykogen i levern?)

 

 

Hursomhelst borde då detta leda till att:

 

1. Blodsocker ligger lågt i samband med promenad...blodsocker ligger lågt ( under normal fastenivå) 4 timmar efter promenad som varat en rimlig tid t ex >30 min.

2. Blodsocker ligger högt i samband med anaerob träning ....blodsocker ligger lågt (under normal fastenivå) 4 timmar efter kombination av anaerob och aerob träning som varat en rimlig tid t ex >30 min.

 

För båda fallen ovan gäller att om man varit fastande rimligt länge  ( > 4timmar? ) innan träning och fram till 4 timmar efter träning så borde mätning av blodsocker ofta ge likartade resultat. I så fall använder jag mig av antagande 1 och 2 i kommande tester.

 

Vad säger ni experter ? (jag utnämner åtminstone Zepp och The Biochemist till experter ;) )

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Peter B, ursäkta om jag trådkapar lite, men det är ett mycket intressant ämne då jag funderar på hur jag ska hantera laddningen för Lidingöloppet 30 km.

 

Innan LCHF så åt jag som vanligt och drack ett par Vitargo Carboloader kvällen före och en på morgonen. Det fungerade bra, energin håller och magen fungerar. Överätning av pasta brukar resultera i toastopp under loppet.

 

Nu är jag dock mer fundersam. 15km träningslopp fungerar utan problem utan något extra men kommer det hålla 30km i tävlingsfart?

Jonas Bergkvist menar att kroppen fungerar på fettförbränning upp till ca 85% av maxpuls.

Vid kraftigare ansträngning och inför långlopp där man kommer tömma alla depåer pratar han om en LCHF-anpassad uppladdning där man äter lågkolhydrat, gör en punktpåfyllning med kolhydrater kvällen före för att fylla musklernas glukogendepåer och sedan äter LCHF frukost. Tanken är då att man startar med sin vanliga fettförbränning men har helt fyllda muskelglykogendepåer att ta till när fettförbränningen inte hinner med.

 

För att vara säker måste man nog testa men det vore intressant att höra era åsikter både teoretiskt och erfarenhetsmässigt.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Eller så bränner hjärnan upp mjölksyran:

 

http://www.nature.com/jcbfm/journal/v23/n6/full/9591414a.html

 

Recent in vitro studies suggest that lactate, rather than glucose, may be the preferred fuel for neuronal metabolism.

[...]

The authors conclude that, in vivo in humans, circulating lactate is used by the brain at euglycemia, with sparing of glucose.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag misstänker att vid hård träning går kortisolnivåerna upp (en stressreaktion), vilket stimulerar glukagonutsöndring, vilket gör att levern omvandlar glykogen till glukos.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Okej! :)

 

Om vi antar att det vi har diskuterat är de primära faktorerna som styr blodsockret vid träning så borde effekten bli:

 

1. Vid lågintensiv träning (aerob) träning så sjunker blodsockret kontinuerligt till viss lägsta nivå (under normalt fasteblodsocker) . Vad avgör denna lägsta nivå? Denna låga nivå ligger kvar tills glykogenlager i levern är påfyllda?

 

2. Vid högintensiv (anaerob träning) stiger blodsockret beroende på att laktat återbildas i levern till glukos (vad avgör om detta går ut i blodet eller lagras som glykogen i levern?)

 

 

Hursomhelst borde då detta leda till att:

 

1. Blodsocker ligger lågt i samband med promenad...blodsocker ligger lågt ( under normal fastenivå) 4 timmar efter promenad som varat en rimlig tid t ex >30 min.

2. Blodsocker ligger högt i samband med anaerob träning ....blodsocker ligger lågt (under normal fastenivå) 4 timmar efter kombination av anaerob och aerob träning som varat en rimlig tid t ex >30 min.

 

För båda fallen ovan gäller att om man varit fastande rimligt länge  ( > 4timmar? ) innan träning och fram till 4 timmar efter träning så borde mätning av blodsocker ofta ge likartade resultat. I så fall använder jag mig av antagande 1 och 2 i kommande tester.

 

Vad säger ni experter ? (jag utnämner åtminstone Zepp och The Biochemist till experter ;) )

 

Du gör det inte lätt för dig.. jag hade oxå sådana tankar en gång i tiden.. till slut gav jag upp. för man måste vara minst docent i biokemi, ensymologi, invärtesmedecin, idrottsmedecin och noblpriskandidat för förstå de mest enkla sambanden.

 

För det först, vi har 1 hormon som kan sänka blodsocker och fem som kan höja det.. och kombinationen mellan dem kan vara oändliga.

På det så har vi olika ensymer som har sina begränsningar.. och i olika kombinationer, olika restprodukter/intermeditärer från metabolismen påverkar både hormoner, ensymer och andra signalsubstanser.

 

Sen så är det en sak vad som händer inne i cellerna och vad som händer utanför.. två skilda miljöer.

 

Summa summarum.. om du är frisk och trappar ner mot slutet så lär du ha ungefär samma blodsocker i slutet som i början.. till delar beroende av vad sorts ansträngning du sysslar med.

 

Joggingtur i motionärstempo och begränsad tid lär inte göra så stor skillnad.

 

Ultramarathon på elitnivå.. är en helt annat sak och då lär man få både kolisladda, tillföra under loppet samt att du kommer att använda alla dina resurser för produktion av ATP, Glykolys, Betaoxidation, Glukoneogenes, Laktametabolismen, Ketos, och även använda vissa aminosyror som bränsle direkt i musklerna.

 

Glycolysis and gluconeogenesis (short map).. Dvs en förenklad karta!

 

930_scaled.jpg

 

http://lsresearch.thomsonreuters.com/maps/930/

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo, jag tittar ju mest på detta för att lära mig mer...inte egentligen prestera bättre  ;)  Jag är så gammal att jag inte hoppas på några världsrekord på maran längre  ;)

 

Så då tänker jag att man åtminstone ska kunna försöka förstå några enkla samband och precis som du säger när man börjar försöka ta reda på dessa så verkar det knepigt att få fram svaren.  :)

 

Men då tänkte jag att om man utför något på ett likartat sätt och får upprepat ungefär samma resultat...så kanske det finns något rimligt enkelt svar på dessa samband?

 

Jag föreslår två teorier på en otroligt övergripande nivå (det inser jag) till det stegrade blodsockret vid hårdare träning utifrån vad jag läst här och på andra ställen...

 

1. En stress-flykt reaktion vid hårt arbete som stimulerar via olika hormon (adrenalin, glukagon ?)  levern att utsöndra extra glukos?

2. Laktat från musklerna som levern är "tvungen" att omvandla till glukos och eller glykogen...som då beroende på detta höjer blodsockret?

 

Det borde väl inte vara omöjligt att reda ut om någon av dessa faktorer stämmer med träningsscenario ovan. Eller om någon eller båda är helt felaktigt formulerade. Eller om det är en kombination av båda faktorerna som i relativt lika grad bidrar. Eller om faktor 1 och 2 i själva verket är samma sak? Eller om det helt enkelt inte finns något svar att ge på en övergripande nivå.

 

Det skulle ju vara ganska kul att veta eftersom det man läser mest är ju att det skulle vara faktor 1 ovan som höjer blodsockret vid hårdare träning...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Peter B, ursäkta om jag trådkapar lite, men det är ett mycket intressant ämne då jag funderar på hur jag ska hantera laddningen för Lidingöloppet 30 km.

 

Innan LCHF så åt jag som vanligt och drack ett par Vitargo Carboloader kvällen före och en på morgonen. Det fungerade bra, energin håller och magen fungerar. Överätning av pasta brukar resultera i toastopp under loppet.

 

Nu är jag dock mer fundersam. 15km träningslopp fungerar utan problem utan något extra men kommer det hålla 30km i tävlingsfart?

Jonas Bergkvist menar att kroppen fungerar på fettförbränning upp till ca 85% av maxpuls.

Vid kraftigare ansträngning och inför långlopp där man kommer tömma alla depåer pratar han om en LCHF-anpassad uppladdning där man äter lågkolhydrat, gör en punktpåfyllning med kolhydrater kvällen före för att fylla musklernas glukogendepåer och sedan äter LCHF frukost. Tanken är då att man startar med sin vanliga fettförbränning men har helt fyllda muskelglykogendepåer att ta till när fettförbränningen inte hinner med.

 

För att vara säker måste man nog testa men det vore intressant att höra era åsikter både teoretiskt och erfarenhetsmässigt.

 

 

 

Det finns för någon som hållit sig till LCHF ( om vi tar det som en förutsättning) en längre tid tre sätt att hantera detta:

1. Fyll inte på med kolhydrater

2. Fyll på med kolhydrater typ 12 timmar innan loppet och sen eventuellt också under loppet

3. Fyll på med kolhydrater under loppet

 

Jag länkade till några som forskade om detta tidigare i tråden..så svaret är enkelt tror jag...man vet inte vilken metod som är bäst ...  ;)

 

Tillägg: Och när  frågan får en lösning så kommer svaret garanterat börja med: "Det beror på..."  ;)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hjärta, hjärna och skelettmuskler kan också använda laktat (som var länkat till tidigare).

 

Peter, tycker din sammanfattning är bra. Men den stora skillnaden i glukos är hastigheterna av in och utflöde som ändrad. Vilket råkar ge en mindre förändring av blodglukos pga av reglersystet. Finns förstås individuella variationer och det lär inte se exakt samma ut från dag till dag.

 

Om man tycker hormoner är komplext, vilket det är, kan man strunta i den och titta på "utbud och efterfrågan" hos celler och organ. Och sedan helt enkelt anta att den information om cellens behov helt enkelt kommer nå mål organet. För så fungerar det nästan alltid. Tex. Cell säger, jag behöver mer glukos. Cell får mer glukos. Hjärtat säger, jag kan inte pumpa mer blod och du orkar inte springa fortare. Vilka reglersystem som är inblandade har egentligen inte då stor betydelse för hur kroppen fungerar. Det är bara när det inte fungerar man behöver gräva sig in i reglersystemet för att felsöka. Typ, varför har den här personen onormalt högt blodsocker? Finns inget insulin? Eller fungerar inte receptorera för insulin? Eller har något annat hormon löpt amok? Varför i så fall? Osv.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men "Bio"  hade du något huvudsakligt förslag till förklaring till det stegrade blodsockret?  ;)

 

Eller tror du att blodsockret kommer att variera kraftigt mellan gångerna om vi antar att jag sätter på pulsbandet och håller pulsen på 175+ under det långa backpartiet och att det är ungefär som Zepp skriver nästan hopplöst att komma med någon enskild förklaring eftersom det är så många faktorer inblandade...typ om jag ena gången ser ett gäng lättklädda kvinnor och nästa gång blir jagad av ett gäng bandidosmedlemmar...osv ?  ;)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Adrenalin utsöndras främst vi ansträngning, kortisol vid flight and fight, glukagon styrs mest av insulinhalten, de är komunicerande kärl, tillväxhomon ökar efter ansträngningen, Noradrenalin har jag ingen aning om!

 

Glukagon har främst sin funktion i levern, det är där det finns mest Glukagonreceptorer.. och stimulerar glukoneogenes och glykogenolys.

 

Insulin hämmar utsöndring av Glukagon.. så det är snarare insulinhalten som skall sjunka för att öka frigörandet av Glukagon och därmed Glukoneogenes/Glykogenolys främst i levern.

 

Glukoneogenesen i levern använder främst Glycerol och vissa aminosyror, medans njuren använder mer Laktat.. och har jag för mig andra aminosyror.

 

Adrenalin håller hela tiden på att bryta ner triglycerder i fettväven med hydrolys men Insulin går in och blockerar.. regleringen sker altså genom att Insulin fungerar som en handbroms.

 

Släpp på handbromsen så bildas det mer FFA.. vilket innebär att insulinhalten måste ner.

 

Sen så misstänker jag en sak helt klart.. att du äter LCHF.. och har gjort det ett bra tag.. så du har en inte oäven kapacitet att använda fett som bränsle i musklerna.. vilket torde vara en rätt stor skillnad? :o

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, blodsocker går upp för musklerna efterfrågar glukos vid högintensivt arbete. Kroppens reglersysten överkompenserar generellt. Tex när du äter kolhydrater går blodglukos upp och sedan svingar det ofta ned till under den nivå du hade innan måltiden.

 

Men blondiner och HA knuttar kommer spela roll så håll dig borta från dem :-)

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Okej...jag har ju på något sätt inbillat mig att bristen på syre i muskelcellen  också skulle kunna vara orsaken...att glykogenet finns på plats men att syrebrist medför att laktat bildas och att det är det som triggar ett glukospåslag ? Men det tror du inte på som huvudorsak?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag är inne på samma som BIO, dvs det är mängden per tidsenhet som regleras, men blodkoncentrationen kan i princip vara konstant.

 

Om man ser skillnader i blodsockerhalt så beror det mest troligt på fördröjningar i reglersystemet.

 

Hävdar fortfarande att det är muskelglykogenet du använder som motionär, leverglykogenet är för hjärnan och röda blodkroppar främst.

 

Det tar tid att gå via glykogenolys och antagligen ännu längre via Glukoneogenes, då pratar vi inte om entimmars joggingrundor.. utan om längre tider innan de har någon som helst betydelse.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.