Jump to content

Typ-1 diabetiker behöver hjälp


Lavrelli
 Share

Recommended Posts

Hej,

 

Jag behöver hjälp att förstå min doktors råd samt förstå lchf-kosten kontra mitt insulinbehov.

 

Jag skuttade in som vanligt på halvårskontrollen efter mina två första veckor på lchf. Resultatet jag såg när jag synkade blodsockermätaren mot sjukhusets blodsockerprogram fick mig att hoppa av glädje. För första gången på 15år såg jag ett jämnt & fint blodsocker. Lite för många "blårutor", dvs värden under 4.0.

 

Min läkare bad mig att sänka doserna (som jag redan hade smugit ner 30%) & vi räknade ut vad 1 insulinenhet var i kolhydrater.

Svaret jag fick var 12g kolhydrater = 1 enhet insulin. Hur fick hon fram den siffran?

 

Nu har jag sänkt insulinintaget efter kosten & snittar en sänkning på 80% intag. Då kommer fråga nummer 2:

Jag testade mitt blodsocker (8.0) innan frukost (2 ägg + en kopp svart kaffe). 2 enheter insulin, dvs efter läkarens uträkning borde täcka 24g kolhydrater. 2 timmar efter låg blodsockret på 8,4.

Hur kommer de sig? Jag var ute efter en "dipp".

 

Jag väger 92kg & tar 20enheter lantus samt 2/2/2 måltidsinsulin.

Enligt mina uträkningar får jag inte i mig mer än 50g kolhydrater/dag.

 

Jag började fundera (lekman som man är) om min kropp tar mina fettreserver & detta höjer blodsockret, eftersom jag rasar i vikt. 5.5kg/4v.

 

Hoppas någon förstog texten & kan ge mig en hint om vad som spökar.

 

Vänliga hälsningar

Link to comment
Share on other sites

Jag vet inte hur de räknar fram hur många gram kolhydrater som tas omhand av en enhet insulin, men jag vet att det är individuellt och kan variera över tid. Hoppas att någon annan kan ge dig bättre svar än så...

Link to comment
Share on other sites

Mnja, mnja.. det där 12 gram per enhet stämmer säkert rätt bra för de som ligger på cirka 50E% kolisar.. betvivlar jag inte en sekund.. iallafall gäller det nog i genomsnitt?

 

Hur som helst, det är betydligt mer komplicerat egentligen.. lågt intag av kolisar speciellt om de är långsamma och intas i en måltid som sänker totala GI, hanteras till rätt stor del utav GLUT1, vilka inte behöver något insulin.

 

GLUT1 står för cellernas basförsörjning av glukos.. främst muskelcellerna.

 

Så när man sänker kolisintaget radikalt så börjar man närma sig den gräns där kroppen hanterar glukos utan hjälp av insulin.. det är en grej!

 

En annan sak är att då får man börja hålla koll på mängden insulin som behövs för att hantera protein i stället.

 

Dvs protein och glukos kräver som regel insulin hur som helst, om kolisarna är jättelåga så behövs alltid insulin för proteinets metabolism iallafall.

 

Sen en tredje grej.. typ 1 är oftast inte insulinresistenta och kan ofta använda glukos på ett bättre sätt som bränsle för cellerna, där handlar det antagligen mer om aktivitetsnivå.

 

Typ1 och typ2 skiljer sig åt.. T2 är insulinresistenta, hyperinsulinemi är deras huvudproblem.. de kan ofta få det att funka bättre ju striktare de är, T1 måste ta sitt insulin iallafall och fördelen är, att lågt intag ger små feldoseringar medans nackdelen med högt intag av kolisar ger stora fel.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Mnja, mnja.. det där 12 gram per enhet stämmer säkert rätt bra för de som ligger på cirka 50E% kolisar.. betvivlar jag inte en sekund.. iallafall gäller det nog i genomsnitt?

Har genom åren räknat kolhydrater för ett antal barn med typ ett, i mitt jobb. En skulle ha en enhet per 11g kolhydrater, en annan en enhet per 18g. Någon skulle vi räkna på 12g ena månaden, för att efter nästa läkarbesök skulle vi ge en enhet på 14,5g. Så någon form av individuell variation, måste det ju vara. Men som sagt, hur de räknar fram det, har jag ingen aning om.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Tydligen så kan man på ett ungefär räkna ut det med den så kallade 500-regeln.

 

Man ska räkna ut hur mycket insulin man behöver i genomsnitt under ett dygn. Den siffran ska divideras med 500.Den siffran man då får fram, motsvarar hur många gram kolhydrater en enhet insulin kan ta hand om.

 

Men då har man bara räknat på kolhydrater och inte på protein.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

24bas +7/7/7

 

(45*12)/500 1,08e/12g kolhydrat

 

20bas +2/2/2

 

(26*12)/500 0,6e/12g kolhydrat

 

Så räknade hen.

 

Men det betyder att jag borde äta 312g/dag & de stämmer ju inte.

 

Därför fokuserade jag på just mina två frukostägg där 2e gav blodsockerhöjning. Den förstår jag inte.

Jag är säkert helt ute & cyklar :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

När man minimerar kolhydraterna och har typ 1 märker man tydligt hur andra faktorer än kosten påverkar blodsockret. Frisättning av glykogen pga stress via kortisol o adrenalin t.ex. Det behöver inte vara särskilt allvarlig stress verkar det som.

 

Min fru som har typ 1 sedan 41 år äter LCHF sedan drygt 3. Oftast ligger blodsockret fint eller ok, men ibland sticker det iväg utan förklaring.

 

En annan variabel är hur insulinet verkar. Upptaget av en och samma injicerad dos kan variera med typ 25% upp och ner.

 

Som Zepp skrev, fördelen med kolhydratrestriktion vid typ 1 är att de mindre mängderna insulin ger mindre fel, alltså jämnare blodsocker än annars och framför allt lägre HbA1c.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Citat från Zepp: "Sen en tredje grej.. typ 1 är oftast inte insulinresistenta och kan ofta använda glukos på ett bättre sätt som bränsle för cellerna, där handlar det antagligen mer om aktivitetsnivå.

 

 

Typ1 och typ2 skiljer sig åt.. T2 är insulinresistenta, hyperinsulinemi är deras huvudproblem.. de kan ofta få det att funka bättre ju striktare de är, T1 måste ta sitt insulin iallafall och fördelen är, att lågt intag ger små feldoseringar medans nackdelen med högt intag av kolisar ger stora fel."

 

Min undran: Om Lavrelli väger 92 kg, tappar i vikt och inte är helt ung. Är det då inte troligt att hen är bade typ 1 OCH insulinresistent. Då blir kanske ekvationen ännu svårare. Dessutom tappar hen i vikt så det blir till att sikta på ett rörligt mål?

 

Lavrelli: Ute och cyklar kanske, men åt rätt håll!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Citat från Zepp: "Sen en tredje grej.. typ 1 är oftast inte insulinresistenta och kan ofta använda glukos på ett bättre sätt som bränsle för cellerna, där handlar det antagligen mer om aktivitetsnivå.

 

 

Typ1 och typ2 skiljer sig åt.. T2 är insulinresistenta, hyperinsulinemi är deras huvudproblem.. de kan ofta få det att funka bättre ju striktare de är, T1 måste ta sitt insulin iallafall och fördelen är, att lågt intag ger små feldoseringar medans nackdelen med högt intag av kolisar ger stora fel."

 

Min undran: Om Lavrelli väger 92 kg, tappar i vikt och inte är helt ung. Är det då inte troligt att hen är bade typ 1 OCH insulinresistent. Då blir kanske ekvationen ännu svårare. Dessutom tappar hen i vikt så det blir till att sikta på ett rörligt mål?

 

Lavrelli: Ute och cyklar kanske, men åt rätt håll!

 

Nu vet vi ju inget om hens tillstånd.. men om man hela tiden balanserar mellan hypoglykemi och hyperglykemi och kontrar för höga doser insulin med glukos så blir det ju en uppåtgående spiral.

 

Som Kjell skriver, motmedlet är det samma som för typ2, dock kan t2 nolla om de vill, det är antagligen inte lika lämpligt för typ1, bättre att hitta en balans mellan insulin och kolisar/protein.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag tror förstår vart ni vill komma.

Men, som sagt.

28år

Hockeyspelare vinter/golf sommar

Hundägare med promenader

Styrketräning

 

2 barn

Arbete som kan beskrivas medelstressigt+

 

Jag är intresserad av att veta varför min kropp kräver så "mycket" insulin kontra intag.

 

Jag läser om typ-1or som helt tar bort måltidsinsulinet. Självklart är vi alla olika & våra kroppar fungerar olika :)

 

Bugar & bockar för Era svar

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nedanstående enligt Dr Bernstein (diabetes-guru inom low-carb):

 

1 enhet insulin fixar ungefär 8 gr kolhydrater eller drygt 40 gr protein. MEN: gryningsfenomenet minskar effekten med storleksordningen 20%. Sedan finns en massa individuella faktorer.

 

Med så små doser som du tar blir upptaget av högsta vikt. Insulinet kan exempelvis fastna i fettdepåer eller läcka ut vid injektionsstället (det händer mig ofta).

Om du kan läsa engelska så läs Dr Bernstein's Diabetes Solution!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Ett tips är att försöka få cgm, då kan du kontinuerligt följa blodsockret och korrigera om det stiger. Omvänt också äta något innan det sjunker för lågt.

 

Jag känner igen de där "varför-frågorna"! Eller "vad gjorde jag för fel?" / "vad gjorde jag annorlunda?" -- men, men... det är inte så lätt att finna svaren tyvärr. Så många variabler i ett så komplext biologiskt system som människa...

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Då kan det ju vara som jag låter påskina, nämligen att du kan ligga lite högre än minimum på kolisarna.. iomed att du gör av med dem.. och proteinet bör du ju heller inte ligga minimum på och det kräver som sagt sitt insulin det oxå.

 

Har läst om folk som kämpat ett helt år innan de fått fason på det hela.

 

Dvs först ställer kroppen om och det leder till nya doseringar, sen efter någon månad igen så har kroppen förändrats och så blir det nya doseringar igen osv, innan allt är på plats.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Som Typ1:a kan man aldrig lita på att någonting blir "färdiginställt". Man får leva med dagliga blodsockermätningar även under perioder där ingenting till synes ändras. Bästa strategin för mig är att se mätandet som ett positivt inslag i vardagen (att ha koll), om man uppfattar mätningarna som en börda och resultaten som ett ständigt orosmoment blir tillvaron tuff.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Vi räknar på olika "regler" med våra barn. (jobbar med sjuka barn och ungdomar och därmed med nydebuterade diabetiker). Inför kolhydratsräkning redan vid debuten, vilket gör det mycket enklare för föräldrar och barn att ha kontroll över mat/kolhydrater, insulin och jämnare blodsocker. Man räknar utefter hur dygnsbehovet av insulin legat under en dag. Använder oss av 500 regel och 330 regel (frukost...kräver mer insulin då). Och får då fram hur många kolhydrater 1 E insulin tar hand om. Från början av sjukdomen kan det ju variera så då räknar vi ut detta varje dag. Men allteftersom så räknar nog familjerna inte varje dag.

Dygnsmängden insulin delas upp i 50/50 på hur många enheter basinsulin som ska ges, långtidsverkande morgon och kväll samt hur mycket som sedan delas upp på måltidsinsulin. Till varje måltid så räknar vi på hur mycket kolhydrater en måltid innehåller. På ett ungefär. Ingen exakt vetenskap. Och så tar barnet insulin efter det.

Fungerar mycket bra. Jämnare blodsocker hos barnen och föräldrar upplever mer kontroll.

Man räknar även ut sk korrigeringsdoser, då blodsockret ibland (såklart) ligger för högt beroende på olika faktorer. :)

¨Har inte koll på om man räknar så här inom "vuxenvården"...man har då inte gjort det förr, då jag jobbade där. Då hade man "fasta doser" till måltiderna...oavsett hur mkt man åt eller inte och dessutom hur många kolhydrater en portion mat innehöll. Vilket som vi vet...kan variera otroligt mycket. :) Och därmed ojämnare blodsocker...dippar och toppar...som korrigeras...och så rekyler på det...ja...ni vet.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Kolhydraträkning är bra som grund för att lära sig ett ungefärligt insulinbehov, men är inget att lita blint på. En sänkning av kolhydratintaget (LCHF) minskar ofta variationerna i insulinbehovet. Men även protein kräver insulin, dock i mindre mängd men under längre tid än kolhydraterna.

 

Ofta använder man 50% basal och 50% bolus insulin, men nyare forskning visar på bättre resultat med något lägre basaldos, c:a 45%. Om någon tror att man kan "ställa in" en patient på fasta insulindoser för natt och måltider som läkaren rekommenderar, så är det helt felaktigt. Insulinbehovet varierar kontinuerligt dag till dag både för måltidsinsulin (bolusar) och dygnsinsulin (basal).

 

Problemen är flera vid insulinbehandling av typ 1, noggrannheten hos de flesta blodsockermätare är usel (standarden godkänner max 20% fel i mätresultat!) och studier visar att patienter sällan når bättre resultat än 20% i noggrannhet vid BG mätning. Insulinbehovet varierar över tid pga olika orsaker (glukoneogenes i lever och njurar, stresshormonfrisättning, samt ökat insulinbehov på morgonen), övriga variationer såsom feber, förkylning och grad av fysisk aktivitet bidrar.

 

Antalet BG mätningar per dygn korrelerar väl med HbA1c (långtidsmedelvärdet av glukosnivån). De som mäter färre gånger har högre HbA1c än de som mäter fler gånger per dygn. S.k. intensivmätning med minst 5 - 7 mätningar per dygn för den som har svårkontrollerad typ 1-diabetes rekommenderas.

 

Om typ 1 patienten inte har något residualinsulin kvar (mätes med c-peptid) blir insulinbehovet ofta en berg-och-dalbana för den patient som inte lärt sig den svåra konsten att bli expert på sin egen diabetes. Så ni som har problem med insulin och glukosbalansen, misströsta inte då manifest typ 1 är svårt att styra och kontrollera. Jag har sett en insulinbehovsvariation med en faktor 3(!) under en vecka hos en välkontrollerad patient med låg livsstils-variabilitet. Det är därför betydligt svårare än vad många läkare tror som i bland skyller på patienten.

 

Den intressantaste typ 1-diabetiker jag någonsin träffat är en vanlig person som under åren blivit expert på sin egen typ 1-diabetes. Han har haft typ 1-diabetes i c:a 60 år, har självfallet inget residualinsulin, mäter BG c:a 15 ggr om dygnet (även natt), har optimerat lågt insulinintag med lågt antal av hypoglykemier, och har ett HbA1c som en normalindivid (4.5% eller 37 mmol/mol)! Detta visar på ett unik sätt att det är möjligt att kontrollera sin typ 1-diabetes mycket väl, men det krävs mycket engagemang för att nå så bra resultat.

 

Notera att bestämning av grad eller nivå av diabetes ej ska utgöras av vanliga BG-mätningar pga stor variation och dålig noggrannhet, i stället ska HbA1c användas som långtidsmedelvärde vilket ger betydligt bättre noggrannhet av status.

 

Typ 2-diabetes är enklare att reglera då patienten ofta själv genererar ett överskott av insulin, men är insulinresistent. Då insulinokänsligheten tillsammans med en uttröttning och apoptos av betacellerna i pankreas ökar över tid, så kräver till sist även typ 2-diabetikern ett insulintillskott för att hålla ner BG eller HbA1c. Tyvärr startar då ofta en ond cirkel där tillskottsinsulinet skapar ytterligare insulinresistens, vilket kräver allt högre insulindoser.

 

Typ 2-diabetes är en multidimensionell och komplex sjukdom vilken initialt ofta behandlas trubbigt med gamla standardmediciner (sulfonylurea och metformin) pga låg kostnad. Om dessa inte hjälper tillräckligt eller patienten inte tål dessa, sättes ofta patienten på insulin vilket startar en ond cirkel. Dessa trubbiga metoder kan vara direkt skadliga och inte passa patienten. Nya läkemedel kan ofta hjälpa på ett mer specifikt sätt så att patienten ej behöver sättas på insulin, tex Januvia och Exenatid. LCHF hjälper ofta typ 2-diabetiker men inte alla. Vissa svarar inte på LCHF annat än om kosten är extrem så de hamnar i ketos då blodsockret sjunker till en tillräckligt låg nivå.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Någon med diabetes (1 eller 2) som testat att ta kokosfett eller kreatin till en måltid? Båda sänker blodglukosresponsen hos friska. Kokosfett sänker även fasteglukos medan kreatin endast verkar tillsammans med kolhydrater. Skillnaden hos friska kan vara dramatisk. Tex helt oförändrat blodsocker 30, 60, 90 och 120 min efter intag av 40g glukos.

Link to comment
Share on other sites

..... LCHF hjälper ofta typ 2-diabetiker men inte alla. Vissa svarar inte på LCHF annat än om kosten är extrem så de hamnar i ketos då blodsockret sjunker till en tillräckligt låg nivå.

 

Jag tror att DiabetesTekniker kommer bli en stor tillgång i detta forum. Välkommen i gänget.

 

Men Ketos är inget extremt utan fullkomligt normalt. Inte heller svårt att nå eller hålla sig i. 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...