Jump to content

Är vi verkligen gjorda för att äta kött?


Jonas A
 Share

Recommended Posts

"Hur kommer man fram till att hjärnans storlek skulle vara så viktig?"

 

Det är den inte så länge man rör sig inom samma art

 

Den minsta hjärnan man hittat tillhörde en kvinnlig pianist som tydligen dessutom var erkänt intelligent

Einsteins hjärna var det inget speciellt med heller trots att man letat och bökat en hel del i den för att hitta det geniala...

 

Neanderthalaren hade tex en betydligt större hjärna än vi men dom dog ändå ut och vi är kvar ^_^

Det kan bero på att vår hjärna dessutom är "veckad"

Det betyder att vi får plats med fler neuroner på en mindre yta vilket gör vår art väldigt speciell :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte heller att en växtätare helt plötsligt börjar äta kött. Då skulle inte växtätare svälta till döds vid svår torka. Men omnivorer som efter en skogsbrand inte har annat att äta än grillat kött?! Hey, varför inte :P

Nä skämt åsido, men det KAN ha varit på det viset människan smakat tillagat kött första gången. Mer troligt än att nån skulle tappat en köttbit i lägerelden. Skulle tro att maten var en värdefull vara, och inte handskades hur som helst.

Mammor dödar, och ibland äter upp sina ungar, för de känner på sig att de ändå inte skulle klara sig pga svåra tider.

Link to comment
Share on other sites

Jag vet inte, man jag tror inte vi var dumskallar för det, att ta en brinnande gren efter blixtnedslag eller allmän skogsbrand kräver nog inte så mycket tankeverksamhet. Belöningen i början var säkert värmen.

Men som sagt de flesta teorierna idag säger inte att vi blev framgångsrika på kolhydrater, det är bara att se på de som äter kolhydrater i dag..då menar jag andra arter i första hand ;)

 

Rolle på Österlen

Jag vet inte... Nånstans så har jag svårt att köpa att ett gäng apor skulle sitta och värma sig vid en potentiell livsfara som eld. Att lära sig hantera eld är inget man gör hur som helst. Det vet alla som testat detta i verkligheten på valfri överlevnadskurs. Man uppfinner inte hjulet för att sen bli intelligent, för att göra en jämförelse. Sen hur mäter man framgång inom evolution? Alla djur och växter som lever idag och förökar sig är framgångsrika av den enkla anledningen att dom fortfarande existerar. Jag såg en dokusåpa som faktiskt visar hur värdelöst rustad mönniskan är för att överleva i naturen. För den som vill ha lite söndagsunderhållning så htte den Naked and afraid.

 

Är det ine så också att vi måste tillreda det mesta av allt kött vi äter för att inte riskera bli dödligt sjuka?

Link to comment
Share on other sites

Jag vet inte... Nånstans så har jag svårt att köpa att ett gäng apor skulle sitta och värma sig vid en potentiell livsfara som eld. Att lära sig hantera eld är inget man gör hur som helst. Det vet alla som testat detta i verkligheten på valfri överlevnadskurs. Man uppfinner inte hjulet för att sen bli intelligent, för att göra en jämförelse. Sen hur mäter man framgång inom evolution? Alla djur och växter som lever idag och förökar sig är framgångsrika av den enkla anledningen att dom fortfarande existerar. Jag såg en dokusåpa som faktiskt visar hur värdelöst rustad mönniskan är för att överleva i naturen. För den som vill ha lite söndagsunderhållning så htte den Naked and afraid.

 

Är det ine så också att vi måste tillreda det mesta av allt kött vi äter för att inte riskera bli dödligt sjuka?

Dokusåpa och överleva i naturen, är två motsatser.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Vi åt säkerligen animalier redan innan vi klättrade ner från träden och skilde oss från aporna. Insekter, fågelägg, larver mm. Att vi började äta animalier var inget som uppstod helt plötsligt. Inte heller att vi började tillaga maten.

Det gäller att förstå skillnaden mellan nu och då. Och att stora evolutionära förändringar inte sker över en eller några få generationer. Vi har utvecklats till dom vi är under miljontals år. Man får aldrig glömma tidsaspekten om man vill förstå evolutionen.

Idag går det att leva på en vegetarisk kost. Det finns ju även dom som äter "raw food" och tycker sig må bra av det. Även om man nog ska vara försiktig med att ge sina barn sådan kost.

Det fungerar tack vare att våra affärer är överfulla med mat från hela världen.

När vår hjärna började växa för några miljoner år sedan så fanns det ingen konsumbutik man kunde slinka in på och handla dagens mat. Och för att den skulle växa till dagens storlek så krävdes det att vi hade relativt säker tillgång till tillräckligt med energirik och lättsmält mat över en väldigt lång tid. Det krävdes väldigt många  generationer för det.

Och det skulle säkerligen varit mycket svårt utan kokkonsten och animalisk kost. I varierande grad. Bara för att vi lärde oss koka maten så fortsatte vi säkert säkert att äta en hel del rått. Och även sedan vi blev "den store jägaren" åt vi säkerligen en hel del vegetabilier.

Under dom miljontals åren som vi har evolverats fram har klimatet och våra livsbetingelser skiftat. Därmed har även kosten skiftat. Och även om den stora smältdegeln har varit i östafrika så har vi vandrat ut därifrån i omgångar. Till andra livsbetingelser. Och dom har säkerligen haft både ett genetiskt och kulturellt utbyte av varandra över relativt stora avstånd. Man har influerats av varandra på olika sätt, bla. lärt varandra hur man hanterar eld. Under årtusenden.

Till den dagen den genetiska blandningen blev så lyckosam att vi kunde erövra världen. Vilket visar att vi är extremt bra rustade för att överleva i dom mest skiftande miljöer. Att vi "moderna" människor har tappat den kunskapen och är värdelöst rustade är en annan sak.

Sen har såklart utvecklingen av hjärnan och utvecklingen av våra förmågor gått hand i hand. Det ena kom inte före det andra. Det finns ingen anledning att utveckla en större och flexiblare hjärna om vi inte behöver den till något. Tvärtom. Evolutionen skulle ha rensat bort den extremt energikrävande hjärnan om den inte var till någon nytta.

Och vår hjärna blev nu så flexibel så att utvecklandet av en förmåga kan överföras till att användas på något helt annat. Som att åka skateboard tex. Fast det är vi tydligen inte ensamma om att kunna. Det finns dom som är betydligt bättre än mig på det.

https://www.youtube.com/watch?v=tnvRWlRQOUM

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

 

 

Om du föder upp en tiger eller en vildsvinsgalt i fångenskap och sedan släpper ut den i dess naturliga miljö så kommer den också vara dålig på att överleva. Den kommer vara hungrig, rädd, frusen m.m. 

 

Nej, vi behöver inte tillreda kött för att äta det och "dåligt" kött är inte farligt.

Link to comment
Share on other sites

"Naked and afraid"  på Discovery är riktigt underhållande :D

 

Det mest slående är ju hur tafatta personerna i serien verkar vara trots att dom ska vara utvalda "överlevare" med diverse specialkunskaper

Mycket av tokigheter och onödigheter dom lägger tid på är ju pga våra kulturella lager som vi alla bär med oss

 

I ett "skarpt läge" skulle man nog äta allt som går att äta inklusive insekter rå fisk eller organ från varmblodiga djur..

 

Det jag nog inte skulle försöka mig på i första läget är väl att samla in frön för att stilla min hunger

Då hade det gått åt mer energi än jag fått i mig och lektiner och fytiner i dessa hade nog gjort näringsutbytet än sämre i de flesta fall.

 

Frukt i naturen som går att hitta ser knappast heller ut som den vi hittar på Ica eller konsum

Det är snarast små bittra rackare med trådiga fibrer eller hårda skal som står att finna uti vår herres hage :rolleyes:

 

Även om jag gjort lumpen i ett jägarförband inser jag att en längre vistelse i naturen utan förnödenheter skulle vara väldigt svår bara efter någon enstaka dag för de flesta av oss :lol:

 

Det är nog bara en av hundra som skulle klara sig ute i svenska skogen ensam en hel sommar och under andra årstider en av tiotusen kan jag tro

Om det blev lättare nån annanstans är väl tveksamt för då skulle man dessutom stöta på saker som man inte alls är rustad att tampas med :P

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Man måste komma ihåg att dom som tex. koloniserade kalla norden bar med sig generationer av nedärvd kunskap i hur man ska leva och överleva i ett bistert klimat. Samtidigt som man hela tiden utvecklade ny kunskap. Som i sin tur fördes vidare till nästa generation.

 

Läste för några år sedan boken "Eld : flammor och glöd - samisk eldkonst" av Yngve Ryd. Massor av nedärvd kunskap om eld som nu håller på att försvinna för att vi inte har behov av det längre.

 

Edit: Jag förtydligade mig lite.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Vad kan vi då slå fast i denna intressanta diskussion? :blink:

 

  • Människan är en cook-i-vour i dagens läge
Det finns mig veterligen ingen folkgrupp som bara äter rå mat även om vi ibland gör det till viss del

Tack vare kokkonsten har vi lyckats bredda möjligheterna för vad som är ätbart med vår fysiska kropp

 

2. Det finns ingen grupp människor som kontinuerligt lever som veganer utom den artificiella grupp

som finns i i-världen som oblygt importerar matvaror från jordens alla hörn och tycks tro att alla ska leva så i framtiden

 

3. Det finns människor som långa perioder lever uteslutande som köttätare men dessa grupper är små och har utvecklat speciella ätmönster

 

4. Tack vare kokkonsten är det idag möjligt för oss att konsumera spannmål/bönor i större mängd fast det kvarstår ett högt hälsomässigt pris för många som gör det i längden pga att vi som art ännu är långt ifrån färdiganpassade för den födan

 

5. Pga vårt näringsbehov (c-vitamin B12 EPA DHA fibrer etc) är det ganska klart att vi behöver mat från både växt och djurliv om vi inte fullständigt ska behöva slå knut på oss med kosten för att tillhöra det ena lägret fullt ut

 

Lägg till att flera mikronutriener som tex A vitamin och Omega 3 inte kan tas upp av människor effektivt i växtbaserad form (sorry morötter och chia frön).

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Förr i tiden var tandstruktur och matsmältningen allt vi hade för att gissa vad våra förfäder åt. Idag vet vi baserat på isotopmätningar sammansättningen av dieten när det gäller förhållandet mellan vegetarisk och animalisk kost. Detta pga av att fotosyntesen har en preferens för vissa isotoper av kol. Både vi och andra släcktingar som utvecklades längre än schimpans stadiet åt mer animalsikt än vegetariskt.

 

Att vi inte fick rovdjurständer för att vi åt kött beror förstås på att rovdjuren behöver sina käkar för att fånga, döda och slita bytet i stycken. Vi hade händer och tillhyggen för detta så därav fanns inget evolutionärt tryck för att utveckla en typisk rovdjurskäke.

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Jag tror att vi skulle klara oss alldeles utmärkt ute i naturen, frånskilda från dagens samhälle om vi har födda där och hade förfäder som uppfostrade oss. Jag tror också att en förfader från 10'000 innan kristus skulle få svårt att ta sig fram på mitt kontor, köra bil och läsa en bok. Man kan ju fundera på vad han skulle göra om en dator sattes i hans hand. Skulle nog få låsa in katterna och varna grannen så att hunden inte gick händan, grillad eller rå.

 

Så för några 100'000 år sedan började vi mer använda händer och verktyg för anrätta födan. Men spelar det någon roll för hur våra tänder ser ut? Den egentliga anledningen kanske var att tjejerna ville pussas och de tyckte det var fult med stora hörntänder. Så de med stora hörntänder fick nobben och den genen försvann till slut.

Och förresten funkar de tänder vi har idag att slita av köttstycken även då det är rått. Babianer/mandrill har jättestora hörntänder medan resten ser ut som de vi har. De äter frukt, grönsaker och grodor men ser ut att tugga i sig elefanter till frukost. Så tändernas utforming kanske inte beror på just födan, inte för alla i alla fall?

Link to comment
Share on other sites

Det verkar som om BBC varit inne och plockat bort/spärrat program på Youtube. Men ca 35:00 in i del 2 av "Origins of us" pratar nämnda Alice Roberts om betydelsen av elden och kokkonsten för att vår hjärna skulle växa. Maten blir lättare att äta och energin blir mer lättillgänglig. Tillgången på energi blir enklare och säkrare med elden. Hon jämför förvisso råa och kokta morötter.

Hon pratar även om amylaset i vår saliv som bryter ner stärkelse. Något som chimpanser inte har på samma sätt. Vilket då tyder på att även stärkelse varit en viktig del av vår kost efter att vi och chimpanserna gick skilda vägar.

Vi lärde oss säkert att bära med oss glöd på vandringar långt innan vi lärde oss göra upp eld med en tillräcklig säkerhet.

Men om det inte var elden och kokkonsten som hjälpte till för att vår hjärna skulle kunna växa, varför växte den? Räcker det med att vi åt mer animalier? Blev vårt jagande så effektivt att tillgången på energi säkrades även över väldigt lång tid?

Link to comment
Share on other sites

Det verkar som om BBC varit inne och plockat bort/spärrat program på Youtube. Men ca 35:00 in i del 2 av "Origins of us" pratar nämnda Alice Roberts om betydelsen av elden och kokkonsten för att vår hjärna skulle växa. Maten blir lättare att äta och energin blir mer lättillgänglig. Tillgången på energi blir enklare och säkrare med elden. Hon jämför förvisso råa och kokta morötter.

Hon pratar även om amylaset i vår saliv som bryter ner stärkelse. Något som chimpanser inte har på samma sätt. Vilket då tyder på att även stärkelse varit en viktig del av vår kost efter att vi och chimpanserna gick skilda vägar.

Vi lärde oss säkert att bära med oss glöd på vandringar långt innan vi lärde oss göra upp eld med en tillräcklig säkerhet.

Men om det inte var elden och kokkonsten som hjälpte till för att vår hjärna skulle kunna växa, varför växte den? Räcker det med att vi åt mer animalier? Blev vårt jagande så effektivt att tillgången på energi säkrades även över väldigt lång tid?

Evolutionene fungerar inte så att hjärnan plötsligt skulle bli större för att vi får tillgång till mer näring. Jag blir förvånad när så prominenta figurer som den dokumentären uttalar sig så. Det som krävs ett selektivt mönster för en fenotyp eller genotyp. Alltså att en fenotyp eller genotyp har högre fitness än andra. Ett exempel kan vara att plötsligt så uppfinner någon ett piller som gör att vi kan ta upp ännu mer näring. Det räcker inte för att våra hjärnor skulle bli större. Det krävs att människor med gener där hjärnans tillväxt prioriteras får fler avkommor än människor där hjärnans tillväxt inte prioriteras i lika stora omfattning. Därför tror jag inte ett dugg på en sådan teori. Den faller på sin egen orimlighet.

Link to comment
Share on other sites

Evolutionene fungerar inte så att hjärnan plötsligt skulle bli större för att vi får tillgång till mer näring.

 

Nej, det har du rätt i, och det är inte det jag säger. Jag är säker på att inte heller Alice Roberts säger det. Men finns det ett genetiskt tryck mot en större hjärna så måste även energin finnas där, annars blir det ingen större hjärna. Det har gått hand i hand, som jag skrev i ett tidigare inlägg.

Link to comment
Share on other sites

Så då kan våra förfäder ha använt eld frekvent under lång tid inom ett stort område utan att vi kan hitta rester efter det?

 

Och bodde vi verkligen i grottor i någon större utsträckning? Är fynd i grottor representativa för våra förfäder?

 

Grottmänniska, grottman, troglodyt, är en gammaldags, och i dag vanligen sedd som felaktig, benämning på tidiga hominider. Termen används i dagligt tal ibland även om Neanderthalare, Cro-Magnon-människor, eller allmänt om paleolitiska människor.


Termen anses i dag vara felaktig främst på grund av att människor sannolikt inte haft sina huvudsakliga boplatser i grottor, under någon del av förhistorien, och den grundar sig alltså på felaktiga uppfattningar om tidiga människor.

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Grottm%C3%A4nniska

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att det här med hjärnans storlek och kopplingen till en ny diet och matlagning är "revers enginering"!

 

Dvs man vet inte, och företeleserna förefaller ha uppkommit ungefär samtidigt, det kan vara en slump.. det kan tillomed vara en lycklig genetisk slump som råkade sammanfalla med när det var lyckliga omständigheter så att vissa gener gynnades?

 

Hur som helst så förefaller både hjärnans energibehov gynnas av energirik gärna animalisk föda, speciellt marin sådan.

 

"Var det kostförändringar som i en dunkel forntid gjorde att våra förfäder utvecklades till tänkande och sociala varelser med stor hjärna – till männi­skor? Många forskare anser att det var en ny diet, rik på protein och andra viktiga näringsämnen, som ledde till förändringen. Därigenom kunde vi försörja en stor och energikrävande hjärna. I gengäld krympte mag-tarmkanalen, liksom tänder och käkar."

 

"Men var det energität animalisk föda som låg bakom förändringen? Eller var det att maten lagades till vid eld och därigenom blev lättare att smälta och näringsrikare? Forskare har länge ansett att det var när våra förfäder började äta kött som de fick råd att utveckla en stor och energikrävande hjärna. Animalisk föda Lars Werdelin säger att man inte vet varför hjärnan började växa. Men när processen väl kommit igång påverkades den av olika faktorer, och bland dessa fanns en bättre och energirikare kost. Det blev en feedback – med större hjärnor blev urmänniskorna bättre på att hitta näringsrik mat, och så fortsatte processen mot allt intelligentare varelser."

 

"Studier av nutida människor som lever på extrema dieter, som ­enbart rå föda, har bekräftat tillagningens betydelse. Om födan var vegetabilisk, med grönsaker och bär, måste personerna konsumera fem kilo mat för att täcka dagsbehovet om cirka 2000 kalorier. Om rått kött ingick i dieten blev den energitätare, men det krävdes ändå cirka tre kilo mat för att fylla kaloribehovet. En kontrollgrupp som åt blandad kost med tillagad vegetabilisk och animalisk föda behövde bara äta knappt två kilo mat."

 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/matlagningen-satte-fart-pa-manniskans-evolution_856959.svd

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

I Europa och Asien finns det väldigt många grottlämningar på grund av de kalla vintrarna.

Det finns en bra sammanställning av fynden i grottorna och förekomsten av eld, som är ca 2 år gammal.

 

I Afrika är förekomsten mer sällsynt.

Men du missar själva kärnan. Om användandet av eld var allmänt under de senaste 1,8 miljoner åren, som Wranghams hypotes säger. Varför finns det då inte några spår i de grottor i Europa och Asien som varit bebodda i upp till en miljon år, förrän mellan 200-400 tusen år sedan?

 

En i mina ögon troligare teori om vår utveckling av hjärnan är följande:

 

Homo erectus var för ca 2 miljoner år sedan redan utrustad med en kropp som en modern människa, huvudet var dock annorlunda. Hjärnan var större än föregångaren Australopithecus. Troligen tack vare den lyckosamma jakttekniken som utvecklats och som lyckas i ca 50% av fallen. Detta ger tillgång till ett övermått av näring från hjärna och ryggraden mm. hos bytesdjuren.

 

Då kommer det en serie snabba klimatförändringar som ställer stora krav på anpassningsbarhet och intelligens. Inte bara i jakt på djur utan också i ett hårdare klimat finna tecken på gömd föda som ätbara rötter mm. Dessa kräver också ett processande för att bli fullvärdig föda. Fermentering tex.

 

Den mest uppfinningsrike och anpassningsbara överlever. Homo Erectus överlevde och spred sig till Europa och Asien och fanns där till ca 70 tusen år sedan. Många forskare menar idag att Homo Erectus och Homo Heidelbergensis är samma art, bara en senare utveckling. I så fall går det en rak linje därifrån till den Afrikanska delen av Homo Erectus som blir Homo Sapiens, som sprider sig från Afrika för mellan 60 till 120 tusen år sedan. För att i Europa sedan blanda sig med Neandertalare och Denisovaner.

 

--

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Vi är inte ättlingar till Homo erectus som levde utanför Afrika. Vi är ättlingar till dom som stannade kvar. Dom som vandrade ut och bosatte sig i grottor (om dom nu gjorde det i någon större utsträckning) blev kvar där. Kanske en grupp av sena utvandrade Homo erectus tog med sig elden? Eller också lärde man sig till slut.

Att det fanns ett genetiskt och kulturellt flöde över stora delar av Afrika är en sak, att ta sig till och från Afrika har varit betydligt krångligare. Var det inte bara ett utflöde även med Homo erectus? Precis som med vår egen art?
 

 

Homo erectus utanför Afrika har givit få om ens några genetiska bidrag till den moderna människan. Det finns endast svagare stöd i forskningen för att någon population av Homo sapiens skulle ha fått avkomma med eller utvecklats ur grupper av H. erectus som levt utanför Afrika.

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Homo_erectus

Så kan man dra några slutsatser om oss av grottfynden från Homo erectus lämningar i Europa och Asien?

Och Homo sapiens hade väl elden med sig?

Link to comment
Share on other sites

det kan tillomed vara en lycklig genetisk slump som råkade sammanfalla med när det var lyckliga omständigheter så att vissa gener gynnades?

 

Jo, så tänker jag också. Miljön var rätt, klimatet var rätt, vår genetiska blandning var rätt, och då hände det. Allt gick hand i hand. Vår hjärna växte, vi blev flexiblare och "smartare". Typ.

 

Slump och tillfälligheter är en viktig del av evolutionen.

Link to comment
Share on other sites

"Så kan man dra några slutsatser om oss av grottfynden från Homo erectus lämningar i Europa och Asien?"

 

Slutsatsen man kan dra utav det är att homonider troligen använt elden länge, ja även före Homo Sapiens!

 

HS lär ha gjort två utvandingar från Afrika den första till mellanöstern, men de dog ut när klimatet förändrades och förbindelsen till Afrika var bruten.

 

Den andra vandringen lär ha skett över Bab el-mandeb när havsnivåerna var 10-20 meter lägre.. det är dessa man tror är våra förfäder som vi brås på!

 

"Men det är kött bushfolket drömmer om. Även om köttet "bara" står för 10-30 procent av energiintaget (i Sverige får vi 10-15 procent från kött och fisk). Samlande är säkerhet och jakt är lotteri, med chans till jackpot. Bara var fjärde jaktdag ger något byte. Det kan gå veckor, månader utan någon jakt alls. Men kan man så frossar man på delikatesser som fett kött, lever, benmärg, hjärna."

 

"Det föreföll logiskt att den runt två miljoner år gamla Homo habilis, "den händiga människan", med en 50 procent större hjärna än Australopithecus, var den som först räknade ut hur man skulle kunna tillverka stenyxor.

Men nya fynd av stenverktyg i Etiopiens Awashdal visar att det var tvärtom. Den etiopiska forskaren Berhane Asfaw som leder dessa utgrävningar visar mig i Addis Abeba de drygt 2,5 miljoner år gamla stenredskap man sensationellt nog hittat tillsammans med en Australopithecus, vilken man gett tillnamnet garhi ("överraskande"). Han påpekar att detta visar att orsaksföljden måste vara den omvända mot vad man tidigare trott. Först kom redskapen som gav tillgång till nya matresurser; och sedan som en följd av den rikare födan kunde hjärnan växa."

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-forsta-maten/

Osv, osv.. många funderingar finns det om vad som kom först, hönan eller ägget!

Link to comment
Share on other sites

Kanske en grupp av sena utvandrade Homo erectus tog med sig elden? Eller också lärde man sig till slut.

 

Eller så hade man elden med sig men tappade kunskapen på vägen. Eller så hade man elden men eldade inte i grottorna. Man kanske eldade där man fällde bytet. Att vi inte hittar spår av eld behöver inte betyda att dom inte eldade. Precis som med fossil så kanske vi ska vara glada att vi hittar spår överhuvudtaget. Dom flesta spår försvinner. Av naturliga skäl.

 

Den andra vandringen lär ha skett över Bab el-mandeb när havsnivåerna var 10-20 meter lägre.. det är dessa man tror är våra förfäder som vi brås på!

 

"Men det är kött bushfolket drömmer om. Även om köttet "bara" står för 10-30 procent av energiintaget (i Sverige får vi 10-15 procent från kött och fisk). Samlande är säkerhet och jakt är lotteri, med chans till jackpot. Bara var fjärde jaktdag ger något byte. Det kan gå veckor, månader utan någon jakt alls. Men kan man så frossar man på delikatesser som fett kött, lever, benmärg, hjärna."

 

Osv, osv.. många funderingar finns det om vad som kom först, hönan eller ägget!

 

Och det var tydligen bara några hundra individer som letade sig ut ur Afrika. Vi som inte har Afrikanskt påbrå är ättlingar till en liten lyckosam folkspillra.

 

Man kan tänka sig att viltet i Afrika inte var lika lättfångat som viltet var när vi hade lämnat Afrika. Viltet i Afrika hade samevolverat med våra förfäder i miljontals år och skaffat sig ett visst mått av försvar.  Och därmed kanske inte tillgången på kött var lika stor och säker som den var när vi lämnade Afrika.

 

Och som sagt, ägget kom långt, långt före hönan.

Link to comment
Share on other sites

 

 

Man kan såklart ha eldat mycket tidigare än det finns bevis för. Mest troligt har man åtminstone eldat tidigare, för att den äldsta eld som vi hittat bevis för skulle vara just den första är ju inte so troligt.

Det viktiga är dock att människan i sin naturliga miljö inte behöver elda för att tillgodogöra sig mat. Det finns gott om mat som går att äta rå, väldigt få saker måste värmas för att de ska gå att äta. Även gräsfrön går att äta råa, om man blötlägger dem malda så blir det gröt även utan värme. Kött går utmärkt att äta rått.

 

Människans utvandring sammanföll med Weichel-tiden då det blev kallare. Jordbruket uppstår efter inträdet i den nuvarande värmeperioden Holocen.

Link to comment
Share on other sites

Zepp precis vad jag skrivit hela tiden, tumgreppet och användandet av verktyg samt anpassning till kött finns där tidigt.

 

Ganymedes: Hur tänkte du nu?

Om hypotesen om tidig användande av eld är riktig, så är det Homo Erectus som gör det för 1,8 miljoner år sedan, enligt Wrangham. Sedan sprider de sig över Euroasien. Sannolikheten att den kunskapen stannade i Afrika är nog obefintlig. Dessutom finns det spår av Erectus tillbaka till Afrika.

 

Du kan väl läsa hela eldproblematiken, så får vi se om du kommer till samma slutsats som författaren och jag.

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCQQFjAA&url=https%3A%2F%2Fopenaccess.leidenuniv.nl%2Fbitstream%2Fhandle%2F1887%2F19328%2FMaster%2520thesis%2520final%2520cut%2520ultimate%2520version.pdf%3Fsequence%3D1&ei=imJZVZfED4PoywPM0IDoBg&usg=AFQjCNF09nXeoz0J1fuazj0jmgqkF68vuQ&bvm=bv.93564037,d.bGQ&cad=rja

 

Att tro att vi inte hade någon form av kunskapsutbyte (tex eld) med en art som vi levde nära och beblandade oss med på alla sätt är minst sagt märkligt.

Men om mina punkter hittills inte räcker så låt oss titta på mag- tarmpaketet.

 

Om man äter mycket vegetabilier så har man som aporna en stor mage, bröstkorg som lutar utåt i nederkant, samt en lång tjocktarm så att mikroorganismerna kan producera kortkedjiga fettsyror åt värden. I en storlek mellan 35-55% av energibehovet. Så såg vi ut när vi separerade från aporna och så ser schimpanser, gorillor och orangutanger ut idag.

 

Från den utgångspunkten har vi gått till en liten magsäck, lång tunntarm och en kort tjocktarm som kan ge oss ett näringsbidrag på mellan 2-8%.

Vi har alltså huvudsakligen ätit vårt fett.

 

 

Svårt att se något som ger den utvecklingen utan ett dominerande intag av kött med andra inslag naturligtvis.

 

--

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Zepp precis vad jag skrivit hela tiden, tumgreppet och användandet av verktyg samt anpassning till kött finns där tidigt.

 

Jag har ingen annan uppfattning.

 

Om hypotesen om tidig användande av eld är riktig, så är det Homo Erectus som gör det för 1,8 miljoner år sedan, enligt Wrangham. Sedan sprider de sig över Euroasien. Sannolikheten att den kunskapen stannade i Afrika är nog obefintlig.

 

Att kunskap försvinner över årtusendena är i och för sig inget konstigt. Det har säkert hänt otaliga gånger. Speciellt om det är en förhållandevis liten grupp som ger sig av på egen hand. Därmed säger jag inte att just det hände med elden.

 

Jag har inga problem med att släppa elden som en viktig del i vår större hjärna om den inte behövs. Jag frågade i ett tidigare inlägg direkt efter ditt första inlägg i den här tråden, men jag fick inget svar:

 

Men om det inte var elden och kokkonsten som hjälpte till för att vår hjärna skulle kunna växa, varför växte den? Räcker det med att vi åt mer animalier? Blev vårt jagande så effektivt att tillgången på energi säkrades även över väldigt lång tid?

 

Och lång tid är ju ett antal hundratusen år. Med skiftande klimat och miljö. 

 

Dessutom finns det spår av Erectus tillbaka till Afrika.

 

Om det är så att HE utanför Afrika hade ett regelbundet kulturellt och genetiskt utbyte med HE i Afrika så förklara det gärna och visa gärna på en länk. HS verkar ju inte haft det. Jag är inte ute efter att ifrågasätta, jag vill förstå.

 

Att tro att vi inte hade någon form av kunskapsutbyte (tex eld) med en art som vi levde nära och beblandade oss med på alla sätt är minst sagt märkligt.

Har jag skrivit så någonstans?

 

Om man äter mycket vegetabilier så har man som aporna en stor mage, bröstkorg som lutar utåt i nederkant, samt en lång tjocktarm så att mikroorganismerna kan producera kortkedjiga fettsyror åt värden. I en storlek mellan 35-55% av energibehovet. Så såg vi ut när vi separerade från aporna och så ser schimpanser, gorillor och orangutanger ut idag.

 

Från den utgångspunkten har vi gått till en liten magsäck, lång tunntarm och en kort tjocktarm som kan ge oss ett näringsbidrag på mellan 2-8%.

Vi har alltså huvudsakligen ätit vårt fett.

 

 

Svårt att se något som ger den utvecklingen utan ett dominerande intag av kött med andra inslag naturligtvis.

 

Om det där är riktat till mig så försöker du övertyga mig om något jag inte har ifrågasatt.

 

Jag ska försöka läsa rapporten du länkade till, även om akademisk engelska inte är min bästa gren.

 

Edit: Jag ändrade "2 miljoner år" till "ett antal hundratusen år". Det är i vilket fall väldigt lång tid.

Link to comment
Share on other sites

Pga. tidsbrist så blir mina bidrag i denna tråd sporadiska och kanske kortare än de borde. Beklagar detta. Jag kan också ha blandat ihop vem som står för vilka ståndpunkter.

 

Jag argumenterar mot Wranghams hypotes. Den fungerar bara om det funnits en kontinuitet på användandet av eld under 1,8 MYA och att denna kunskap sprider sig inom arten HOMO.

 

En i mina ögon troligare hypotes är ju som sagt att när kraftiga klimatförändringar kom för ca 2 MYA så är Homo Erectus bra rustad för att kunna hantera dessa. Han har redan fått en något större hjärna som sedan växer under de kommande 1,98 miljoner åren hos följande arter. Homo Sapiens hjärna har minskat med ca 10% under de senaste X tusen åren. Siffrorna varierar mellan 10000-40000. Liksom även orsakerna därför. Vilka kan vara flera såsom effektivisering mm.

Ett alternativ som finns där som trolig delorsak är vårt ökande beroende av spannmål.

 

--

Link to comment
Share on other sites

Är det verkligen så att evolutionen sker så binärt som jag tycker mig utläsa.

Elden tämjdes => Tillagad mat => Stor hjärna.

Stor Hjärna => Fånga animalier => Elden tämjdes => Ännu större hjärna (=> iPhone byggdes.) Och sen har vi fortfarande problem med hönan och ägget - Man kan ju undra om vi har så stor nytta av hjärnan?

 

Om vi istället pratar myrsteg så kanske evolutionen fungerar bättre? De apor som åt mer skalbaggar och andra smådjur fick tid över att då inte all tid gick åt att tugga på löv och sedan "fermentera den i magen". Ibland hade de eld genom slumpen, kanske åt djur som tagits/dött av elden. Kanske de kunde som i "Kampen om elden, film från 1981), underhålla den under lång tid. Eldhärjade områden är inte ovanliga, inte ens i blöt-hålet Sverige.

Betänk också att de inte hade skolor/böcker/internet, kanske inte ens ett språk. Hur mycket var instinktivt och genetiskt nedärvt? (Sugreflexen finns kvar och hur man beställer öl i Spanien - Una cerveza grande por favor). Hur mycket förändras denna pool av kunskap genom tid? Kanske inte så att dagens nyfödda kan X-box när de föds, så antagligen påverkar hjärnstorleken oss negativt gällande instinkter. Eller så förstör vår miljö våra instinkter.

 

Men i alla fall. Små steg istället för stora språng. Om det är stora språng här och där så beror det nog på att vi var färdiga, var utrustade, för dessa språng.

 

Miljön måste ju ha förändrats massor på de ställen vi bodde. Afrika inkluderat Sahara borde ju varit stora gräs-stäpper med stora boskapshjordar som drev omkring. Som sen krympte till nästan bara öken. Dessa olika habitat ger också förändringar. De tvingar till förändringar. 

De som är bush-män idag och lever på någon groda per månad kanske bättre representerar mänskligheten än storväxta Arnold-sorten? 

Link to comment
Share on other sites

 

 

Det är ju inte sådana steg, det är en steglös förändring och synergieffekter.

Smart djur - lär sig elda - kan ordna värme och mer lättsmält mat - blir ännu smartare osv.

 

Att intelligenta homo hade bättre möjligheter att få sina barn att överleva beror inte på en uppfinning eller en enskild sak.

Om vi tittar på andra allätare och andra flockdjur så är de ofta intelligenta djur, grisar t.ex. är förvånansvärt smarta. Hästar är smartare än älgar. Att äta många olika saker verkar alltså kräva intelligens liksom att social samvaro verkat kräva intelligens. Så redan där har vi haft en intelligent anfader. Eftersom vi när vi gick ner från träden hamnade i en situation där vi var långsammare, svagare och sämre beväpnade än våra fiender (de flesta djur är snabbare eller uthålligare eller större eller bättre beväpnade än sina fiender) så var väl intelligens också något som ökade överlevnadschanserna. För att utsätta sig för den miljön krävdes ju att det fanns mat där som lockade. Att jaga djur som är fysiskt överlägsna på alla sätt kräver också intelligens.

Långt innan man började elda så måste man ha uppfunnit vapen och språk, vilket kräver intelligens. Så det finns säkert många samverkande faktorer som både krävt smarta människor och som underlättat utvecklingen att bli smartare.

 

Sen ska man inte underskatta intelligensen som krävs för att t.ex. komma på att t.ex. bryta en pinne så att den blir spetsig. Om du aldrig tidigare sett det göras så är det inte så jäkla självklart att komma på det. Men för oss är de här mest grundläggande färdigheterna troligen nedärvda, om du släpper ut ungar i skogen så är oftast det första de gör att leta upp en pinne att bära på. När en vuxen går bort sig i skogen eller liknande så är också oftast det första man gör att plocka upp en pinne. Eller om man jämför en chimpans som kastar något mot en fara med hur en människa kastar saker rent instinktivt så ser man att människan haft nytta av kastandet betydligt längre (eller mer nytta) än chimpansen. 

Link to comment
Share on other sites

Väder och vind blåser bort alla spår.

Det är enklare i Europa och Asien där levde de mer i grottor. Så där kan man gräva i de olika sedimenten för att se när användandet av eld kommer.

 

--

Precis. Det krävs idiot-tur för att några meter under markytan snubbla över de micrometertunna lagren av aska från en eld som kanske tog upp 50*50 c.m på sin höjd en afton för 2 miljoner år sen innan de traskade vidare till nästa sovplats några kilometer bort.. Det blir genast lättare när de stannar kvar ett tag på ett ställe som inte utsätts för regn och blåst på samma sätt, som i en grotta t.ex.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

 

Om det är sådant eldande man tänker sig så kräver det ju en teknisk nivå långt över köttätande. Att ta vara på eld och underhålla den är en sak, att kunna tända eld är en helt annan sak. De verktyg man behöver för att tända eld är mycket enklare än de som behövs för att jaga stora djur.

Så att sådana eldar inte hittas har ju inget med köttätande att göra.

Link to comment
Share on other sites

Om det är sådant eldande man tänker sig så kräver det ju en teknisk nivå långt över köttätande. Att ta vara på eld och underhålla den är en sak, att kunna tända eld är en helt annan sak. De verktyg man behöver för att tända eld är mycket enklare än de som behövs för att jaga stora djur.

Så att sådana eldar inte hittas har ju inget med köttätande att göra.

Jag är osäker på vad du menar här.

 

Jan Lindblad skriver om Akurios, en liten isolerad grupp indianer, som hade tappat kunskapen i hur man gör upp eld. Elden var för dom livsviktig, dom bar med sig den på sina vandringar, "släktled efter släktled".

 

Kunskapen om att bära med sig glöd på vandringar kom, tänker jag, långt före kunskapen om att göra upp eld med en tillräcklig nivå av säkerhet.

 

Du skrev i ett tidigare inlägg:

1. ... Breddandet av maten med hjälp av elden handlar ju om vegetabilier, inte kött. Det man kunde äta mer effektivt med elden var ju stärkelserika växter och mjölmat som gröt och bröd.

Så kan det vara. I alla fall när det gäller stärkelserika rötter och sådant. Men om elden inte varit viktig för oss under lång tid så förutsätter det att jaktlyckan alltid varit god. Under typ 1,5 miljoner år. Med skiftande klimat och miljö. Kan man verkligen tänka sig det?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

 

Det är såklart ett helt orimligt påstående av Lindblad. De måste också ha glömt bort detta helt plötsligt efter 1967 eftersom de då kunde göra upp eld 

"The Akurios know how to make fire, using fans of palm leaf"

http://booksandjournals.brillonline.com/docserver/22134360/47/1/22134360_047_01_s14_text.pdf?expires=1432138860&id=id&accname=guest&checksum=1B256A5665EFF89751EA4205333458C1

Det framgår också att de i princip saknar kläder och inte använder broar utan tar sig över vattendrag simmande längs rep.

Jag skulle vilja se någon simma över en flod naken under regnperioden utan att elden har bar med sig slocknade. 

 

Men han kanske menar att de köpte eld av stammarna runt omkring?

 

Att bära med sig glöd kräver också en hög teknologisk nivå. Testa att ordna det utan kniv.

 

Varför skulle det förutsätta att jaktlyckan alltid var god????

Alla djur som lever på jakt klarar sig såklart bättre när jaktlyckan är god, men de allra flesta av dem kan inte hantera eld.

Link to comment
Share on other sites

Nej, det har du ju rätt i. Klart vi klarade av lite dålig jaktlycka, det gör ju alla djur. Men om den var dålig i tusen år?

 

Antingen så fabulerar Jan Lindblad, eller så fabulerar den här de Boer, som verkar vara en agronom. Det blir inte många träffar när man söker på hen. Eller så är det olika stammar dom skriver om. Men det är nog osannolikt.

Jag har läst allt Jan Lindblad skrivit och jag har än inte haft anledning att tro att han hittar på. Men visst kan han ha tagit fel. Kan du ge något belägg för att de Boer är trovärdigare än Lindblad?

Men om dom nu inte klarade av att göra eld. Akurios var uppdelade i grupper som vandrade runt inom ett större område. Så visst, om någon grupp tappade elden så fanns det ju andra grupper som kanske hade den kvar. Och spontana bränder förekom väl där också tänker jag.

Jag är ingen expert på överlevnad, men det finns tydligen många sätt att bevara glöd på vandringar. Och jag kan inte se varför det ska behövas en kniv. Här är några:
 

Det är ett gammalt förfaringssätt att bära med sig glöden. Man använde bl.a. horn från slidhornsdjur att förvara glöden i.

Om man ska göra detta bör man ha lite hum om hur länge man måsta hålla glöden vid liv. Fnöskticka går utmärkt att använda. Lägg den i elden och låt den ligga där tills den glöder ordentligt. Lägg den sedan i plåtburken. Ska man inga längre sträckor behöver man inte täcka över med något. Det är lite skillnad om man använder färsk eller torr fnöskticka. Hade en gång en torr fnöskticka som glödde ca 8 timmar. Den var ca två knytnävar stor.

Har man ingen burk att lägga den i kan man använda näver. På döda björkar går det ibland att få av näveret runt hela stammen. Lägg in en glödande fnöskticka i näverröret och täpp till båda ändarna med mossa (inte nödvändigtvis vitmossa) för att reglera syretillförseln. Man kanske tror att det ska börja brinna i näveret men det håller faktiskt ganska länge. När glöden börjar dö ut överför man den till en ny bit fnöskticka. Bind ett snöre runt näver röret som bärhandtag. Detta har vi använt på ett flertal kurser och det fungerar utmärkt.

Man kan även tvinna ett rep av torr ytterbark från en och tända på i ena änden. Det glöder långsamt. Ska man förvara glöden i flera timmar nog inte en att föredra.
Det finns flera andra material som kan användas.

 

http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?p=51702#post51702

Skrolla ner till inlägg #12 så finns det en länk till ett enkelt försök med att bevara glöd.

Här ett till förslag.

http://www.overlevnad.se/forum.php?cat=4&thread=41

och här ett till:

https://www.youtube.com/watch?v=SAAyAHWFPO4

 

Ett klipp med Akurios som äter honung med Jan Lindblad som speaker:

https://www.youtube.com/watch?v=NlUvwNh4rjM

 

Tillägg: Din länk fungerade inte. Den här ska göra det:

 

http://booksandjournals.brillonline.com/content/journals/10.1163/22134360-90002237?crawler=true

Link to comment
Share on other sites

Vi kan fortsätta spekulera hur det gick till.. dock inte ifrågasätta att det gick till.. och att vi nu är de vi är med de fördelar och brister som det innebär!

 

Ofta är nöden uppfinningarnas moder.. och Homo Sapiens är ett av de få djurarter som är extremt anpassningsbart, till skillnad mot väldigt många andra djur som är specialliserade på ett visst habitat!

 

Man menar tex att vår uppkomst stod att finna i en tid när klimatet skiftade väldigt mycket på väldigt korta tidsintervall, några hundra år är ett kort intervall inom evolutionen!

 

Men om förändringar i förutsättningar är tillräckligt kraftiga sker en stark selektion!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Zepp:

 

Jo, det kanske är dags att börja släppa det här nu. Tills dom har fått gräva lite till och kommer med nya rön. Strängt taget spelar det ju egentligen ingen större roll. Vi är dom vi är som du säger. Vi är extremt flexibla och anpassningsbara.

 

För två veckor sedan skulle jag ha kunna uttryckt mig som att en del tyder på att vi har ätit lagad mat i kanske 1,5 till  2 miljoner år. Att det var det som gjorde oss till människor. Idag skulle jag uttrycka mig mycket försiktigare. Det verkar ju nu inte finnas belägg för varken det ena eller det andra. Så den här tråden har ändå tillfört mig något. En större osäkerhet. Vilket är bra. Jag vill inte vara för säker om jag inte har belägg för det.

 

Edit: Jag lade till ett stycke.

Link to comment
Share on other sites

Frånvaro av fynd behöver inte vara bevis på något. Och är det något vi vet så är det att nya fynd har ändrat historiebeskrivningen många gånger. Och kommer att göra det igen.

 

Några timmar senare dök det här upp:

 

Nya fynd av stenredskap i Kenya har förbluffat forskarvärlden. Redskapen har den häpnadsväckande åldern av 3,3 miljoner år - 700 000 år äldre än de redskap som hittats tidigare, och långt äldre än människosläktet Homo.

 

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/urgamla-redskap-forbluffar-forskare

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Om det är sådant eldande man tänker sig så kräver det ju en teknisk nivå långt över köttätande. Att ta vara på eld och underhålla den är en sak, att kunna tända eld är en helt annan sak. De verktyg man behöver för att tända eld är mycket enklare än de som behövs för att jaga stora djur.

Så att sådana eldar inte hittas har ju inget med köttätande att göra.

Vet man vad man håller påmed går det att spara glödande kol från föregåe nde dag. Man behöver inte nödigt börja från scratch varje gång. Det är bara vi som gör det som fixar det så lätt

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det är inte  frånvaro av fynd när det gäller elden utan frånvaro av användandet av eld, i grottor i Euroasien, under 400-600 tusen år som är det besvärande för hypotesen.

 

Sen om de nya redskapen som påståtts hittats: Det låter som massmedial propaganda. De ligger inom tidigare känd tidsålder.

Redskap har aldrig bara varit knutna till Homo utan även Australopithecus och kanske flera.

Eftersom vi särade oss ifrån aporna för ca 7 MYA så utgör ju Australophitecus en stor del av utvecklingen innan vi blev Homo Erectus.

En del av hjärnans- och jaktkroppens utveckling kommer här. Så också användandet av verktyg.

 

--

Link to comment
Share on other sites

 

 Försök att göra en sådan där behållare för att bära med glöden utan att ha en kniv/motsvarande.

 

 

Vet man vad man håller påmed går det att spara glödande kol från föregåe nde dag. Man behöver inte nödigt börja från scratch varje gång. Det är bara vi som gör det som fixar det så lätt

Javisst, om man är bofast så kan man hålla liv i en eld mycket länge, eller för alltid. Jag gör t.ex. nästan aldrig upp eld i mina kakelugnar utan jag sparar ett tjockt laget aska som glöden finns kvar i när jag lägger på ny ved (kakelugnar eldar man ju bara i högst två gånger per dygn) Jag lägger då något hårt träslag (helst en eller ek) nere i askan i ena hörnet varje gång jag lägger på ved så finns det glöd kvar i minst ett dygn. Jag har också i en eldningstunna haft kvar glöd två veckor efter att elden brunnit ut (blev ganska förvånad när jag tömde den på komposten). 

 

Men om man nu ska ha eldat innan man hade redskap så var det ju innan man var bofast och innan man kunde tillverka saker för att bära med sig glöd. 

 

 

 

Det är inte  frånvaro av fynd när det gäller elden utan frånvaro av användandet av eld, i grottor i Euroasien, under 400-600 tusen år som är det besvärande för hypotesen.

 

Sen om de nya redskapen som påståtts hittats: Det låter som massmedial propaganda. De ligger inom tidigare känd tidsålder.

Redskap har aldrig bara varit knutna till Homo utan även Australopithecus och kanske flera.

Eftersom vi särade oss ifrån aporna för ca 7 MYA så utgör ju Australophitecus en stor del av utvecklingen innan vi blev Homo Erectus.

En del av hjärnans- och jaktkroppens utveckling kommer här. Så också användandet av verktyg.

 

--

 

Jag är också skeptisk till de där redskapen. Av beskrivningen av dem så verkar det ju inte ens vara redskap. De är för stora för att kunna användas smidigt och det verkar främst vara stenar som slagit emot varandra snarare än färdiga redskap. Vassa flintbitar kan man ju hitta färdiga i naturen där det finns flinta. Men det återstår ju att se.

Dessutom bör man ju vara försiktig med enstaka fynd eftersom de ju kan härröra från högkulturer som inte inverkat särskilt på människans utveckling utan bara varit lokala. Den tekniska och sociala utvecklingen är ju inte en rak stigande linje utan en vågrörelse. T.ex. så byggde ju romarna med betong, men sen försvann den kunskapen och kom tillbaka först ett och ett halvt årtusende senare.

Om en högkultur av människor som utvandrat till södra Afrika upptäckte elden och sedan dog ut, så betyder det inget alls för människans utveckling. Det är ju samma sak med jordbruket, det startade för ca 10 000 år sedan (i samband med Holocen), men har inte haft effekt på mänskligheten i stort förrän för kanske 3- 4 000 år sedan. (Jordbruket verkar ju också komma tillsammans med inblandning av folk från mellanöstern, erövrare, kapitalister, entreprenörer eller slavar)

Link to comment
Share on other sites

Dom kunde göra fungerande skaft till fungerande stenyxor. Dom kunde väva hängmattor. Dom byggde hyddor. Dom använde pil och båge. Dom överlevde i djungeln. Vore det inte märkligt om dom inte kunde sno ihop en behållare av något slag? Behållaren i sig är ju inte viktig. Dessutom var ett av förslagen helt utan behållare.
 

Fnösketickan är det enklaste sättet, indianern brukade gör ett hål i ena ändan av den och sedan trä ett snöre genom hålet. Andra ändan läggs sedan i elden till den börjar glöda, sen är det bara att bära tickan i snöret och bör svingas lätt för att ge den syre och hålla igång glöden.

En stor ticka håller länge och funkar väldigt bra, har använts under flertalet överlevnadsövningar med bra resultat.

 

Jan Lindblads berättelse finns i boken "Stenålder och vita indianer" om du är intresserad. Finns säkert på bibblan eller något antikvariat. Tills jag får något belägg för att de Boer är mer trovärdig kommer jag att se det som att han sysslade med hittepå. Vilket verkar troligt. I mina ögon.


En bekräftelse på tidigare indicier bidrar till att historien skrivs om. Om det verkligen är det återstår väl att se.
 

Until now, the earliest known stone tools had been found at the site of Gona in Ethiopia and were dated to 2.6 million years ago. These belonged to a tool technology known as the Oldowan, so called because the first examples were found more than 80 years ago at Olduvai Gorge in Tanzania by famous paleoanthropologists Louis and Mary Leakey. Then, in 2010, researchers working at the site of Dikika in Ethiopia—where an australopithecine child was also discovered—reported cut marks on animal bones dated to 3.4 million years ago; they argued that tool-using human ancestors made the linear marks. The claim was immediately controversial, however, and some argued that what seemed to be cut marks might have been the result of trampling by humans or other animals. Without the discovery of actual tools, the argument seemed likely to continue without resolution.

Now, those missing tools may have been found.

 

http://news.sciencemag.org/africa/2015/04/world-s-oldest-stone-tools-discovered-kenya

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...