Popular Post Marie Andersson Posted May 16, 2015 Popular Post Share Posted May 16, 2015 Vi har just haft besök av en nära släkting; nybliven pensionär med övervikt, högt blodtryck, artros, värk i fötterna etc. Under dagens frukost kunde hon som vanligt inte låta bli att kommentera min kost. "Hur kan du göra matlådor till jobbet, eller då tar du väl ägg med något förstås." Allt med en skeptisk min. Jag förklarade att jag bara brukade ta med något från middagen kvällen innan. Exempelvis stekt lever med champinjoner, tomat- och dillsallad samt äggsås som vi ju bjudit henne på. Då kommer det obligatoriska " men barnen då". Då blir jag irriterad och frågar varför potatis skulle vara det som tillför mig alla livsviktiga vitaminer i motsats till den fina maten som vi ätit. Barnen har dessutom aldrig ätit lchf, möjligen en mycket liberal sådan och det vet hon. "Men jag har inte sett barnen äta frukt sedan jag kom." Jag själv är smal, fri från IBS, bättre i lederna, finare hy, bättre minne och syn med mera. Jag blir så ledsen över att hon inte kan acceptera mitt kostval. Jag kommenterar inte hennes. Inte första gången det skrivs om detta kanske men jag behövde få det ur mig. Det känns så tråkigt att behöva bli kritiserad i sitt eget hem. Jag vill inte bryta kontakten helt heller. 12 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Y62 Posted May 16, 2015 Popular Post Share Posted May 16, 2015 Lead by example... Argumentera inte, var bara bäst 8 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
MariaF Posted May 16, 2015 Share Posted May 16, 2015 Vi har de runt oss, allihop... Du får gärna "bläa" här... 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Marie Andersson Posted May 16, 2015 Author Share Posted May 16, 2015 Tack för stödet! Känns på något sätt skönt att inte vara ensam om detta :-) Jag upplever det som värre när det kommer från nära och kära. På jobbet och andra ställen bryr jag mig inte så mycket. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest jala Posted May 17, 2015 Share Posted May 17, 2015 Mina släktingar har slutat sedan jag vid varje telefonkontakt ifrågasatt deras kosthållning. E-post med bifogade lämpliga länkar samt en föreläsning varje gång min mat ifrågasätts. Upplever att jag i dag inte blir ifrågasatt någonstans annat än när jag berättar att jag äter rå fisk och rå tunnskivad entrecote samt ungnötlever. Det har tagit 8 år. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Melker Posted May 17, 2015 Popular Post Share Posted May 17, 2015 Det svåra för mig brukar vara att inte kommentera resultatet av kritikernas kost som ofta syns alltför väl. Brukar bara konstatera att var och en får välja kost själv och att detta sätt att äta fungerar bra för mig. Jag äter mig mätt på det jag tycker är godast, har gått ner 12 kg, håller mig pigg hela dagarna utan blodsockersvackor, springer fortare och längre samt lyfter tyngre.och kolesterolvärdena har halverats. 11 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Xiro Posted May 18, 2015 Share Posted May 18, 2015 Jag är bortskämd med släktingar, vänner och kollegor som är nyfikna på LCHF och vissa av dem äter t o m enligt LCHF själva. Men det är alltför många som inte ens vågar prova, trots att de skulle kunna ha stor nytta av det, t ex för att se om det hjälper mot magbesvär eller annat som har stor negativ inverkan på deras mående. De hör mig berätta, och sedan minns de vad de blivit itutade av vård och media... jag försöker få dem att prova försiktigt, men icke... trist för dem, och för omgivningen och samhället. En annan grej som jag har erfarit är när man vill engagera sig i vården av nära som är sjuka. Ibland dyker det upp ett motstånd (inte från de sjuka, utan från andra) - synd då jag tror att engagemang kan lugna och ha positiv effekt, förutom att det kan säkra god kvalité i vården, vilken alltför ofta behövs... Min syn är att experter är experter på det de redan vet, inte det de inte vet, och de är bara människor som alla andra, inte allvetande. Även de blir effektivare i konstruktivt samarbete. Och alla branscher har sin hemmablindhet... Ps. Har annan erfarenhet från ett utomeuropeiskt land. Där har jag erfarit större öppenhet för olika kosttänk och även för att engagera sig i vården av sjuka närstående. Visst finns det ett stort förtroende för "experter" även där, men öppenheten och respekten för andra än "experter" upplever jag som större. 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Melker Posted May 18, 2015 Share Posted May 18, 2015 Kag är f ö gift med ett legitimerat vårdproffs som inte är speciellt positiv. Brukar låta ungefär såhär: "Tro inte på det du läser på kostforumet, det är mest anekdoter och konspirationsteorier. Riktig forskning publiceras i de vetenskapliga kanalerna där allt redovisas objektivt till skillnad från på forumet där man bara klipper ut det som passar de förutfattade meningarna" 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted May 18, 2015 Share Posted May 18, 2015 Kag är f ö gift med ett legitimerat vårdproffs som inte är speciellt positiv. Brukar låta ungefär såhär: "Tro inte på det du läser på kostforumet, det är mest anekdoter och konspirationsteorier. Riktig forskning publiceras i de vetenskapliga kanalerna där allt redovisas objektivt till skillnad från på forumet där man bara klipper ut det som passar de förutfattade meningarna" Hon kanske skulle läsa Forkningsfusket eller vad den heter? Även om man kan tro att det på många siter är ovederhäftiga lekmän så är det alltid en sund princip med "follow the money". Varken Big pharma eller Monsanto & Co sysslar med välgörenhet och altruism. Hela middevitten går ju ut på att tjäna så mycket pengar som möjligt. Hur planeten ochfolk mår är underordnat 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
MickeB Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Kag är f ö gift med ett legitimerat vårdproffs som inte är speciellt positiv. Brukar låta ungefär såhär: "Tro inte på det du läser på kostforumet, det är mest anekdoter och konspirationsteorier. Riktig forskning publiceras i de vetenskapliga kanalerna där allt redovisas objektivt till skillnad från på forumet där man bara klipper ut det som passar de förutfattade meningarna" Vad många inom vården inte inser är att den eftertaktade legitimationen används för att få folk stt sluta tänka själva och bara följa rekommendationerna, annars hotar man att dra in legitimationen. Ett bra exempel är ju dietisterna som inte törs ordinera annat än tallriksmodellen. 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Effie Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Och glom inte att vi är en sekt också...alla som är för LCHF är per definition suspekta, och alla Aftonbladet-artiklar som sager emot lchf är Sanningen. Det är inte lätt att argumentera då, när man får höra sånt. (nej, jag later tiden utvisa vem som har rätt). 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Xiro Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 jag later tiden utvisa vem som har rätt Ibland försöker jag tänka så med folk som inte är så nära. Men det är oerhört svårt och känslosamt när det rör nära och kära som lider av sjukdom, man vill försöka hjälpa här och nu. Verkligen jobbigt när de i praktiken mestadels litar blint på skolmedicinen, i princip "glömmer" dess biverkningar, och i praktiken ignorerar goda "huskursråd" som är helt ofarliga och mycket enkla att prova, och dessutom inte kostar något. 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Trollmormor Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Undrar hur länge det dröjer för svenska dietister att fatta? http://www.kostdoktorn.se/amerikanska-dietistforbundet-sluta-oroa-er-for-mattat-fett 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Effie Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Nej, Xiro, det är inte lätt att hålla tyst, jag vet. Exemplet gäller en kompis som inte vill tro ett ord av vad jag sager. Jag kan bara försöka väcka intresse och nyfikenhet. Det är mycket värre med min nyblivne sambo, som tycker att "om man är frisk behöver man väl inte äta så!" och tittar mycket skeptiskt på min tallrik med mycket grönsaker/lite eller ingen potatis I stället för tvärtom, och mitt glas med vatten I st f Cola. Jag har I alla fall fått honom att äta smör I st f margarin, och fått honom lite medveten om D-vitamin. Ett steg I taget... 6 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Jag var jättefrisk ända tills jag blev jättesjuk. Jag fattade inte ens att det var kärlkramp. Jag gick till naprapat och PT för att träna bort värken. Man vet ju aldrig hur man ser ut inuti förrän det är för sent tyvärr 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Y62 Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Argumentet att jag behöver inte äta så, jag är ju frisk är lite motsägelsefullt. Man kan äta dåligt till man blir sjuk och då byta till mat man blir frisk av? Varför inte äta så man är frisk hela tiden? Friska pastaätare argumenterar stolligt ibland och 99,9% kan inte anföra ett skäl för sin kost men däremot skäl mot LCHF. Oftast på grund av okunnighet. Alla som tvivlande undrar varför jag äter som jag gör ber jag motivera varför dom äter som dom gör. Hittills har ingen ens tänkt på sin egen mat... 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kareng Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Jag var jättefrisk ända tills jag blev jättesjuk. Jag fattade inte ens att det var kärlkramp. Jag gick till naprapat och PT för att träna bort värken. Man vet ju aldrig hur man ser ut inuti förrän det är för sent tyvärr Hur yttrade sig din kärlkramp? Vad är det egentligen? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Hur yttrade sig din kärlkramp? Vad är det egentligen? Hjärtats blodkärl var så igenkleggade av nyttig fettfri lightkost så minsta lilla ansträngning gjorde att jag fick skitont i vänster sida. Inte runt hjärtat utan axeln och nedåt midjan. Trodde stenhårt att det var brist på kondition. Styrka tränade jag men hann inte kondition. På slutet kunde jag inte gå ett kvarter utan att vila och min 80åriga morsa tyckte det var skitjobbigt att gå nånstans med mej för det tog en evig tid. Har man riktigt mycket klegg även i blodet kan man få en hjärtinfarkt. Kranskärlsröntgen innebär att de skickat in en kamera i hjärtats blodkärl och sätter in ett nät som spänner ut ådern där klegget sitter. Då klarar man sej ett tag till. De flesta gubbarna där var inne för andra tredje gången och snackade om Becel Jag var 51 år... http://www.kostdoktorn.se/? s=bj%C3%B6rn%C3%B6r&submit.x=6&submit.y=8 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
-Lenny- Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Hej Det kanske inte "låter" helt logiskt - men detta problem som säkert många av oss stött på i olika former, är bl.a. knutet till självkänsla och den egna självbilden. Det (som TS skriver om) kan vara att "utmana" individers identitet - och det är få saker som kan få individer att reagera så starkt, som när deras självupplevda identitet "hotas". Vilket kanske kan tyckas sakna relevans när det t.ex. gäller andra saker som kost och den allmänna hälsan. Handlar alltså en hel del om när människor blundar/förnekar smärtsamma egna inre "sanningar". För att det ska "fungera" i längden (vilket det oftast faktiskt inte gör men det är en annan poäng) - så får tyvärr en hel del konstruktivt OCH kritiskt tänkande stå tillbaka. Ett mer sunt kritiskt tänkande handlar inte bara om att vara kritisk till vad man hör/ser/till vad som är nytt för en själv - utan handlar ju även om att kunna vara kritisk till gammal information/fakta/kunskap/vanor/sina egna föreställningar om sig själv och världens varande/osv. Men den delen "behöver" i hög grad eller i alla fall, delvis, "stängas ner" för att kunna blunda och samtidigt våga tro på de undermedvetna lögnerna. Detta system eller om man så vill, detta sätt att tänka, täcker flera områden - och "behöver" då även hållas på plats när det gäller saker som egentligen inte rör personen på ett direkt vis (även om det flera gånger kan göra det med). De med en förmodad faktiskt stark självkänsla och sund självbild - de brukar kunna gå emot rädslor som handlar om att våga ha fel. Våga utsätta sina föreställningar för utmaningar, att granska "brister" gällande den egna identiteten och de egna föreställningarna. Människor som på ett eller annat plan (medvetet eller/och undermedvetet) förstår att inte bara världen utan även de själva är föränderliga - tenderar att lättare kunna "växa" (förr eller senare) av motgångar, att ta lärdom av ny information - och att inte drabbas så hårt när delar av deras föreställningsgrunder utmanas eller ens när de faktiskt omkullkastas och "tvingas" bli utbytta. ... eller som vissa kanske skulle kalla det, "de som är så starka att de vågar vara (eller iaf visa) sin s.k. svaghet". Detta belyser kanske delvis problematiken med att försöka "omvända" (att få dessa att förstå/inse t.ex. "nya" rön) människor utifrån förmodad fakta, andra människors erfarenheter samt även transparent och verifierad forskning. MEN det är ju inte hopplöst för det, t.ex. så kan normaliserandet av en kost göra det lättare för en del av dessa människor, att ta till sig information och faktisk kosthållning. OCH kan man både arbeta med fakta/information/kunskaps/vetenskaps-upplysning bredvid ett individuellt förhållningssätt och ha andra verktyg för att människor kan börja bemöta sig själva och våga få sina egna föreställningar, sin egen självbild och sin identitet bli utmanad och att själva utmana sig - så kan saker och ting börja "röra på sig" i högre takt. Det vore väl något - om vi kunde utarbeta en specifik modell (ett verktyg) för detta? Mvh /Lenny 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Effie Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Visst kan det låta motsägelsefullt, Y62. Men om man nu inte har blivit direct sjuk av kosten man äter, och heller inte testat hur mycket batter man skulle kunna må av alternativet - ja, då är det lätt att tro att allt är bra! Jag trodde ju att jag åt nyttigt och mådde bra, fram tills jag testade LCHF. Fast han sneglar ju lite på att jag är pigg och rörlig, trots rejäl övervikt, och att jag inte behöver äta ständigt och jämt...men jag vet inte om han är villig att offra gröt och mackor för detta. Inte ens när jag försöker locka med ev batter sångröst :-( 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Visst kan det låta motsägelsefullt, Y62. Men om man nu inte har blivit direct sjuk av kosten man äter, och heller inte testat hur mycket batter man skulle kunna må av alternativet - ja, då är det lätt att tro att allt är bra! Jag trodde ju att jag åt nyttigt och mådde bra, fram tills jag testade LCHF. Fast han sneglar ju lite på att jag är pigg och rörlig, trots rejäl övervikt, och att jag inte behöver äta ständigt och jämt...men jag vet inte om han är villig att offra gröt och mackor för detta. Inte ens när jag försöker locka med ev batter sångröst :-( Låt oss bara hoppas att han valt rätt föräldrar . Hur man reagerar på taskig kost är nog väldigt genetiskt 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Xiro Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Visst kan det låta motsägelsefullt, Y62. Men om man nu inte har blivit direct sjuk av kosten man äter, och heller inte testat hur mycket batter man skulle kunna må av alternativet - ja, då är det lätt att tro att allt är bra! Jag trodde ju att jag åt nyttigt och mådde bra, fram tills jag testade LCHF. Fast han sneglar ju lite på att jag är pigg och rörlig, trots rejäl övervikt, och att jag inte behöver äta ständigt och jämt...men jag vet inte om han är villig att offra gröt och mackor för detta. Inte ens när jag försöker locka med ev batter sångröst :-( Exakt Effie!! Jag trodde också att jag åt nyttigt fram tills jag provade "min" LCHF. Jag åt ju som många andra som trodde att de åt nyttigt, jag hade bihåleinflammationer, förkylningar, öroninflammationer, ganska kaotisk mage, många energidippar, svårt att komma till ro på kvällen, ganska begränsad ork - PRECIS SOM ALLA ANDRA!! Så jag antog det var ganska normalt! Nu fattar jag att det inte är särskilt normalt, det är mest nån slags konvention som massor av människor lever efter, och som sjukvården är anpassad efter... Enda nyttan med det är väl att de i viss mån får en känsla av att acceptera läget som det är, och något som systematiserats och byggts "expertkunskap" på över tid, men det genererar också en hel del hopplöshet, frustration och ohälsa. Varför? 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Xiro Posted May 19, 2015 Share Posted May 19, 2015 Ska förkortat dra en anekdot ur verkligheten; en äldre släkting åker in för befarad kärlkramp, jag vill handla magnesiumtaurat på vägen till sjukan men blir bestämt avrådd av en annan släkting, besöker släktingen och förstår att den äter magsyrehämmande medicin, dessutom dricker personen juice och nyponsoppa dagligen samt rejält sockrat kaffe och inte sällan fikabröd/kex, jag blir skum på detta och råkar läsa att magsyrehämmaren kan ge just magnesiumbrist och hjärtproblem och en hel rad andra otäcka biverkningar, jag ber om journal, provsvar och medicinlista men blir åter hindrad, jag ger rådet att byta juice och nyponsoppa mot bär och grönsaker och varnar för socker, men råden ses inte med blida ögon. Man vill inte att jag ska skapa oro, och "kostillskotten kanske ställer till det med medicineringen". Släktingen mår ju bra - något som jag inte alls håller med om. Jag ser en äldre släkting, som skulle ha stor nytta av att prova magnesiumtillskott - det skulle troligen hjälpa den till ro, hjälpa till att skydda hjärtat, hjälpa till med kalciumhanteringen, samt mota ev brist på grund av stress och medicin. Jag ser en äldre släkting som inte förstår att de egna kostvanorna mycket väl kan vara den största bidragande orsaken till att den magsyrehämmande medicinen behövs. Jag ser en äldre släkting som skulle kunna må mycket bättre fysiskt och psykiskt, och som förtjänar det. När ska folk verkligen fatta att medicinering oftast är ett sluttande plan? Och när ska folk förstå att man ofta i mycket större utsträckning kan och bör undvika mediciner än vad etablissemanget påstår. Ps. Jag vet att min äldre släkting levt under stress under stora delar av sitt liv, så magnesium är klart berättigat att prova. Och jag bad min andra släkting att själv läsa FASS för biverkningarna av magsyrehämmaren Pantoloc. Och där framgår det också tydligt att det är en medicin som endast med stor försiktighet ska användas under längre tid, men jag misstänker att min släkting tagit den väldigt länge... 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Marlene Posted June 30, 2015 Share Posted June 30, 2015 Håller med Lenny här. Jag lyckades bli "o-vän" med en bekant på Facebook eftersom jag ifrågasatte varför hon som tandhygienist gav sina barn det allra skräpigaste godiset. Hennes och hennes syrras argument var att de var "lördagsgodisliberala". Jaha. Men om du har (...eller kanske inte, om läkare inte får lära sig tror vi att tandhygienister får i sin utbildning?) kunskapen VARFÖR fortsätta ge barnen det allra skräpigaste godiset? Om det nu nödvändigtvis MÅSTE vara lördagsgodis- KAN vara svårt att häva om barnen är vana vid det, jag vet, men trägen vinner! varför inte låta barnen vara med och göra eget lördagsgodis hemma? Det finns mycket som kan göras som inte är fullproppat med färgämnen och andra läskiga tillsatser. Som förälder är det Du som bestämmer. Barnen lär av dig. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Inez Posted July 1, 2015 Share Posted July 1, 2015 Jag var jättefrisk ända tills jag blev jättesjuk. Jag fattade inte ens att det var kärlkramp. Jag gick till naprapat och PT för att träna bort värken. Man vet ju aldrig hur man ser ut inuti förrän det är för sent tyvärr Har din insida förbättrats idag? 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted July 1, 2015 Share Posted July 1, 2015 Oja! Tog nytt blodprov förra veckan och allt är ok utom mitt totalkolesterol (jag fastar inte 5:2 längre). Alla andra grejor låg inom gränsvärdena så jag kommer iaf inte att dö av hjärtproblem 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.