Ny köttguide

[Angelico]

Tankeväckande om kött. Nu fick jag svart på vitt vad gäller fläsk och kyckling iallafall. Efter denna grafik känns det svårt att köpa mer fulkyckling. Trist, för det är dyrt med ekologisk kyckling och fläskkött. Vad ska man äta när man inte ska äta rött kött varje dag? Viltkött skulle jag gärna köpa men det lär väl vara dyrare än vanligt rött kött?

 

http://www.dn.se/ekonomi/ny-kottguide-ska-hjalpa-konsumenter/

[Mats Lindberg]

Den här typen av guider går inte att ta på allvar, de är fulla av tankemässiga fel och skuldbelägganden. Sunt förnuft gäller; köp lokalt, gräsbetat nöt och lamm om möjligt, svenskt kött är oftast att föredra oavsett djur, men inte alltid.

[hampeman]

Ganska många som kör lchf utesluter nästan helt fettet och äter: low carb, low fatt och high protein = svält. Det går inte att trycka i sig enbart protein. Miljön och djurens levnadsvillkor visar också att högt proteinintag är dåligt. 500 gram räcker. Om lchf:are går ner till den nivån så går de ekonomisk vinst trots att de köper ekologiskt.

[Per Wikholm]

Allt som WWF påstår om rött kött och klimat ska tas med en väldigt stor nypa salt. Att kossor och får (liksom vilda idisslare som älg, ren och hjort) rapar och fiser metan har inte med klimatförändringarna att göra. De är en del i ett naturligt biologiskt kretslopp som funnits i tiotals miljontals år (åtminstone). Om du vill minimera mat som ger stora koldioxidutsläpp från fossila bränslen så är det kyckling och gris du ska minimera och istället satsa på vilt, nötkött och lammkött som är gräsbetat eller åtminstone ekologiskt. Vill du ha billig och näringsrika animalier så titta i hyllan över udda köttdetaljer/inälvsmat. Hjärta är  t ex ett mycket prisvärt kött.

[Vittvrak]

Ganska många som kör lchf utesluter nästan helt fettet och äter: low carb, low fatt och high protein = svält. Det går inte att trycka i sig enbart protein. Miljön och djurens levnadsvillkor visar också att högt proteinintag är dåligt. 500 gram räcker. Om lchf:are går ner till den nivån så går de ekonomisk vinst trots att de köper ekologiskt.

Om dom utesluter fettet kör dom nåt annat än lchf.

[Jäderås]

. Om du vill minimera mat som ger stora koldioxidutsläpp från fossila bränslen så är det kyckling och gris du ska minimera och istället satsa på vilt, nötkött och lammkött som är gräsbetat eller åtminstone ekologiskt. Vill

 

även om man väljer KRAV gris/kyckling? (nu är krav kyckling svår att hitta men....) Jag har svårt att se hur pickande hönor skulle vara sämre än gräsbetande kor...

[Effie]

Jag har inte last guiden, men det nämndes ju på tv igår - och då var utländskt kött I allmänhet rött ( :-( ), svenskt kött I allmänhet gult, och svenskt ekologiskt grönt ( :-) ). Och det uppfattade jag att det inkluderade miljöaspekter. Med reservation för att jag horde det jag ville höra...

[RolleE]

Man undrar vad som menas med gräsbetande djur? Vet att många proppar i djuren stärkelse för att lägga på slaktvikt, kan dessa ingå i gräsbetat?

Det var ingen jämförelse med ekologiskt heller vad jag kunde se.

 

Rolle på Österlen

[Lars Sundström]

Allt som WWF påstår om rött kött och klimat ska tas med en väldigt stor nypa salt. Att kossor och får (liksom vilda idisslare som älg, ren och hjort) rapar och fiser metan har inte med klimatförändringarna att göra. De är en del i ett naturligt biologiskt kretslopp som funnits i tiotals miljontals år (åtminstone). Om du vill minimera mat som ger stora koldioxidutsläpp från fossila bränslen så är det kyckling och gris du ska minimera och istället satsa på vilt, nötkött och lammkött som är gräsbetat eller åtminstone ekologiskt. Vill du ha billig och näringsrika animalier så titta i hyllan över udda köttdetaljer/inälvsmat. Hjärta är  t ex ett mycket prisvärt kött.

 

Kyckling och gris avger inte heller mer än vad de ska göra om de också lever i ett någorlunda "normalt" habitat och inte stoppas fulla med säd/majs. Sen ska man ju räkna på differansen från vad de avger och vad ett alternativ avger. Dvs en gräsbetande kossa/älg av ger x/kg och en gris i stia avger y/kg.... ja, ni fattar.

[RolleE]

även om man väljer KRAV gris/kyckling? (nu är krav kyckling svår att hitta men....) Jag har svårt att se hur pickande hönor skulle vara sämre än gräsbetande kor...

Enligt KRAV får man proppa i max 30% kraftfoder i djuren   Känns som KRAV mest tittar på djurhållning och miljö och att det är ekologisk stärkelse man proppar i djuren vilket inte gynnar näringsinnehållet för den som äter djuret.

Certifierat begränsar inte heller kraftfoderintaget.

 

Rolle på Österlen

[Petra183]

Ekologiskt höns och ekologisk hönsfärs finns att köpa i en del butiker (Willys där jag bor). Köttet kommer från höns som tillbringat sin livstid med att värpa ekologiska ägg. Tidigare brändes de efter slakt, nu tar man tillvara på köttet. Kokt höns med currysås är en gammal klassiker och hönsfärsen kan i många fall ersätta köttfärs.

[Tuva]

Tja. I det stora hela håller jag nog med. 

Djuren SKA vara friska och glada och då får vi betala.  

 

Det som glöms att på 70-talet fanns det MÅNGA fler småbönder och deras kött- och äggkonsumtion (och i förlängningen grannar, vänner och släktingar i viss grad) räknas inte in.. 

 

Så minns jag fortfarande med viss förtjusning morsans olika grytor på "dåliga" köttbitar (vi var fattiga som vägglöss när jag var liten), långkok som smakade mumma. De bitarna finns inte att köpa idag om man inte snokar reda på en lokal slaktare/gårdsbutik. Vi åt också lever på längden och tvären, något jag inte ofta finner i butik numera o.s.v.

Idag vet jag inte vad man gör med de "dåliga" bitarna. Det som inte blir köttfärs blir varmkorv antar jag, fullkomligt oätlig kemiskt uppiffad gegga i korvskinn. 

[Lotte]

Ekologiskt höns och ekologisk hönsfärs finns att köpa i en del butiker (Willys där jag bor). Köttet kommer från höns som tillbringat sin livstid med att värpa ekologiska ägg. Tidigare brändes de efter slakt, nu tar man tillvara på köttet. Kokt höns med currysås är en gammal klassiker och hönsfärsen kan i många fall ersätta köttfärs.

Ja inte fasen har detta nått till Karlskrona!? Men det låter väldigt bra! Hoppas, hoppas...ska höra med affärerna här!

[Nybörjarn]

Guiden är struntprat.
Kött har ingen miljöpåverkan alls.
Det här är resultatet av att postmoderna storstadsungar blev "miljömedvetna" kring sekelskiftet. De fattar inte att naturen är ett kretslopp och tro att alla gaser med kol i är TILLFÖRSEL 
 

Det man kan tänka på med kött är KVALITET och DJURVÄLFÄRD.
I båda dessa avseenden så faller industriell gris och fågel bort. De matas med säd och skräp vilket gör att deras kött inte är lika nyttigt för oss, plus att industrin är sådant hemskt djurplågeri att den som kan stå ut med att vistas i en sådan industri borde söka professionell hjälp för sina empatiproblem. (Hitler blev vegetarian efter att ha sett en mindre plågsam djurhantering).

Kött från frigående grisar och hönor är utmärkt i båda avseendena men dyrt om man inte är beredd att ta sig lite omak själv (köp en hel gris så blir kilopriset ok eller ha några hönor och ät upp räntan i flocken).

Svenskt nötkött är oftast helt ok, djuren går ute och betar och lever under ok omständigheter. Det är mycket svårt att veta vad man köper. På mjölkgårdarna föds tjurkalvar upp på en hel del onyttigt foder och under sämre omständigheter, samma sak med kött fån utlandet. I Argentina och Brasilien finns både feedlots och friströvande köttdjur. 

 

Vilt är alltid helt ok.

För mig är det bara vilt och nötkött som gäller. I framtiden vill jag ha några grisar och några höns och ordna mitt eget kött utan djurplågeri.

[Jäderås]

[Petra183]

Guiden tar inte hänsyn till tillgången. Viltkött finns t ex i begränsad mängd. Skulle alla få för sig att bara äta viltkött, av ideologiska och ekologiska skäl, skulle viltköttet snart ta slut. 

[Erik 2]

Saknas det inte en kolumn för näringsriktighet för människor ? WWF verkar inte bry sig om det, inte heller pressen vilket inte förvånar.

[Angelico]

Ekologiskt höns och ekologisk hönsfärs finns att köpa i en del butiker (Willys där jag bor). Köttet kommer från höns som tillbringat sin livstid med att värpa ekologiska ägg. Tidigare brändes de efter slakt, nu tar man tillvara på köttet. Kokt höns med currysås är en gammal klassiker och hönsfärsen kan i många fall ersätta köttfärs.

De har även fått in denna mycket goda hönsfärs även i min butik och den är betydligt billigare än styckdelar av ekokyckling. Men har du fått tag i hönskött i delar eller hel höna eko också då? är det scandinavian organics?

[The Biochemist]

Förutom att de glömde betyg för vår hälsa känns det väl som en halvbra guide i alla fall. Man har ju sett sämre i mainstream media.

 

Själv hade jag inte koll på att djur åt fossila bränslen :-) det är ju enda sättet att tillföra kol till atmosfären.

[Angelico]

Förutom att de glömde betyg för vår hälsa känns det väl som en halvbra guide i alla fall. Man har ju sett sämre i mainstream media.

 

Själv hade jag inte koll på att djur åt fossila bränslen :-) det är ju enda sättet att tillföra kol till atmosfären.

Men bekämpningsmedel påverkar väl vår hälsa en hel del?

[The Biochemist]

Bekämpningsmedel är ju inget vidare men de hade väl inget mått på hälsovärdet på köttet? Kanske missuppfattar jag din fråga?

[Per Wikholm]

även om man väljer KRAV gris/kyckling? (nu är krav kyckling svår att hitta men....) Jag har svårt att se hur pickande hönor skulle vara sämre än gräsbetande kor...

Problemet är att hönorna pickar spannmål som odlas i stora monokulturer där utsläpp av koldioxid kommer från både jordbruksmaskiner och från att matjord oxideras. KRAV innebär bara att bekämpningsmedel inte används till fodret. En pickande djungelhöna är det inget fel på men det är inte så dagens kycklingar föds upp.

[Per Wikholm]

Förutom att de glömde betyg för vår hälsa känns det väl som en halvbra guide i alla fall. Man har ju sett sämre i mainstream media.

 

Själv hade jag inte koll på att djur åt fossila bränslen :-) det är ju enda sättet att tillföra kol till atmosfären.

Tyvärr så äter de djur vi får på våra bord i praktiken fossila bränslen. Det har gått åt fler kalorier från fossila bränslen (spannmålsproduktion, transporter mm) än vad det finns kalorier i köttet. Köttbiten som din gammelmormor åt för 100 år sedan var däremot helt baserad på solenergi/fotosyntes.

 

Det finns ett betydande systemfel i denna guide som jag tror att väldigt få har koll på: Varenda liten metanfis och metanrap från kor och får räknas med av WWF som klimatbelastande (vilket i sig är fel då det rör sig om ett biologiskt kretslopp). Därför hamnar nöt- och fårkött så illa vad gäller klimatpåverkan i WWF-guiden. Men notera att vilda idisslare  som älg, rådjur och hjort får grönt ljus även  för klimat. Detta beror på att WWF inte räknar alls på viltets metanfisar och rapar. De anses vara naturliga medan kor och får anses vara antropogena och utgöra en av människan skapad klimatpåverkan. Detta är trams. Kor och får har bara ersatt vilda idisslare som tidigare betade på samma mark (älg, hjort, europeisk bison/vicent m m).

[iAnna]

Det finns ett betydande systemfel i denna guide som jag tror att väldigt få har koll på: Varenda liten metanfis och metanrap från kor och får räknas med av WWF som klimatbelastande (vilket i sig är fel då det rör sig om ett biologiskt kretslopp). Därför hamnar nöt- och fårkött så illa vad gäller klimatpåverkan i WWF-guiden. Men notera att vilda idisslare  som älg, rådjur och hjort får grönt ljus även  för klimat. Detta beror på att WWF inte räknar alls på viltets metanfisar och rapar. De anses vara naturliga medan kor och får anses vara antropogena och utgöra en av människan skapad klimatpåverkan. Detta är trams. Kor och får har bara ersatt vilda idisslare som tidigare betade på samma mark (älg, hjort, europeisk bison/vicent m m).

 

Men nu för tiden finns det ju så många fler kor än för bara 100 år sedan.

Kan inte den stora mängden tama idisslare påverka klimatet?

[Lars Sundström]

Men nu för tiden finns det ju så många fler kor än för bara 100 år sedan.

Kan inte den stora mängden tama idisslare påverka klimatet?

 

Fascinerande fakta om kor

Posted on 29 mars, 2011by jordbruketisiffror

• Det fanns som flest kor i Sverige under 1930-talet, ungefär 1 900 000 kor. Nu finns det runt 350 000 mjölkkor och 200 000 am- och dikor.
• År 1937 fanns det 390 000 företag med nötkreatur i Sverige. Nu är siffran runt 22 000 företag.
• År 1937 fanns det 8 nötkreatur per företag. Nu är siffran lite mer än 70.
• På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu är siffran runt 9 000

 

Nötkreatur i Sverige år 2010: 1 536 700 nötkreatur.

                                            1937: ca 3 000 000

[Tuva]

Tyvärr så äter de djur vi får på våra bord i praktiken fossila bränslen. Det har gått åt fler kalorier från fossila bränslen (spannmålsproduktion, transporter mm) än vad det finns kalorier i köttet. Köttbiten som din gammelmormor åt för 100 år sedan var däremot helt baserad på solenergi/fotosyntes.

 

Det finns ett betydande systemfel i denna guide som jag tror att väldigt få har koll på: Varenda liten metanfis och metanrap från kor och får räknas med av WWF som klimatbelastande (vilket i sig är fel då det rör sig om ett biologiskt kretslopp). Därför hamnar nöt- och fårkött så illa vad gäller klimatpåverkan i WWF-guiden. Men notera att vilda idisslare  som älg, rådjur och hjort får grönt ljus även  för klimat. Detta beror på att WWF inte räknar alls på viltets metanfisar och rapar. De anses vara naturliga medan kor och får anses vara antropogena och utgöra en av människan skapad klimatpåverkan. Detta är trams. Kor och får har bara ersatt vilda idisslare som tidigare betade på samma mark (älg, hjort, europeisk bison/vicent m m).

 

Det där med fisandet.

Om jag äter spannmål kan jag driva en liten bio-gasbil med mina utsläpp. Om jag låter bli det (och då äter fiskossekött t.ex.) slutar jag nästan fisa. Det borde räknas med, eller hur? 

[Vittvrak]

Ursäkta om jag upprepar mig lite men jag vill få med den här länken i alla köttdiskussioner http://www.growingagreenerworld.com/episode306/. Där beskrivs hur man kan öka matjordslagret med rätt betesbruk och därmed öka kolinbindningen.

[Per Wikholm]

Men nu för tiden finns det ju så många fler kor än för bara 100 år sedan.

Kan inte den stora mängden tama idisslare påverka klimatet?

Lars Sundström har redan givit ett bra svar. Vi hade ungefär dubbelt så många nötkreatur i Sverige 1930 ( 3 miljoner mot dagens 1,5 miljoner och nedräkningen pågår när en svensk mjölkbonde om dagen lägger ned). 1930 var var all nötkreatur ekologisk och uppfödd främst på gräs och sly. Inslaget av kraftfoder var minimalt. Det gick alltså att föda 3 miljoner kossor/nöt på den solkraftsdrivna föda växtligheten i Sverige erbjöd helt utan konstgödsel och bekämpningmedel. Via fäbodar utnyttjades även den svenska skogen som betesmark för djuren [ för urbana generationer födda efter 70-talet, googla "fäbod", vi urbana 60-talister har åtminstone sett fäbodar på bio/VHS som i Beppe Wolgers "Dunderklumpen" och klassikern "Fäbodjäntan"].

 

När jordbukare och boskapsskötare invaderade Sverige byttes idisslande kreatur som vicenten/Europeisk bison ut mot tama, inhägnade kossor opch annan nöt i södra halvan av Sverige. Det finns dock inga belägg för att det totala antalet/biomassan av idisslare ökade med denna förändring.

[iAnna]

Jag tänkte mest i ett lite större och längre perspektiv.

Men menar du att antalet idisslare på hela jorden är ungefär samma nu som för 1000 eller miljoner år sedan? Med skillnaden att fördelningen mellan vilda och tama har förskjutits.

 

Hur stor del av klimatet påverkas av människan (transporter, fabriker mm) och hur stor del påverkas av djuren (idisslare främst)?

 

(pinsamt okunnig i detta )

[Nybörjarn]

 

 

Hur stor del av klimatet påverkas av människan (transporter, fabriker mm) och hur stor del påverkas av djuren (idisslare främst)?

 

Idisslare påverkar inte klimatet alls.

Visst, idisslare, betande djur, binder en massa kol i marken. Men den marken kommer (om inte människan lägger sig i) senare att bli skog, som kommer att frigöra kolet ur marken (förutom i de fall då kolet kapslas in och senare blir olja m.m.). På kort sikt är det alltså BRA med betande djur, eftersom vi just nu tar upp en massa tidigare bundet kol och släpper lös det, samtidigt som vi bedriver jordbruk på tidigare betesmark vilket frigör även det kolet.

[Per Wikholm]

Ja, det totala antalet idisslare är nog ungefär detsamma idag som för 1000 eller en miljon år sedan. Det är svårt att göra någon exakt naturvårdsinventering flera årtusenden tillbaka i tiden men det finns en hel del indikationer på att det är så. Nordamerika, som var betydligt mindre påverkat av människan när den vita mannen anlände beräknas ha haft en population av bison i samma storleksordning som dagens nötkreatur i USA. Allan Savory kan vittna om att när man anlägger afrikanska naturreservat och bl a förflyttar herdefolket massaijer från området så ökar antalet idisslare dramatiskt.

 

Vi hade som sagt 3 miljoner nötkreatur i Sverige 1930 på det grönbete som fanns till hands naturligt. Låt os titta på den naturliga population idisslare som finns i Sverige idag (trots att vi lagt den bördigaste marken i Sveriges södra halva under mänsklig kultivation där tidigare europeisk bison betade). Sätt detta i proportion till 1,5 miljoner nötkreatur idag:

 

300 000 - 400 000 älgar (trots älgjakt)

225 000 - 280 000 renar (förvisso halvdomesticerade men det finns inga skäl att anta att de skulle vara färre helvilda)

300 000 - 400 000 rådjur

10 000 -13 000 kronvilt

[Per Wikholm]

För att förstå detta så är en insikt totalt nödvändig: Mänskligheten har fortfarande inte lyckats producera någon teknik som överträffar den som sker på en äng/hage vad gäller mängden av fotosyntes och därmed producerade kalorier kolhydrater (fibrer som cellulosa, stärkelse samt sockerarter) per kvadratmeter yta. Tvärtom så produceras färre kalorier på 1 kvm åker än på 1 kvm äng. Detta är ändå lönsamt då högkoncentrerade kalorier i form av spannmål är lätt att förvara och transportera jämfört med gräsvall.

 

Om vi skulle låta vår åkermark växa igen så skulle vi få fler kalorier per kvm och därmed fler idisslare som kunde leva på dessa extra kalorier. Jordbruket och boskap handlar inte om att mänskligheten med sin teknik har överträffat naturens produktionskapacitet utan enbart om ekonomi. Vi producerar färre idisslande djur per kvm i en inhägnad hage än vad som skulle produceras i vilt tillstånd på stora, öppna fält. Men inhägnaden gör att vi får äta dem istället för vargen, björnen, lodjuret eller järven. Därför är den lägre produktiviteten värt mödan. Bättre en fågel i handen än tio i skogen.

[The Biochemist]

Det spelar inte någon roll om antalet djur ökat eller inte. Det är ett kretslopp som går runt hur som helst. Om så inte var fallet skulle förstås djur som gått på jorden sen tidens begynnelse ha ackumulerat sina utsläpp i atmosfären och vår atmosfär skulle inte längre hysa liv.