Jump to content

Långsam viktnedgång och inget minskat midjemått...


Pjotor
 Share

Recommended Posts

Strikt LCHF. Inget fusk. Dricker bara vatten som vätska. Äter som sagt som man ska, följer Skaldemans ratio och läser böckerna. Trots det så går det långsamt.

 

15/5. 165,3 kg och ett midjemått på 150 cm.

15/8. 156.1 kg och ett midjemått på 150 cm.

 

Är det fett runt organ som försvunnit eller vad? Har inte gått ner en mm i omkrets.

 

Att också bara gått ner 9.2 kg inkl vatten är bättre än inget men långt från vad jag trodde jag skulle gått ner med tanke på hur tung jag är. Folk som t.ex. går på pulverdiet går ju ner det på en månad. Det lockar lite trots att jag vet hur farligt socker är, som dessa dieter mestadels består av.

 

Går jag ner i samma långsamma takt kommer det ta mig nästan ett och ett halvt år. 

 

:(

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tack för all feedback. Tycker dock inte att min viktnedgång på 100 gram per dag är något att hurra för. Visst, all vikt nedåt räknas och är bra men när det kommer att ta minst 18 månader att nå 100 kg så känns det som en evighet och tålamodet sviktar. Man vill ju väga 100 kg... i går.

 

Jag måste ha mina två koppar kaffe per dag och till varje kopp måste jag ha grädde (förr hade jag alltid socker och mjölk). Kan dessa 4 teteskedar grädde per kopp påverka viktnedgången? Har också 1 dl grädde i matlagningen per dag. Totala intaget grädde per dag är alltså närmare 1.5 dl. Äter också självklart smör (merparten av det tillsatta fettet) och har till äggen vid frukost även majonnäs.

 

Äter två gånger per dag eftersom jag inte kan äta mer, är inte hungrig. Äter frukost kl 07 och middag vid 17-18. Så jag fastar redan 10-11 timmar på dagen och 13-14 timmar på kvällen och natten. Ska prova 5:2 eller liknande. Ska man fasta helt eller ska man äta dessa 600 kcal som många verkar äta?

Link to comment
Share on other sites

Att rasa i vikt som man kan göra med diverse bantningsmetoder är iofs rätt trevligt men det håller nästan aldrig. Vi är legio som har jojobantat oss till allt högre vikt. Det du gjort nu är att ändra till en kost som är viktnormaliserande och som tillåter dej att må ditt bästa under tiden. Ingen späkning som gör att man måste unna sej när man uppnått mål...

Det svåraste är att ändra hjärnan. Hjärnan VILL ha kolisar (men inte fysiskt) och det tar lång tid att få ett sockertroll att ligga plats i korgen. Är du hyfsat ung är det en fördel att låta kroppen anpassa sej till förändringarna. Då hinner skinnet anpassa mig sej och när du orkar ska du börja styrketräna.

Bygger du muskler ska du skita i vågen och använda måttband i stället. Det tycker jag iofs att du ska börja med redan nu. Ofta berättar de olika saker. Kag gock inte ner ett gram på 3 år men minskadr 2 storlekar

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Har inget problem med socker utan suget släppte runt 70 timmar efter att jag börjat med LCHF. Nu avskyr jag socker, äter <10 g kolhydrater per dag. Måttband använder jag redan, som sagt, och jag har inte gått ner en endaste millimeter sedan jag började med LCHF, vilket är 3 mån sedan. Har läst att man kan ha fett som ligger runt organen. Kanske detta som det tas på först för något måste det ju ha tagits ifrån med tanke på viktnedgången?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Annars så är det rätt vanligt att man tappar internt fett i magen först.. men här har du en till där kalaskulan sitter som berget trots 9 tappade kilon!

 

"Bukfett (även kallat visceralt fett) är det fett som finns i buken innanför muskulaturen och orsakar ”ölmage”. Det sitter dels i omentum (”förklädet” som hänger ner över tarmarna) dels i mesenterium (tarmkäxet, bindväven som tarmarna hänger i). När det viscerala fettet lagras i organ (t.ex. muskler, lever eller hjärta) kallar man det ektopiskt fett. Bukfettet är en snabb energidepå. Det är det första fettet som frigörs vid behov av energi mellan måltiderna. Det är också den fettvävnad som har bästa blodförsörjningen. Bukfett är en korttidslagring av energi till skillnad från underhudsfettet som frigörs mer långsamt och är en mer långsiktig energilagring. Kortisol (stresshormonet) verkar vara det hormon som lättast kan orsaka bukfetma. När vi drar ner på energiintaget (diet, bantning, svält) så är bukfetman den första fettdepån som minskar."

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/103-olika-sorters-kroppsfett/

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Kan bara repetera vad övriga redan sagt: Grattis till ett bra resultat. 3 kg i månaden är bra. Jag gick ner 22 kg på 1 år, dvs i snitt ca 2 kg i månaden.

 

LCHF är ingen quick-fix enligt kvällstidningarnas skrikande rubriker, det är ett sätt att äta på ett bra och hälsosamt sätt som oftast också har den trevliga biverkningen att man går ned i vikt. ?

 

Ha tålamod och fortsätt, ändra inte på ett vinnande koncept så länge du fortsätter i samma takt.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

När vi drar ner på energiintaget (diet, bantning, svält) så är bukfetman den första fettdepån som minskar."

 

Nu skojar du? När jag för många år sedan med VVs hjälp gick ner lite i vikt sa min dåvarande sambo: -"Jättekul att du går ner i vikt, Maria! Synd bara att det är brösten som försvinner och inte magen..." 

Hrmpf..!  :P

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...