marielusardi Posted October 5, 2015 Share Posted October 5, 2015 Läser ofta Martinas blogg och hon skrev häromdagen om leptinresistens. Stämde mycket bra in på mig. Svårt gå ner i vikt, ofta hungrig och sugen. Lätt att överäta. För att rätta till detta skulle man äta en stor frukost direkt när man vaknar. Nästan allt protein på morgonen. Jag som alltid ätit senare så det känns jättekonstigt. Men jag är mätt i kanske 7 timmar vilket inte hänt förut. Sen ska man äta två mindre måltider till på dagen. Får en känsla av att jag äter för mycket, men det känns ganska bra. Är det någon som vet något om detta. Man skulle hålla på 6veckor tror jag det vad sen hade det här rättat till sig. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted October 5, 2015 Share Posted October 5, 2015 Nu läser inte jag Martinas blogg.. men Leptinresistens är en av hypoteserna som florerar! Dvs vid välfyllda fettdepåer så utsöndras mer Leptin vilket när det når hjärnan ger signal om att man är mätt/ohungrig! Det är som mycket annat.. bara en del i den kaskad som reglerar metabolism och beteeende! Tex så finns Ghrelin som kör över leptinets signalering om att sluta äta.. diverse vanor och psykiska/psykologiska och sociala hangups kan oxå göra att man struntar i leptinsignaleringen! Hur som helst.. var glad för ditt Leptin.. det hindrar dig från att svälta ihjäl och försvinna som en våt fläck på golvet! "Bantning" handlar rätt mycket om att psykiskt övervinna leptinsignalerna! Fettväv lixom mycket annat i kroppen tenderar att vidmakthålla en balans.. dvs den signalerar så att du inte svälter dig.. så det är då en mekanism att övervinna men samtidigt att förlita sig på.. dvs det är svårt att gå ner snabbt.. Leptin kommer att skicka signaler till hjärnan som gör att du får cravings för allt möjligt, om du har tendenser att späka dig ner i vikt! 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
marielusardi Posted October 5, 2015 Author Share Posted October 5, 2015 Men om leptinreceptorerna inte tar emot leptinet förstår ju inte hjärnan att jag inte behöver äta mer eller? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted October 5, 2015 Share Posted October 5, 2015 Men om leptinreceptorerna inte tar emot leptinet förstår ju inte hjärnan att jag inte behöver äta mer eller? De tar emot dem.. men har du vant dig/hjärnan vid den signalmängden så struntar du i dem! "There are always space for some dessert"! Som sagt vad.. den mesta reglering i kroppen sker i kaskader och med negative feedback.. till det kommer ytterligare signaler.. psykiska/psykologiska/sociala! Ångest/deppighet/leda kan botas för stunden genom att äta något gott.. och höja Dopamin.. det går rätt fort över.. men då är det bara att ta en kaka till! Tror att Dopamin är bra mycket viktigare i sammanhanget än leptin.. Dopamin är feel good hormon.. och grunden för allt beroende! 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Effie Posted October 6, 2015 Share Posted October 6, 2015 Jag kan inte påstå att jag vet något - men jag testar. Stor frukost, med mycket protein och fett, två mål till med lite lite protein och huvudsakligen fett. Äter dem när jag brukar äta lunch och middag (vilket då blir frukost kl 06, lunch kl 11 och middag vid 18) Jag associerar frukost till tvångsmatningsmaskin för gäss... Ordet hunger saknar betydelse på morgonen. Men jag har hållit på I en vecka. Tvingar I mig. Det kommer att bli en lättnad när jag kan sluta igen (jag vänjer mig inte). Första dagen: huvudvärk. Tredje dagen: inte hungrig överhuvudtaget. Och så känns det nog fortfarande. Äter för att jag ska äta. Inte särskilt sugen på något heller. Jo, kaffe/örtte - det växlar. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
marielusardi Posted October 6, 2015 Author Share Posted October 6, 2015 Effie visst är det svårt att äta en stor frukost när man inte är van, men efter det tänker jag inte på mat på kanske 7 timmar vilket jag annars gör. Det känns skönt. Det känns ganska bra ändå att äta så här men som du säger ibland äterman för att man ska och inte för att manär hungrig. Nu ska vi inte räkna kalorier men jag är ändå rädd att äta för mycket. Det jag skulle vilja bli av med med detta är detta ständigt tänkade på mat, vad och när jag ska äta. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted October 6, 2015 Share Posted October 6, 2015 En del är helt enkelt morgonmänniskor.. fast de flesta är faktist sk kvällsmänniskor! Och på det.. en hel del stiger upp i svinottan och då är det långt till 12 rasten då man kan äta lunch! Oså.. gäller antagligen morgonmänniskor.. äta en rejäl frukost.. hoppa lunchen för att sen äta på kvällen när man kommer hem! Grejen är att hitta det som funkar för dig.. oså på det i din sociala kontext.. med fasta rasttider samt att man skall vara föredömme och äta med barn/partner senare! Märker helt klart att man är anpassningsbar, om man väl är omställd! Hemma vill jag inte ha frukost före 11-12, dvs på vardagar äter jag lunch vid 12-rasten! Oså var det de där semesterresorna.. både i Sverige och utomlands.. där det ingår minst frukost.. då går det helt plötsligt hur bra som helst att äta 8-10 och kvällsmåltiden 18-20! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Effie Posted October 7, 2015 Share Posted October 7, 2015 Ja, det finns nog manga sätt att äta på...nu tänkte jag I 4-6 veckor följa Martinas råd så gott jag kan: 3 mål per dag, rejäl proteinrik frukost, lunch och middag lite protein mycket fett. Frukosten trycker jag ner (därav tanken på tvångsmatningsapparat), lunch och middag är jag inte hungrig, så då äter jag mindre (har delat vanliga lunchmatlådan på två luncher). Totalen blir mer fett än innan. Har inte mätt/vägt/räknat. Brukar inte ha några större problem med att äta 11:00 och 18:00 - men kan få sug på kvällarna, efter "nånting", som jag inte hittar I skåpen hemma; det är irriterande. Tänkte se om detta hjälper. Har inte heller riktigt någon känsla av hunger och mättnad - vad är lagom? När ska jag sluta? Har inte märkt någon påverkan på vikten, men jag har ju bara hållit på en vecka ännu. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
andush Posted October 8, 2015 Share Posted October 8, 2015 Hur som helst.. var glad för ditt Leptin.. det hindrar dig från att svälta ihjäl och försvinna som en våt fläck på golvet! "Bantning" handlar rätt mycket om att psykiskt övervinna leptinsignalerna! Fettväv lixom mycket annat i kroppen tenderar att vidmakthålla en balans.. dvs den signalerar så att du inte svälter dig.. så det är då en mekanism att övervinna men samtidigt att förlita sig på.. dvs det är svårt att gå ner snabbt.. Leptin kommer att skicka signaler till hjärnan som gör att du får cravings för allt möjligt, om du har tendenser att späka dig ner i vikt! Här blev det inte riktigt rätt ser jag..! Vid leptinbrist så händer raka motsatsen till att man svälter ihjäl. Det finns en genetisk sjukdom kallad "Leptin Deficiency Disorder" som gör att fettcellerna inte kan producera leptin, vilket leder till att hjärnan inte "ser" den fettvävnad som finns och därmed skruvar upp metabolismen för att lagra på mer fett. En dysfunktion i denna feedback har tvärtom effekten att fett lagras i överdriven mängd. Detta är dock en extremt ovanlig sjukdom och kan behandlas med syntetiskt leptin för önskad effekt. Det vanligaste problemet med leptin är dock inte bristen på det, men däremot hjärnans förmåga att registrera det. Leptinresistens är leptinets motsvarighet till insulinets T2-diabetes och LDD är motsvarigheten till T1-diabetes om vi ska jämföra olika insulin- och leptinsjukdomstillstånd. Leptin är ett extremt viktigt ämne i feedbacken som talar om för hjärnan hur energidepåerna ser ut i kroppen. Det är därför som undernärda kvinnor tappar sin mens, och utebliven menstruation behandlas med just leptin. Det är även anledningen till att överviktiga gravida med havandeskapsproblem ofta får rådet att gå ner i vikt. Vad man egentligen vill uppnå med detta är en ökad leptinsensitivitet så att hjärnan fattar att den faktiskt har energireserver och därmed kan knäppa igång reproduktionsapparaten igen. Det är även det hormon som starkast påverkar utsöndringen av ghrelin, så det är fullt logiskt att någon som är leptinresistent har betydligt svårare känna mättnadskänsla. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.