Jump to content

Topp 4 inflammatoriska livsmedel


Rickard
 Share

Recommended Posts

Skulle vilja bryta ut nr.1 lite mer i följande inbördes rangordning:

1. Fruktossirap (HFCS) samt övriga sötningsmedel som enbart består av olika monosackarider höghaltigt på fruktos.

2. Raffinerade monosackarider höga på glukos (typ glukossirap)

2. Raffinerade polysackarider (majsstärkelse, majssirap m.fl)

4. Naturliga polysackarider sukros/sackaros (vitt bordssocker)  samt laktos (mjölksocker)

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Skulle vilja bryta ut nr.1 lite mer i följande inbördes rangordning:

1. Fruktossirap (HFCS) samt övriga sötningsmedel som enbart består av olika monosackarider höghaltigt på fruktos.

2. Raffinerade monosackarider höga på glukos (typ glukossirap)

2. Raffinerade polysackarider (majsstärkelse, majssirap m.fl)

4. Naturliga polysackarider sukros/sackaros (vitt bordssocker)  samt laktos (mjölksocker)

Låter rimligt att rangordna olika sorters socker! Men menar du att dina 1-4 samtliga hör hemma på förstaplatsen i Martinas lista? Alltså sukros är mindre dåligt än HFCS men ändå värre än Martinas 2-4? Kanske detta blir hårklyverier men nyfiken på dina tankar  :)

Link to comment
Share on other sites

Låter rimligt att rangordna olika sorters socker! Men menar du att dina 1-4 samtliga hör hemma på förstaplatsen i Martinas lista? Alltså sukros är mindre dåligt än HFCS men ändå värre än Martinas 2-4? Kanske detta blir hårklyverier men nyfiken på dina tankar :)

Relevant funderation absolut. Vanligt sukros/sackaros är jag väldigt skeptisk till som en stor bov till den havererade folkhälsan i väst. Testa käka ett par hundra gram vitt socker och se vad som händer, det kommer iaf inte kunna stanna kvar i din kropp på samma sätt som motsvarande kalorimängd monosackarider gör! Låt säga att vitt bordssocker skulle hamna betydligt längre ner på Martinas lista, medan alla processade monosackarider skall ha den självklara förstaplatsen.

 

Om vi ska ägna åt åt hårklyveri så tycker jag att listan även i övrigt är väl allmängiltig, men man vill väl inte krångla till det alltför mycket med biokemi och olika definitioner för läsaren. Men på samma sätt som det är skillnad på socker och socker så är det även skillnad på gluten och gluten. Den växtförädling som drevs av framförallt Norman Borlaug (gröna revolutionen) under 60-talet ledde till en förändring av glutenproteinets sammansättning och struktur. Borlaug agerade säkerligen i all välmening och fick ju även Nobels fredspris för detta, men så här 50 år senare kan vi se de oönskade effekter som uppkommit, bl.a. en fördubbling av antigliadin antikroppar hos befolkningen och ökade problem med celiaki.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Angående omega-6 visade 2012 års genomgång av RTC:s inte på ökad inflammation, inklusive LA: http://www.andjrnl.org/article/S2212-2672(12)00464-9/abstract

Det var intressant, för som jag förstår abstracten så stämmer observationerna inte med vår teori... Jag berättade om denna genomgången för Martina som lovade att kolla på det.
  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Fast även om omega-6 (såsom LA) inte nämnvärt bidrar till inflammation i praktiken, skulle jag ändå oroa mig för överintag. Dels därför att det borde skapa oxidativ stress (PUFA oxiderar lätt), dels helt enkelt för att vi under vår evolution inte haft möjlighet få i oss särskilt mycket (miljöförändringar är ofta inte bra för biologiska organismer).

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Fast även om omega-6 (såsom LA) inte nämnvärt bidrar till inflammation i praktiken, skulle jag ändå oroa mig för överintag. Dels därför att det borde skapa oxidativ stress (PUFA oxiderar lätt), dels helt enkelt för att vi under vår evolution inte haft möjlighet få i oss särskilt mycket (miljöförändringar är ofta inte bra för biologiska organismer).

Etter at jeg kuttet ned på omega 6 har jeg mindre innflamatosike smerter i min kropp i hvertfall.. Merkabar forskjell.( kan det være psykisk?)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag har inte sett något övertygande angående att PUFA oxiderar, någon kanske kan länka nåt intressant om det?

 

Om inte annat så innebär ju oljor alltid tomma kalorier, det är väl anledning nog att hålla konsumtionen låg för min del =)

Inte så lätt att finna artiklar om försök men jag fann dessa: 

 

 

http://www.nature.com/ejcn/journal/v53/n7/abs/1600783a.html

 

 

http://www.fasebj.org/cgi/content/meeting_abstract/22/1_MeetingAbstracts/1094.1

 

 

http://ajcn.nutrition.org/content/71/1/197S.full

 

 

Rent biokemiskt är det så klart ingen tvekan att fleromättade fettsyror oxiderar oerhört mycket lättare än enkelomättade, och de senare i sin tur mycket lättare än mättade. Men frågan är vad detta verkligen betyder. I teorin skulle det inte vara något problem om det finns en antioxidant tillgänglig per oxiderad fettsyremolekyl. Men jag tycker man ska vara försiktig, speciellt ska man inte värma PUFA för då oxiderar de ännu lättare. Men majonnäs gjord på rapsolja borde vara ok.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

 

Inte så lätt att finna artiklar om försök men jag fann dessa: 

 

 

http://www.nature.com/ejcn/journal/v53/n7/abs/1600783a.html

 

 

http://www.fasebj.org/cgi/content/meeting_abstract/22/1_MeetingAbstracts/1094.1

 

 

http://ajcn.nutrition.org/content/71/1/197S.full

 

 

Rent biokemiskt är det så klart ingen tvekan att fleromättade fettsyror oxiderar oerhört mycket lättare än enkelomättade, och de senare i sin tur mycket lättare än mättade. Men frågan är vad detta verkligen betyder. I teorin skulle det inte vara något problem om det finns en antioxidant tillgänglig per oxiderad fettsyremolekyl. Men jag tycker man ska vara försiktig, speciellt ska man inte värma PUFA för då oxiderar de ännu lättare. Men majonnäs gjord på rapsolja borde vara ok.

 

Har ni skrivit någonstans vad som menas med de olika förkortningarna ni använder? PUFA osv.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Här är en som varnar för soja, http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/kott/soja.htm, med en del referenser längst ner.

 

"Fytinsyra hämmar upptagning av mineraler, som kalcium, magnesium, koppar, järn och zink. Syran neutraliseras inte med normala tillagningsmetoder som blötläggning och långa koktider. Eftersom du behöver mineralerna för att hålla dig frisk och eftersom till exempel järn är så betydelsefullt för syretransporten i blodet, är det lätt att förstå nackdelarna med intag av fytinsyrahaltiga födoämnen för den som idrottar. Höga halter av fytinsyra är skadliga för tillväxten hos barn och ungdomar. Inte bara soja, utan också fullkornsprodukter, innehåller fytinsyra."

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...