Jump to content

Nej, köttkonsumtionen är inte orsaken till havets övergödning


Per Wikholm
 Share

Recommended Posts

Om övergödningen per gram utvunnet protein är 50% lägre med bönor än oxfile finns det väl ändå någon form av sanning i påståendet?  (och vice versa för den delen ;)  )

Du talar nu om produktion av kött jämfört med bönor antar jag?!? Eller hävdar du att vi kommer att kissa och bajsa ut 50 % mindre fosfor och kväve om vi ersätter kött med bönor? I så fall vill jag gärna ha en referens på det påståendet.

 

WWF kom för några år sedan fram till resultatet att gräsbeteskött och bönodling har ungefär lika stor klimatpåverkan (förvisso än annan fråga än övergödning). Problemet är när köttuppfödningen baserar sig på kraftfoder som framställts med hjälp av övergödande konstgödsel och när djuren står installade och deras egen gödsel inte sprids över en stor yta som i naturen.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Sega råttor och annat gelégodis innehåller väl minst lika mycket protein som kött. Gelégodis borde ju bestå mest av gelatin som till en tredjedel består av glycin som är ett protein. Hur mycket har inte konsumtionen av godis ökat? Har de räknat med det i sin rapport?

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Köttskattetramset fortsätter... men vad gör vi om det blir verklighet? Mobiliserar oss med getter i trädgården och traktorlass med ruttna tomater på beslutsfattarnas entrétrappa?

 

Unga välutbildade tror att kött är miljöfarligt, och lever giftigt... jeez

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Nej, det är helt rätt. WWF har raderat denna slutsats från sin webbsida så man får nog rota i Internet Archive om man ska hitta den. I övrigt hänvisar jag till vad jag skrivit om WWF´s köttguide i senaste numret av LCHF Magasinet. I korthet, huvudfelet är att man räknar in kors metanutsläpp som är ett naturligt kretslopp av kol helt utan fossila bränslen i kalkylen och som skulle finnas även om det inte bodde en enda människa i Sverige. Idisslare har funnits i det här landet i sedan inlandsisen drog sig tillbaka och i stort antal. I dag har vi ca 1 miljon vilda idisslare som älg, ren (halvvild), hjortar och rådjur att jämföra med 1,4 miljoner nötkreatur (som var dubbelt så många för 100 år sedan och då helt ekologiska) och detta trots att vi människor har lagt beslag på den bördigaste marken i södra Sverige där tidigare den europeiska bisonen/visenten strövade.

 

Vidare tar WWF´s klimat & köttguide (som de kopierat rakt av från SLU) ingen hänsyn alls till att gräsbetande djur i symbios med ängsmark faktisk bidrar till att lagra in CO2 i marken till skillnad från plöjd jordbruksmark som alltid läcker CO2 till atmosfären.

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Jag har inte läst rapporten själv, men någon annan kommenterade att det huvudsakliga problemet är utsläpp från produktionen av animaliska livsmedel, inte de utsläpp som sker via urin och avföring. Detta enligt rapporten, men det gick nog förlorat i artikeln i DN 

Nej, ingen har kunnat läsa rapporten eftersom den släpps först på onsdag. Det här är ett så kallat spinn som jag känner igen från politikens värld. Man släpper en nyhet om något som ingen annan kan granska eftersom detta något ännu inte publicerats. Svårt att argumentera emot.

 

I väntan på rapporten måste man ändå fråga sig varför vi ska ha en generell köttskatt som drabbar allt kött trots att kött kan vara producerat med alltifrån naturbete till strikt kraftfoder med monumentalt skilda effekter på klimat och övergödning. Och varför ska vi då inte även ha en mejeriskatt på mjölkprodukter och ost och en äggskatt? Fast det skulle ju så klart även uppröra lakto-ovo vegetarianer och det är svårt att få politisk uppslutning för en skatt som bara rena veganer applåderar.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Skatt på kraftfoder, konstgödsel och bekämpningsmedel istället? Och det måste i så fall tillämpas på ett sätt så att vår inhemska produktion överlever konkurrensen med utlandet. Och skattelättnad på miljövänligt, t ex naturbetat?

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

En skatt på alla varor i förhållande till koldioxidutsläpp vore väl inte fel. Men säkert supertrixigt att utforma, sen kommer det ju nya siffror också allt eftersom, och till exempel gräsbetat kött verkar ju vara lite svårräknat och väldigt beroende på lokala omständigheter. 

 

Enklast är väl att ta bort alla parkeringsplatser vid affärerna.. så att folk får gå eller cyckla till affären!

 

Det innebär ioförsej döden för alla stormarknader.. vilket ioförsej knappast är något fel i!

 

Oså lag med höga viten att alla affärer skall tillhandahålla gräsbetat ekologiskt kött.. så man f*n slipper åka land och rike runt för att få tag på tjänlig mat!

 

Grejen är fortfarande att så länge man inte tillför kol i form av olja så kommer korna alldrig att tillföra ytterligare kol till atmosfären!

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Läs genom artikeln om methanogenesis på wiki så bör det klarna

 

Iomed att jag inte har lust att läsa ytterligare en artikel av folk som inte har någon som helst pejling på varken det ena eller andra så får du gärna sammanfatta och förklara skillnaden mellan metanogenes av oljebaserad och icke oljabaserad metanogenes!

 

Sen så får du oxå gärna sammanfatta vad de skriver om lagkrav på gräsbeteskött ialla affärer utan tillförd olja samt hur det står sig i förhållande till att behöva ha bil och åka land och rike runt för att få tag på tjänligt, ekologiskt icke oljeuppfött kött!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Nej, jag tänker inte läsa Wicki vad gäller metanogenes men jag har läst tiotals böcker och säkert hundratals studier med aknytning till frågan. Kort sammanfattat: korna uppfann inte metanogenes. Metanproducerande bakterier anses vara bland de första livsformerna på jorden för 3,5 miljarder år sedan. Korna får i sig metanproducerande bakterier från gräset de äter. Om du har tagit in en plastpool nu till hösten så kan du i praktiken bevittna vad de naturligt förekommande metanproducerande bakterierna har åstadkommit i form av förruttnelse under plastpoolen. Helt utan kor.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Visst är det så att metanproducerande bakterier funnits under lång tid. Alla bakterier arbetar dock inte utan syre. Vad som händer under poolen är inte representativt för resten av gräsmattan. Fler kossor, mer metangasproducerande bacillusker. 

Men metangas är bara ett av problemen med köttproduktionen. Gräsbetat kan minska vissa problem, men samtidigt ökar andra problem. Mer gräs innebär mer ustläpp av metangas eftersom det är svårare att bryta ner, samt långsammare tillväxt och därför längre levnadslängd med större ustläpp som följd. Jag tror forskarna bakom tex FN:s rapporter är i en bättre position att reda ut alla dessa effekter och summera ihop resultatet. 

Link to comment
Share on other sites

Vilket kortsiktigt tänkande. Typ "det ser ut att funka bra just nu, så bränn på. Strunta i insatta forskares varningar för framtiden"

 

Men jag lämnar diskussionen angående kossor och klimatet nu, det handlade ju om köttets påverkan på övergödning 

 

Det handlar i förstone om tillförd olja och kol.. utan den tillförda inga djur någon ytterligare metan till atmosfären!

Link to comment
Share on other sites

Finns gott om kol här i världen att omvandla till metangas

Mm.. risodlingar tex!

 

Grejen är fortfarande att så länge man inte tillför olja, kol eller gas så ökar inte mängden kol som kan omvandlas till metan.. såvida man inte odlar mer.. varvid det blir ett problem med befolkningstillväxt!

 

Osen så är vattenånga ett värre problem.

 

Kor.. andra idisslare är grovfoderätare, de är en del av kolets kretslopp.

 

Näe skall du komma åt de ökade halterna fritt kol i luften får du i förstone se över olje och kolutvinning.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Men samtidigt så ger dom ju ännu sämre betyg för foderkött, dom skriver ingenstans om att man bör äta mer foderkött. Gräsbetat har stora fördelar för miljön, men vad gäller klimatet så är det mer en blandad påse. Jag ser inget konstigt med det i sig, dom beskriver bara hur verkligheten ser ut. Dom förspråkar mindre men bättre kött och beskriver naturbeteskött som det bästa valet.

Jag tycker dom har varit fega med att föreslå en mer växtbaserad kost trots att dom har tydliga siffror på att tex baljväxter innebär så mycket mindre utsläpp. Jag skulle nog tillskriva det rädslan att förlora betalande medlemmar snarare än pengar från köttindustrin, men vem vet.

 

Zepp:

hur tänker du kring metangasen i just risodlingen då? Är den också klimatneutral i din modell? Den bidrar ju heller inte med kol som inte redan fanns där

Link to comment
Share on other sites

Men samtidigt så ger dom ju ännu sämre betyg för foderkött, dom skriver ingenstans om att man bör äta mer foderkött. Gräsbetat har stora fördelar för miljön, men vad gäller klimatet så är det mer en blandad påse. Jag ser inget konstigt med det i sig, dom beskriver bara hur verkligheten ser ut. Dom förspråkar mindre men bättre kött och beskriver naturbeteskött som det bästa valet.

 

Jag tycker dom har varit fega med att föreslå en mer växtbaserad kost trots att dom har tydliga siffror på att tex baljväxter innebär så mycket mindre utsläpp. Jag skulle nog tillskriva det rädslan att förlora betalande medlemmar snarare än pengar från köttindustrin, men vem vet.

 

Altså jag har inga som helst problem med att de konstaterar att det är mänsklig aktivitet och vår ohemula och ohejdade vilja att äta mat som ställer till problem i naturen/miljön!

 

Men det är intet i proportion till att vi utvinner och använder fosilt kol till allt möjligt!

 

Vi måste bort från fosilkolsberoende om vi skall kunna minska mängden kolföreningar i luften.

 

Och som du vet så utvinner kor inte en endaste droppe olja.. lika lite som älgarna i skogen!

Link to comment
Share on other sites

Så, nu har jag skummat igenom rapportens delar om köttkonsumtion.

 

http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1539/1539964_samha--llsfenomen-och-a--tga--rder-hmi-rapport-2015-6.pdf

 

Precis som förväntat så finns här inga vetenskapliga argument alls för att animaliskt protein i vår föda skulle ge en större belastning av fosforutsläpp eller kväveutsläpp än högkvalitativt protein från vegetabilier så DN-artikelns fokus på vårt kiss och bajs var med andra ord trams. Däremot varnas det för generell överkonsumtion av proteiner vilket självklart ger en ökad belastning på våra reningsverk som inte renar bort kväve och fosfor till fullo.

 

På sidan 15 i rapporten finns en väldigt bra illustration som jämför svensk respektive turkisk proteinkonsumtion 1960-2010 i gram per dag. I Sverige dominerar animaliskt protein starkt medan i Turkiet dominerar vegetabiliskt protein starkt. Notera dock att totalen av proteinintaget är tämligen konstant för båda länderna över tid med bara en svag ökning och ligger kring 100 g protein  per dag. Vad var det jag sa i tidigare inlägg om tämligen konstant proteinintag mellan länder och över tid? Baserat på tumregeln 1 g protein per kg (önskad/normal) kroppsvikt skulle man kunna argumentera för att både svenskar och turkar åtminstone borde försöka gå tillbaka till 60-talets nivå kring 90 g och kanske ännu lite lägre. I vilket fall så torde svenskar och turkars närmast identiska proteinintag ge samma belastning på reningsverken.

 

Den relevanta kritiken mot animaliskt protein i rapporten handlar som jag ser det enbart om produktionssättet och inte om konsumtionsandelen. Det noteras att 70 % av Sveriges åkermark används för (kraft-)foder till djur. Det är detta som är felet. Låt korna beta sin naturliga föda istället. En generell köttskatt skulle slå lika hårt mot gräsbete som mot kraftfoder så hur Havsmiljökommissionen kan komma fram till detta som förslag är obegripligt.

 

För övrigt: Rätta mig om jag har fel men jag känner inte till något land i världen som har infört en köttskatt. Det beror nog inte bara på att det skulle vara extremt impopulärt utan också extremt byråkratiskt att införa och kontrollera. En allt större del av vår matkonsumtion är färdigrätter, hel- och halvfabrikat med odefinierat inslag av köttprodukter. Hur stor köttskatt ska en Chicken McNuggets ha? Ska även Karamellkungens lösgodis med animaliskt gelatin köttbeskattas?

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Risplantorna utvinner heller inte olja. Så är ris och kossor neutrala, eller kan det påverka trots det?

 

Om gräsbetat är neutralt, är det fortfarande neutralt om 7 miljarder människor äter det?

Johan, den stora skillnaden mellan ris och kor/idisslare är att risodling till en mycket större del är antropogent. På större delen av det som idag är jordbruksmark betade idisslare en gång i tiden och de gjorde det i stort antal. Även om det är svårt att göra naturvårdsinventeringar i efterhand tyder mycket på att t ex vild bison i Amerika fanns i en mängd som är i samma storleksordning som dagens nötkreatur i USA. Så idisslarnas naturliga metanproduktion var hög redan då (fast utsläppen var förmodligen lägre jämfört med dagens feedlots med knähöga dynghögar).

 

Det metanproducerande vilda ris som växte i våtmarker i Asien innan människans ankomst kan på samma sätt som idisslare sägas var naturligt men huvuddelen av det ris som produceras idag har människan skapat med konstbevattning och tillhörande extra metanutsläpp. Det är ett antropogent metanutsläpp som inte skulle ha funnits naturligt.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag håller med om att DN:s artikel var missledande och att det framförallt är produktionen som är problemet.

Rapporten nämner dock att proteinkonsumtionen är 110g, jämfört med dagsbehovet 58g i snitt, så en viss överkonsumtion verkar ju finnas att ta av.

Men det är inte bara foderdjur som är problemet. Rapporten skriver också:

"En hög konsumtion av exempelvis kött kräver en hög produktion, och detta för med sig betydande utsläpp av växtnäringsämnen till vatten och luft vid såväl odling av djurfoder som vid betesdrift och hantering av gödsel."

Det vore säkert svårt att införa en köttskatt och avgränsa det på ett bra sätt, men det är nog sämre att inte göra något än att det kanske slår lite orättvist mot gelegodis eller nåt annat.  Jag skulle väl inte ha nåt emot att skatten var mindre för gräsbetat kött... 

Angående det andra inlägget så spelar det väl mindre roll för atmosfären huruvida vi människor räknar metangasen som antropogent eller inte.
1 kalori naturbetat kött innebär mer metangas och andra utsläpp än 1 kalori ris. Vi kan i sagsläget välja vad vi ska plantera och då bör vi ta det som orsakar minst utsläpp i atmosfären, även om det känns "orättvist" mot idisslarna att dom ska behöva stå tillbaka pga bland annat den tidigare och nuvarande användningen av fossilt bärnsle. Jag tycker givetvis att vi ska ta det lugnt md det fossila också. Vi är nu 7 miljarder människor och det kräver att vi anpassar oss och vår produktion till rådande omständigheter. Vi måste arbeta på bred front för att lösa klimatproblemen. 

Link to comment
Share on other sites

"Angående det andra inlägget så spelar det väl mindre roll för atmosfären huruvida vi människor räknar metangasen som antropogent eller inte.


1 kalori naturbetat kött innebär mer metangas och andra utsläpp än 1 kalori ris. Vi kan i sagsläget välja vad vi ska plantera och då bör vi ta det som orsakar minst utsläpp i atmosfären, även om det känns "orättvist" mot idisslarna att dom ska behöva stå tillbaka pga bland annat den tidigare och nuvarande användningen av fossilt bärnsle."

-------------

Nr 1. Johan, hela WWF´s köttguide (som de kopierat från SLU) bygger på vad som anses antropogent eller inte. Notera att allt nötkött även naturbetat får sura, röda smajlisar i denna guide medan älgkött får glada smajlisar. Jag har varit i kontakt med en av huvudförfattarna bakom SLU´s ursprungliga rapport och frågat just omkring detta. Hon erkände utan förbehåll att det sannolikt är så att en älg producerar precis lika mycket metan per kilo kött som gräsbetat nötkött men det hela handlar om att älgen bedömdes vara icke-antropogen medan nötboskapen bedömdes vara antropogen. Att risproduktionen till största delen är antropogen är därför väsentligt. Det är nya metanutsläpp som människan skapat.

 

Nr 2. Nej, det är inte rimligt att jämföra livsmedel enbart utifrån kaloriinnehåll, man måste se till övriga näringsämnen också. Ingen människa kan överleva på ris allena medan det däremot går att överleva på kött/animalier alena (inuiter etc). Om vi bara såg till maximal kaloriproduktion utan metanproduktion så skulle vi kunna komma överens om att sockerrör och sockerbetor bör ersätta såväl idisslare som ris. Jag är inte säker på att det vore optimalt för folkhälsan ;-)

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

När det gäller djurproduktion håller Jordbruksverket alla oss med djur i öronen med begränsningar av fosfor och kväve utsläpp vilket de kollar med upprepade besök. Hade ett år sex inspektioner från länsstyrelse och jordbruksverk B) , så den vägen göder det inte vattendragen. 

Jag har heller inte sett någon distinktion mellan gräsbetas kött och kraftfoderuppfödda djur på liten yta när det utreds.

 

Rolle på Österlen

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det är väl snarare så att älgen skulle haft en röd smiley också än tvärtom. Men produktionen och konsumtionen av det är så pass liten så det spelar nog mindre roll hur man räknar på det. Vi kan uppenbarligen inte försörja folk på vilt i vilket fall, det är inte hållbart.

Givetvis förslår jag inte att man ska leva enbart på ris, det är en jämförelse av produktionseffektivitet. Men skillnaden är så pass stor (~100ggr) av utsläpp så det spelar ingen roll om du även faktorerar in andra näringsämnen. Vilket också visas av alla studier av olika kostmönsters utsläpp, där en helt växtbaserad kost alltid har lägst påverkan på klimatet. Man kan fortfarande välja potatis framför ris för att ytterligare minska påverkan.

Link to comment
Share on other sites

Det är väl snarare så att älgen skulle haft en röd smiley också än tvärtom. Men produktionen och konsumtionen av det är så pass liten så det spelar nog mindre roll hur man räknar på det. Vi kan uppenbarligen inte försörja folk på vilt i vilket fall, det är inte hållbart.

 

Givetvis förslår jag inte att man ska leva enbart på ris, det är en jämförelse av produktionseffektivitet. Men skillnaden är så pass stor (~100ggr) av utsläpp så det spelar ingen roll om du även faktorerar in andra näringsämnen. Vilket också visas av alla studier av olika kostmönsters utsläpp, där en helt växtbaserad kost alltid har lägst påverkan på klimatet.

Seriöst Johan, anser du att älgen inte har rätt att leva för att den sedan urminnes tider råkar rapa och fisa metan? Den är ett naturligt inslag i vår fauna. Vi har ungefär 300-400 000 älgar i Sverige trots en betydande avskjutning.

 

Klimatfrågan hör inte till denna tråd även om jag gladeligen skulle diskutera den i en annan tråd. Evidens för att växtbaserad kost har lägst klimatpåverkan finns bara så länge man sticker huvudet i sanden och låtsas som att jordbruket med monokulturer inte har bidragit till massiv ökenutbredning och jorderosion som man inte räknar in som CO2-utsläpp.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Nej, inte alls. Givetvis tycker jag vi ska ha vilda djur i skogen. Även om dom också producerar metangas. Det om något är väl en klimatkostnad som vi bör ta. Dessutom en relativt liten kostnad också. Sen är ju metangas bara en del av köttets utsläpp också, och där skiljer det sig säkert mellan gräsbetat och viltkött, men hur mycket är nog svårt att avgöra.

Det jag menar är att oberoende vad vi väljer att kalla antropogena utsläpp så påverkar dom klimatet likadant. 

 

Kött orskar i storleksordningen 50-100ggr mer utsläpp än potatis, ris, bönor osv. Alla dessa är mänskliga aktiviteter. Oavsett om du kan visa att det har funnits X antal vilda visenter tidigare, eller jag kan visa att det växt Y antal potatisar vilt tidigare, så är allt detta mänskliga aktiviteter idag. Men ännu viktigare är att utsläppen är precis lika reella oavsett om vi kallar dom antropogena eller inte.

Jag tror överlag forskarna har koll på att ta hänsyn till ökenutbredning och jorderosion i beräkningarna, även om det kanske går att hitta någon enskild studie som inte tar hänsyn till det. Man försöker ju räkna på alla effekter som är involverade, och modellerna blir mer och mer förfinade med tiden. Visst håller jag med om att odling av ettåriga växter och marker utan växtlighet på är ett problem för jorderosion, men det är problem som man arbetar på att lösa och det är så vitt jag vet kända effekter som man tar med i jämförelser mellan olika livsmedel. På vilket sätt bidrar en växtbaserad kost idag till ökenubredning? 

Link to comment
Share on other sites

Nej, inte alls. Givetvis tycker jag vi ska ha vilda djur i skogen. Även om dom också producerar metangas. Det om något är väl en klimatkostnad som vi bör ta. Dessutom en relativt liten kostnad också.

 

Är det inte lite märkligt att du överhuvudtaget tänker på älgen som en "klimatkostnad"? Och du skriver "bör", så du är inte helt säker på att vi ska låta dom leva?

Link to comment
Share on other sites

Men samtidigt så ger dom ju ännu sämre betyg för foderkött, dom skriver ingenstans om att man bör äta mer foderkött.

What? De framhäver ju solklart kraftfoder som det minst dåliga alternativet! "Nötkreatur som betar magra naturbeten växer ofta långsammare än djur som föds upp på mer energirikt foder (t.ex. vallfoder från åkrar som gödslats eller spannmål). Det leder till att de riskerar att släppa ut mer metan under sin livstid än djur som får ett mer proteinrikt foder och som därmed växer snabbare." Hur kan detta inte vara att propagera för kraftfoder framför naturbeteskött när man i stycket innan påstår att metangas är en av de allvarligaste växthusgaserna?
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Så, nu har jag skummat igenom rapportens delar om köttkonsumtion.

 

http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1539/1539964_samha--llsfenomen-och-a--tga--rder-hmi-rapport-2015-6.pdf

 

...

På sidan 15 i rapporten finns en väldigt bra illustration som jämför svensk respektive turkisk proteinkonsumtion 1960-2010 i gram per dag. I Sverige dominerar animaliskt protein starkt medan i Turkiet dominerar vegetabiliskt protein starkt. Notera dock att totalen av proteinintaget är tämligen konstant för båda länderna över tid med bara en svag ökning och ligger kring 100 g protein  per dag. Vad var det jag sa i tidigare inlägg om tämligen konstant proteinintag mellan länder och över tid? Baserat på tumregeln 1 g protein per kg (önskad/normal) kroppsvikt skulle man kunna argumentera för att både svenskar och turkar åtminstone borde försöka gå tillbaka till 60-talets nivå kring 90 g och kanske ännu lite lägre. I vilket fall så torde svenskar och turkars närmast identiska proteinintag ge samma belastning på reningsverken.

...

 

Nu har jag inte läst alla bokstäver i rapporten ...

Men undrar varför de jämför proteinkonsumtionen med Turkiet?

Vad jag förstår handlar rapporten om svenska hav, inte Medelhavet eller Svarta havet. Borde man inte jämföra med nåt land runt Östersjön istället?

Link to comment
Share on other sites

 

Håller fullständigt med. Det är dagens odling runt världen som förstör våra jordar till väldigt stor del, men det talas det inte så mycket om i massmedia. Samtidigt ska kobönderna skämmas för att de föder upp nöt?????

 

Rolle på Österlen

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Är det inte så att vi människor också producerar växthusgaser, särskilt när vi äter vissa typer av vegetabilier, förutom att vi frisläpper mängder via jordbruk? Det miljövänligaste alternativet vore väl att utrota mänskligheten och låta kossorna fisa i fred.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...