Jump to content

Att övervintra klimakteriedimman...


DRAKULLA

Recommended Posts

59 minuter sedan, MariaF sade:

Tycker ju jag borde vara bekant med de flesta klimakteriebesvären vid detta laget men funderar över om man får febertemperaturer av vallningar? Jag känner mig lite yr och trött emellanåt och ofta visar tempen strax över 38*C då, för att några timmar senare visa lägre. Jag är ute och springer även dessa dagar utan att känna nåt speciellt. Är det vallningar jag märker av? Jag har ju inga svettningar, troligen tack vare progesteronet, men tänker att viss östrogendominans kan jag ju ha fått nu när jag tar östrogen?

Är du kvar på den låga inledande dosen östrogen? Jag skulle testa att öka mängden lite för att testa.

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

47 minuter sedan, MariaF sade:

Hur vet man om man behöver höja? För jag har ju mått mentalt mycket bättre sedan jag började... Jag tror det var @Jamtlandstjej som fått olika styrkor att experimentera med själv men hur vet man om man behöver mer eller mindre?

Symtomen ska försvinna. Det du beskriver verkar ju  som tecken på östrogenbrist. Jag höjde förra sommaren när jag började få tätare migränattacker. Fick rådet av Sylvia på Hormoni. Man får prova sig fram. Lycka till !

 

 

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 6 months later...

Monika Björn, en mycket duktig "klimakterieterapeut" skriver på FB idag 22/2-21 om fusket inom hormonområdet:

💪🏼 Hormonbehandling (hormone replacement therapy - HRT)💪🏼
Women’s health initiative - WHI-studien - en av världens största kvinnostudier, lämnade miljontals kvinnor med en obefogad hormonskräck.
❗️ Efter att inkorrekt information läckte till media har ansvariga för studien erkänt vid flera tillfällen att informationen som spreds INTE var korrekt! Denna livsviktiga information har dock nått varken allmänheten eller läkare/gynekologer i någon högre grad.
❗️ Analyser vid längre uppföljning av WHI-studien visade att ett eventuellt samband mellan HRT och en ökad risk för bröstcancer ej var statistiskt signifikant och utan kausalitet.
❗️En senare observationsstudie visade 2 extra cancerfall per 10.000 kvinnor som använde HRT (bioidentiskt progesteron ingick ej). Studien redovisade varken om kvinnorna var fysiskt inaktiva eller om de led av fetma, kända riskfaktorer för cancer. Den stora kvinnodödaren är hjärt- och kärlsjukdom. HRT minskar risken att drabbas med 50%.
❗️OBS! Bipacksedeln som kommer med ALL typ av östrogenbehandling - även lokal behandling för underlivet - bygger på de felaktiga uppgifterna i WHI-studien!!!
❗️Hormonbehandling som ges inom ett 10-årigt fönster efter genomgången menopaus har visat sig MINSKA risken för hjärt-och kärlsjukdom.
❗️Östrogenet ska tas genom huden (plåster/gel/spray för att minska riskerna för blodpropp!
❗️För kvinnor som har genomgått kirurgisk menopaus pga bortopererad livmoder/äggstockar och tar östrogenbehandling minskar risken för bl.a hjärt-och kärlsjukdom, bröstcancer, tjocktarmscancer, osteoporos och demenssjukdomar.
Kvinnor i denna grupp behöver ofta föreskrivas både östrogen, progesteron och testosteron för att må bra.
❗️Bioidentiskt progesteron ger långt färre biverkningar än syntetiska gestagener. Bioid. östrogen+bioid. progesteron ger ingen ökad risk för bröstcancer.
❗️Att tillföra bioidentiska hormoner (som kroppen saknar och inte längre kan tillverka) i klimakteriet är ABSOLUT INTE samma sak som att tillföra syntetiska hormoner under fertila år för att avstanna den egna hormonproduktionen. Det rätta namnet borde vara hormonERSÄTTNING.
  • Like 4
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

Idag har jag varit hos gynekolog (kvinnlig, lite yngre). Jag uppfattade henne som lite negativ redan när jag kom, min läkare hade skrivit att hon ville ha livmoderslemhinnan kollad för att jag använder bioidentiskt progesteron som jag köper på nätet. Hon sa rent ut att hon aldrig skulle skriva ut östrogen till mig, eftersom jag inte vill ha Provera (syntetiskt progesteron). Ibland blir jag så trött på att jag är så klumpig, plump och bitsk när jag pratar om sånt som är viktigt för mig. Det började inte bra, om man säger så... 
Hon tyckte det var konstigt att jag, som ätit P-piller i många år utan biverkningar, inte vill ha gestagen nu (jag var inte så noga förr) och att det ju är jätteläskigt att använda kräm som inte står under någon kontroll alls. Hon tittade inte ens på burken och informationsbladet jag hade med mig. Ja ja... 
Efter undersökning med ultraljud, som visade en tunn och fin slemhinna och inga problem med varken livmoder eller äggstockar, blev vi nog lite mer överens om att det är bra att riktlinjerna håller på att ändras vad det bioidentiska progesteronet beträffar. Men mer kompis än så blev vi inte... Återstår att se vad hon skriver i remissvaret. Kanske måste jag börja ljuga igen och säga att jag ska ta Proveran fast jag inte tänker det?

https://www.vulverine.se/blogg/gestagen/

Enligt henne hade jag inte fått östrogen om jag kommit till henne för ett år sen eftersom hjärndimma och minnessvikt inte är typiska klimakteriebesvär. Jag kanske låter elak men jag önskar henne ett mentalt helvetiskt klimakterium. Efter det skulle hon kunna bli bästa gynekologen!

 

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

DHEA, förstadiet till både testosteron och östrogen, kan man också köpa på nätet. Någon som har koll på om det kan förstärka effekten av östrogenplåster eller är risken större att jag får skäggväxt..? Orkar inte googla just nu, tänkte att nån av er kanske testat att kombinera? 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Igår bestämde jag mig för att höja östrogenet. Läkaren sa i en chat när jag höjde från 37,5 till 50mcg att om det behövs kan jag ju prova dubbla 37:or (75mcg) eftersom hon redan skrivit ut det. Nu vill jag ju generellt ha så låg dos som möjligt och tycker jag klarat mig hyfsat på 50 men jag måste bryta detta vintermörker så förhoppningsvis kan jag skönja lite ljus i mörkret inom ett par dagar.

Under hösten har det gått långsamt utför. Samhällsförändringarna tär på mig i kombination med turerna kring barn mm. Nu vid jul skrämde jag mig själv rejält när jag började fundera på hur många av makens morfintabletter man behöver för att... Ja,ni förstår... Nej, jag vill inte dö, jag är inte suicid, men livet är liksom ingenting... Liknande som det var innan jag fick östrogen. Blasé. Jag ökade på progesteronet (brukar vara humörshöjande) och jo, lite hjälpte det men jag sitter i en snurra av... brist på livsglädje. Inget är kul. Inget är motiverande. Höftkrånglet känns hopplöst. Natten är mörk. Varken D3 eller ljus hjälper. Jag är förstås fullt medveten om att detta inte är min årstid men kombinationen av olika saker är, som vi diskuterat många gånger, ofta det värsta, inte enskilda saker.

Kan förresten på temat hormoner berätta att min man, som hade väldigt låga nivåer av testosteron, nu fått 3-4 sprutor och höjt sina nivåer och känner sig gladare och piggare. Han opererades för diskbråck i slutet av november och att sitta med det och vänta har förstås också påverkat humöret men höjningen av testonivåerna har absolut märkts på ett positivt sätt ändå.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

4 timmar sedan, Kattuggla sade:

Kanske skulle du kunna prata med någon som du litar på

Tack, Kattuggla. Jodå, jag pratar. Framför allt med en väldigt fin vän jag har. :wub:
Det jag försöker förmedla är att livet svänger av olika orsaker. Jag är en tänkare. Djup mellan varven. Det påverkar förstås. Jag påverkas av vintermörker. Av sommarvärme. Stress är en av mina närmaste anhängare (inte säker på att jag uppskattar det... :P) som ni alla vet. Men sen detta med kvinnohormoner - tänk om jag vetat en bråkdel av vad jag vet idag, tidigare i livet? Hur beroende vi är av dem. Hur mycket de påverkar oss. Hur f-cked up man kan bli om de är i obalans. Och ändå är det en massa jag inte vet.
Idag, efter några dagar på högre östrodos, mår jag mycket bättre så jag tänkte nog rätt men att det skulle ta hela hösten att inse att jag behövde högre dos? Ofta säger man att man behöver högre dos i början av klimakteriet men jag fick lägsta dos. Läkaren ville ju inte ge mig östro alls. Numera har jag en annan läkare som låter mig testa själv, det är ju bra, men är jag kvar i början av klimakteriet? Hur långt gången är jag? Ska jag testa att öka eller minska dosen? Det vet jag ju egentligen inte förrän det gått så långt att symptomen blir tydliga. Depressiva tankar, oro, hjärtklappning mm är tecken på för lite östro. (Huvudvärk lär vara tecken på för mycket.) Men är det obefogad oro eller är den befogad (som den som rör mitt barn)? Behövs mer östro då? Nu när 75mcg tycks funka bra tänker jag att jag kanske ska testa 100 också? För att se vad det blir för skillnad. Eller ska jag nöja mig med 75 eftersom det tycks ge effekt? Den typen av funderingar kring dos har jag hela tiden och när jag inte riktigt vågar/vill ändra på prov (jag vill som sagt ha så låg som möjligt) så går dagarna och jag sjunker djupare i hålet utan att jag märker det.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

22 timmar sedan, MariaF sade:

Tack, Kattuggla. Jodå, jag pratar. Framför allt med en väldigt fin vän jag har. :wub:
Det jag försöker förmedla är att livet svänger av olika orsaker. Jag är en tänkare. Djup mellan varven. Det påverkar förstås. Jag påverkas av vintermörker. Av sommarvärme. Stress är en av mina närmaste anhängare (inte säker på att jag uppskattar det... :P) som ni alla vet. Men sen detta med kvinnohormoner - tänk om jag vetat en bråkdel av vad jag vet idag, tidigare i livet? Hur beroende vi är av dem. Hur mycket de påverkar oss. Hur f-cked up man kan bli om de är i obalans. Och ändå är det en massa jag inte vet.
Idag, efter några dagar på högre östrodos, mår jag mycket bättre så jag tänkte nog rätt men att det skulle ta hela hösten att inse att jag behövde högre dos? Ofta säger man att man behöver högre dos i början av klimakteriet men jag fick lägsta dos. Läkaren ville ju inte ge mig östro alls. Numera har jag en annan läkare som låter mig testa själv, det är ju bra, men är jag kvar i början av klimakteriet? Hur långt gången är jag? Ska jag testa att öka eller minska dosen? Det vet jag ju egentligen inte förrän det gått så långt att symptomen blir tydliga. Depressiva tankar, oro, hjärtklappning mm är tecken på för lite östro. (Huvudvärk lär vara tecken på för mycket.) Men är det obefogad oro eller är den befogad (som den som rör mitt barn)? Behövs mer östro då? Nu när 75mcg tycks funka bra tänker jag att jag kanske ska testa 100 också? För att se vad det blir för skillnad. Eller ska jag nöja mig med 75 eftersom det tycks ge effekt? Den typen av funderingar kring dos har jag hela tiden och när jag inte riktigt vågar/vill ändra på prov (jag vill som sagt ha så låg som möjligt) så går dagarna och jag sjunker djupare i hålet utan att jag märker det.

Vore jag du skulle jag testa med 100 en vecka eller två. Då känner du åt vilket håll det lutar. Då är det bara att trappa ner om så skulle vara fallet.  För övrigt kan man inte medicinera motgångarna i livet, men man kan bli bättre rustad att klara av dem. Vi får acceptera att upp och ner är en del av våra livsvillkor. 

Kram från en som också haft många utmaningar sista året.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

  • 10 months later...
  • 3 months later...

Jo, jag ligger kvar på 75mcg östrogen fast nu kan man inte köpa Estradot-plåster alls. Precis som när jag började med plåstren är de slut, tillverkningsproblem. Läkaren skrev ut en ny omgång åt mig före jul och apoteken uppger maj som preliminärt datum för tillgänglighet igen. Jag har kvar lite äldre plåster med 50mcg så jag klipper ihop till 75:or, tyvärr räcker inte 50. 

Sedan några dagar har jag börjat experimentera med testo också. Om vi kvinnor har svårt att få tag i östro är det inget emot att få tag i testo! Finns inte en chans vad det verkar att ta det via vårdcentralen utan maken fick gå privat. Värt varenda krona, han är mycket piggare trots att han är inne på sitt tredje diskbråck (som de beslutat att inte operera men det är ju bra för mig som får skotta all snö själv...).
Hur som helst, testo. Hur doserar man detta? Jag har inte vågat prova tidigare men så hittade jag en brittisk klinik som skrev att 10mcg 3ggr/v är en vanlig startdos för kvinnor. Så jag tar nåt sånt i samband med östroplåsterbyte var tredje dag. Pumpen ger 20mcg så doseringen är väl inte helt exakt men... Får se vad det kan ge.

Har börjat fundera på när man är igenom skiten...?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

5 timmar sedan, MariaF sade:

Jo, jag ligger kvar på 75mcg östrogen fast nu kan man inte köpa Estradot-plåster alls. Precis som när jag började med plåstren är de slut, tillverkningsproblem. Läkaren skrev ut en ny omgång åt mig före jul och apoteken uppger maj som preliminärt datum för tillgänglighet igen. Jag har kvar lite äldre plåster med 50mcg så jag klipper ihop till 75:or, tyvärr räcker inte 50. 

Sedan några dagar har jag börjat experimentera med testo också. Om vi kvinnor har svårt att få tag i östro är det inget emot att få tag i testo! Finns inte en chans vad det verkar att ta det via vårdcentralen utan maken fick gå privat. Värt varenda krona, han är mycket piggare trots att han är inne på sitt tredje diskbråck (som de beslutat att inte operera men det är ju bra för mig som får skotta all snö själv...).
Hur som helst, testo. Hur doserar man detta? Jag har inte vågat prova tidigare men så hittade jag en brittisk klinik som skrev att 10mcg 3ggr/v är en vanlig startdos för kvinnor. Så jag tar nåt sånt i samband med östroplåsterbyte var tredje dag. Pumpen ger 20mcg så doseringen är väl inte helt exakt men... Får se vad det kan ge.

Har börjat fundera på när man är igenom skiten...?

Så spännande att höra med ditt test av testosteron. För vissa kvinnor kvarstår problemen hela livet.  Jag är nog en av dem. Har använt östrogen sedan 1998/1999. Snart 69. Hade en släkting som använde östrogen fram till sin död. Då var hon 86 år. För vissa klingar det av efter några år.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

15 timmar sedan, Cederulla sade:

För vissa kvinnor kvarstår problemen hela livet.

Läkaren på VC sa att det är så, hon har patienter 80+ som tar östro. Men borde man inte kunna sänka dosen? Eller är det stressen/övrig belastning som påverkar, kanske? :unsure:

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

3 timmar sedan, MariaF sade:

Läkaren på VC sa att det är så, hon har patienter 80+ som tar östro. Men borde man inte kunna sänka dosen? Eller är det stressen/övrig belastning som påverkar, kanske? :unsure:

Jag kunde sänka dosen till hälften några år.  Sen höjde jag igen för att migränen kom tätare igen. Tror att min egen produktion blev för låg till slut. Så jag fortsätter med 1 mg divigel. Visst kan stressen påverka det som så mkt annat. Men bristen på östrogen kvarstår.  Vissa känner inte av det så mkt. Medan andra desto mer. Min syster som alltid varit rund har inga besvär.  Hon var lika ung som jag när mensen upphörde (46 år) Men jag som varit mager behöver tillskott.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

12 timmar sedan, Cederulla sade:

Min syster som alltid varit rund har inga besvär.

Det är ju ändå rätt logiskt eftersom fettväven producerar lite östro. Men jag är inte mager, iofs inte tjock heller men hull har jag ju... Det vore skönt att slippa men jag hoppas att jag åtminstone ska kunna minska till en låg underhållsdos.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...