Jump to content

Mycket snack om mejerier och viktnedgång


Stackars Jack
 Share

Recommended Posts

Det finns proteiner i mejeriprodukter som anses trigga insulin, bidra till läckande tarm och autoimmun sjukdom. Laktosen (mjölksockret) kan om man inte är laktosintolerant spjälkas till glukos och galaktos - glukos höjer blodsockret och galaktos anses av vissa kunna bidra till inflammation.

 

Sedan beror det också på vad man jämför med - mejeriprodukter är väl bättre än sockrad mjölmat. Men har man problem att gå ned i vikt, med magen eller något annat så kan man testa en mejerifri period och se om det hjälper.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Vi kan vända på frågan, vad finns i mejerier som vi inte kan får från annat? Inte mycket. Men bra mjölk ger bra grejer men vad är bra mjölk?

 

Läs Agnes Wold i Fokus: 

http://www.fokus.se/2015/10/dags-for-en-kovandning/

 

Jag följer sen ett tag debatten kring A1 kasein och A2 kasein - A1 är den vanligaste i vårt land och länderna runt omkring. 

 

Forskarna Laugesen & Elliot publicerade 2003 sin rapport Ischaemic heart disease, Type 1 diabetes, and cow milk A1 b-

casein i THE NEW ZEALAND MEDICAL JOURNAL, Vol 116 No 1168. 
 
Visserligen en epidemiologisk undersökning men väldigt övertygande resultat. Bland annat visualiserat så här vad gäller Diabetes typ 1 och hjärtkärlsjukdom. Till dess det går att köpa A2 mjölk i Sverige avstår jag från kasein. 
 
post-5937-0-94518000-1455216808_thumb.jpg
 
post-5937-0-76460900-1455216821_thumb.jpg
  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Med de här siffrorna kan man på andra axeln lägga andra sjukdomar som vi är "bäst" (värst) på, tex prostatacancer. 

 

http://www.svd.se/mjolk-mojlig-orsaktill-prostatacancer

"Ett band av dödlig prostatacancer sträcker sig över Skandinavien. Antalet fall har ökat i 50 år och svenska män är bland de mest drabbade i hela världen. Svaret på prostatagåtan döljer sig i vår livsstil – kanske rent av i mjölkglaset.

När SvD prickar ut de länder där människor konsumerar mest mejerivaror på en världskarta så visar det sig vara samma länder som har högst dödlighet i prostatacancer."

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Vår dotter har kört mejerifritt nu i  10 månader, på grund av att hon får en gräslig klåda av mejerier, som konstigt nog uppstod helt plötsligt, efter en i och för sig väldigt stressig tidsperiod.

Det hon helt plötsligt kom på bara för någon månad sedan var att sedan hon slutade med mejerierna så har den tidigare ibland förlamande mensvärken helt försvunnit.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Om man läser den Nya Nyzeeländska rapporten och den här artikeln från 29 december 2015 på SR.se så slås jag av att det i rapporten talas om att A1 halten ökat pga hård avel precis vad hetsen mot feta mejerier ledde till enligt artikeln uner 1990 talet. Dessutom slås jag av att artikeln säger att samma hets ledde till att våra bönder gav korna mer kraftfoder istället för hö för att "tunna" ut mjölken - jag gissar att det fått stor inverkan på omega 3 innehållet i våra mejerier - gjorde mig besviken.

 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6334904

"Det arbete som Rolf Spörndly och hans kollegor gjorde i början på 1990-talet kan alltså dammas av och användas baklänges. För på den tiden rådde en helt annan mattrend.

Då efterfrågade konsumenterna fettfri yoghurt, lättost, lättmargarin och minimjölk. Man pratade om ett smörberg och mejerierna fick stora mängder överblivet mjölkfett som inte gick att sälja. Det ledde till att mjölkböndena fick sämre betalt för fettet i mjölken.

För att få fram kor som mjölkade fettsnålt drogs avelsprojekt igång. Rolf Spörndly och hans kollegor fick forskningsanslag och tog fram nya dietrekommendationer för korna, som skulle få mer proteinrikt kraftfoder och mindre hö. Det ledde till att fetthalterna sjönk.

Men 2000-talets feta trend har medfört att efterfrågan och priset på mjölkfett har ökat. Därför avlas nu mer på kor som ger fet mjölk, och mjölkbönderna har alltså återigen vänt sig till foderforskarna för att öka fetthalten.

– Ja, antingen börjar man forska på det och söker forskningspengar, eller så plockar vi fram vår gamla bok från 1991 och läser den baklänges. Det är det vi kommer fram till när vi gör nya försök, säger Rolf Spörndly."

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Mjölk från de gamla lantraserna som inte pasteuriserats, anser jag vara den bästa mjölken. Den har hög fett- och protein-halt samt mera av A2-kasein, samt en bra balans vad gäller omega-3.

Den moderna mjölken, som jag kallar industrimjölk, med alla behandlingar, är inte alls lika bra näringsmässigt, och jag tror den mjölken kan ställa till hälso-problem.

 

Vi bör rikta in oss på de gamla lantraserna och bygga upp en stor ko-stam av dessa raser. De ger lägre avkastning men högre kvalitet. De ger en riktig hälsodryck, som folk visste att fungerade för 100 år sedan.

När jag var barn på 50-talet sa man att det behövdes 10 l mjölk för att få 1 kg ost. Vissa lantraser räcker det med 6 - 7 l mjölk för 1 kg ost.

De moderna korna går det inte, i vissa fall, att göra ost på deras mjölk. Aveln har gått för långt åt fel håll.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...