ema

Varför misslyckas jag gång på gång?

Recommended Posts

Hej! Jag tror att det nu är cirka 4 år sedan jag upptäckte LCHF som ett bra medel för viktminskning. Under dessa år har jag läst väldigt mycket om kosten och tror verkligen det är det bästa för mig. Jag har alltid haft problem med magen och det har hjälpt något enormt då jag ätit bra. Jag är 27 år och har cirka 10 kg övervikt som är väldigt obekvämt.

 

Men varför fortsätter jag att misslyckas? Jag faller konstant tillbaka till socker och gluten. Den längsta perioden jag har gått utan var 60 dagar.

 

Ur ett psykologiskt perspektiv så har jag många gånger läst att detta betyder att jag inte vill det tillräckligt mycket. Jag har svårt att acceptera eller tro på det då jag inte kan minnas när jag senast hade en sommar utan att känna mig extremt obekväm och missnöjd.

 

Jag känner att jag behöver tydliga strategier för att få det att fungera men vet inte vad jag ska prova denna gång.

Har ni erfarna typer några tips ni kan dela med er av? Praktiska tips som jag kan tillämpa när suget smyger sig på?

Jag har testat med att bocka av i kalender, att ha tydliga mål och delmål med belöningar (aldrig mat), att tala om det för alla i min omgivning, olika former av träning... osv

 

Vad gjorde ni för att lyckas?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Titta på bloggen lchfingenjören. My har verktygslådor att använda.

 

Alla har dikeskörningar ibland, i synnerhet i början. Det som är viktigt är att snabbt komma upp på banan igen och vara snäll mot sej själv. Ju längre man håller på desto lättare blir det att låta bli att ramla dit... och det som är så kul är att när man klarat det tillräckligt länge är det inte gott längre.

 

Jag har gått in på Pressbyrån på Stockholms central i akt och mening att köpa tröst men kommit ut därifrån igen tomhänt för det var faktiskt ingenting som var tillräckligt gott för att vara värt pengarna. Ibland har jag köpt godis i alla fall, men lämnat det för det smakade inte som jag tänkte mej. Då är det viktigt att slänga skiten så man inte har det kvar så det kan ropa åt en igen.

 

Jag äter LCHF av hälsoskäl så för mej är det ganska lätt att ha målet i sikte. Mina blodprov talar om för mej om jag slarvat för mycket.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej! Jag tror att det nu är cirka 4 år sedan jag upptäckte LCHF som ett bra medel för viktminskning. Under dessa år har jag läst väldigt mycket om kosten och tror verkligen det är det bästa för mig. Jag har alltid haft problem med magen och det har hjälpt något enormt då jag ätit bra. Jag är 27 år och har cirka 10 kg övervikt som är väldigt obekvämt.

 

Men varför fortsätter jag att misslyckas? Jag faller konstant tillbaka till socker och gluten. Den längsta perioden jag har gått utan var 60 dagar.

 

Ur ett psykologiskt perspektiv så har jag många gånger läst att detta betyder att jag inte vill det tillräckligt mycket. Jag har svårt att acceptera eller tro på det då jag inte kan minnas när jag senast hade en sommar utan att känna mig extremt obekväm och missnöjd.

 

Jag känner att jag behöver tydliga strategier för att få det att fungera men vet inte vad jag ska prova denna gång.

Har ni erfarna typer några tips ni kan dela med er av? Praktiska tips som jag kan tillämpa när suget smyger sig på?

Jag har testat med att bocka av i kalender, att ha tydliga mål och delmål med belöningar (aldrig mat), att tala om det för alla i min omgivning, olika former av träning... osv

 

Vad gjorde ni för att lyckas?

Jag klassar det som ett socker-glutenmissbruk. Fruktansvärt beroendeframkallande som hjärnan skriker efter.

 

Känslan som man har när man klarar att stå emot ett sug är tusen gånger bättre än känslan man får efter ha tryckt i sig gud vet vad. Övrigt tror jag att det handlar om självdisciplin, att klara av att stå emot hjärnans signaler ? Kanske kan fungera om du kör tillsammans med någon så kan man peppa varandra alt starta en kostdagbok?

 

Skickat från min HTC One M9 via Tapatalk

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När man misslyckats att äta så strikt, som man avser bör man fundera vad man kan ersätta "gamla favoriter" med. Själv var jag svag för glass, och då frågade jag på "kolhydrater i fokus", om någon kunde rekommendera ett alternativ, och jag fick förslaget att äta vispad grädde med frysta bär. Det har fungerat bra, och det är en tydlig skillnad, när jag åt glass, så var jag sugen på mer efter en halvtimme, men så är det inte med grädde med frysta bär. Glass innehåller så mycket socker, att man drabbas av blodsocker svängningar. Man skall inte äta sådant som skapar dessa svängningar, utan riktig mat utan socker om man blir hungrig. Felet är inte att man blir hungrig, utan att man äter sådant, som skapar hunger.

 

En bra video i ämnet: https://www.youtube.com/watch?v=ppTubRWI4uI

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Eftersom jag blir sjuk av socker så får jag obehagliga bilder i huvudet av tanken på socker. Ett omvänt pavlovs beteende.

En annan hjälp är planering, ha inte godsakerna tillhands, bli mätt på fett.

Och som ovanstående föreslog, My Klasson skriver mycket ärligt och läsvärt om detta på sin blogg. Hon hänvisar ofta till "arteget".

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej! Jag tror att det nu är cirka 4 år sedan jag upptäckte LCHF som ett bra medel för viktminskning. Under dessa år har jag läst väldigt mycket om kosten och tror verkligen det är det bästa för mig. Jag har alltid haft problem med magen och det har hjälpt något enormt då jag ätit bra. Jag är 27 år och har cirka 10 kg övervikt som är väldigt obekvämt.

 

Men varför fortsätter jag att misslyckas? Jag faller konstant tillbaka till socker och gluten. Den längsta perioden jag har gått utan var 60 dagar.

 

Ur ett psykologiskt perspektiv så har jag många gånger läst att detta betyder att jag inte vill det tillräckligt mycket. Jag har svårt att acceptera eller tro på det då jag inte kan minnas när jag senast hade en sommar utan att känna mig extremt obekväm och missnöjd.

 

Jag känner att jag behöver tydliga strategier för att få det att fungera men vet inte vad jag ska prova denna gång.

Har ni erfarna typer några tips ni kan dela med er av? Praktiska tips som jag kan tillämpa när suget smyger sig på?

Jag har testat med att bocka av i kalender, att ha tydliga mål och delmål med belöningar (aldrig mat), att tala om det för alla i min omgivning, olika former av träning... osv

 

Vad gjorde ni för att lyckas?

Mitt trick var att se till att inte vara hungrig de tider då jag vanligen blev mer sugen på nåt. I mitt fall var det kvällarna. Lösningen var att på kvällen (runt kl 18-19) äta så bra mat som möjligt, med tillräckligt mycket fett så att jag blir mätt och så att mättnaden håller i sig. Det andra tricket var att att inte ha choklad, bröd och liknande hemma.

Sen kan det möjligen vara lättare att misslyckas om man kör alltför strikt. I mitt eget fall fungerade det lika bra med liberal LCHF som strikt. Att vara strikt gav inget mer vad gäller hälsoeffekter, och det är lättare att hålla sig kvar på en liberal variant.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Vad gjorde ni för att lyckas? 

 

Jag rakt av jävla bestämde mig. Jag hade betydligt mer vikt än dig att tappa, så kanske fungerar annorlunda. 

Kommer bara tala ur perspektivet "jag vill tappa vikt" här, eftersom det verkar vara vad du är ute efter. Andra är mycket bättre på LCHF när det kommer till livsstil och liknande.

Jag menar att LCHF är en del av ett väldigt bra sätt att tappa vikt. 

Men utöver det, om du verkligen vill gå ner i vikt med säkerhet, behöver du se till att intaget av kalorier är mindre än mängden kalorier du gör av med under en dag.

Det är tråkigt, jag vet. Ja, jag vet att "alla kalorier inte är likbördiga" men det betyder inte att de är meningslösa. 

Ligger du på kaloriunderskott med lite råge, och är ärlig med dig själv när du skriver upp allt du äter så kommer du gå ner i vikt. Om inte så finns det ett nobelpris i det för dig.

Det är inte SVÅRT i sig, alltså inte komplicerat. Men det är väldigt tråkigt att gå ner i vikt effektivt. Och att ha tråkigt länge kan vara svårt på sitt sett

 

Det finns många små vapen i kriget. 

Jag gick från 150kg till 85kg på ett år (första 50kg på 6 månader då jag var som striktast) genom att göra följande.

  • Åt under 20g kolhydrater om dagen. Kolhydrater mättar inte alls lika bra fett, eller ens protein. Så, ta kalorierna från saker som håller dig mätt längre tid
  • Åt LÅNGT under mitt basbehov av kalorier. Testa dig fram, men minst 500kcal under för att vara säker. Jag var riktigt extrem, men det var för att det var enda sättet jag tyckte utmaningen var intressant.
  • Åt bara under ett 8 timmars matfönster varje dag och promenerade minst 20 min före varje måltid för att få igång matsmältningen. 2 mål per dag. Skippa frukosten, lunchen blir godare.
  • Fuskade ALDRIG första 6 månaderna. Fusk är fel ord tycker jag. Självsabotage. Om du har ett mål, och ett fungerande sätt att nå målet, men du förstör det ändå så ska du tänka igenom det ordetnligt innan du faktiskt fuskar. För mig var det aldrig värt det. Inget godis var godare än vad målet var viktigt.
  • Laga all mat själv, med så enkla ingredienser som möjligt så det är enkelt att räkna vad måltiderna innehåller. Väg alla ingredienser, läs alla näringsvärden, studera maten. Skriv upp allt du äter (kostbevakningen.se eller liknande) och inse att det är ok att vara hungrig. Det kan vara jobbigt. Men so what. Att vara hungrig är samma sak som att gå ut när det regnar. Du måste inte ha ett paraply jämt. Du kan byta kläder/äta inom kort ändå. Det går över
  • Träning: Om målet bara är att gå ner i vikt, inte nödvändigtvis "leva ett nyttigare liv" eller liknande, föreslår jag att du håller dig till raska promenader under viktnedgången. Sätt kosten perfekt istället. Att träna gör dig mer hungrig, och gör det svårare att hålla dig på underskott. Om du vill träna, så anpassa kosten till träningsdagar och vilodagar. Större underskott på vilodagar, och någonstans runt +/-0 på träningsdagar.
  • Jag tror att jag skrev min dagbok här hjälpte mig en hel del medans jag anpassade mig till min nya livsstil/kost. Det hjälpte mig hålla mig fokuserad. http://forum.kostdoktorn.se/topic/6248-nyb%C3%B6rjartjockis-k%C3%B6r-lchf-v%C3%A4lkomnar-%C3%A5sikter-och-tillr%C3%A4ttningar/page-1 om du vill läsa

 

Säkert ett par saker till som hjälpte, vapen jag använde mot fettet. Men kommer inte på någonting just nu. 

Men mitt främsta tips är bara att du MÅSTE veta vad du äter, och hur mycket energi du gör av med för att kunna försäkra dig om att du går åt rätt håll.

LCHF är bra på många sätt. Men det är inte magiskt. Om du äter 3000kcal utan kolhydrater och nästan bara fett så kommer du inte gå ner i vikt om du bara gör av med 1750kcal per dag eller liknade.

Fett mättar MYCKET bättre än kolhydrater, så om du ligger på underskott är det smart att äta mycket fett för att du inte kommer vara lika hungrig resten av dagen.

 

Möjligt att jag har fel i något av det jag säger. Men kan med säkerhet säga att det har funkat för mig, och eftersom du frågade öppet vad "vi gjorde för att lyckas" så ville jag dela med mig.

Hoppas du hittar något som hjälper, antingen här eller i min länk.

 

 

Lycka till. Vill du ha tips eller har frågor som du inte vill dela här så tveka inte att skicka PM. 

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DonVitor,

Viktnedgång med LCHF är inget "krig", som du uttrycker det, tvärtom är det att jobba MED kroppen. Man måste inte räkna kalorier och veta hur mycket energi man gör av med, som du skriver. Hur vet du förresten hur mycket energi du gör av med? Enda sättet är väl att stänga in sig i ett lufttätt rum med mätutrustning.

 

Jag tror mer på att äta på ett sätt som man kan trivas med, så att man kan upprätthålla det resten av livet. Alltså får det inte bli för tråkigt.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DonVitor,

Viktnedgång med LCHF är inget "krig", som du uttrycker det, tvärtom är det att jobba MED kroppen. Man måste inte räkna kalorier och veta hur mycket energi man gör av med, som du skriver. Hur vet du förresten hur mycket energi du gör av med? Enda sättet är väl att stänga in sig i ett lufttätt rum med mätutrustning.

 

Jag tror mer på att äta på ett sätt som man kan trivas med, så att man kan upprätthålla det resten av livet. Alltså får det inte bli för tråkigt.

 

Vilket såklart är det absolut bästa om det funkar för en. Men har man hållit på lite av och till i 4 år och har ångest över att inte lyckas så kan det vara läge att vara bestämd.

Det finns gott om uträkningar man kan göra för att få ett hyffsat humm om hur många kalorier man gör av med. Att de inte är perfekta betyder inte att de är meningslösa. 

 

Att du tror på det är det absolut inget fel på. Att jag tror på mer diciplin för min egen del är det inte heller något fel på. 

Mitt mer strikta upplägg och inlägg var bara menat som svar på frågan "hur gjorde ni". Utöver det är det bara teorier.

Är upp till var och en att hitta vad som funkar för dem.

Jag hade ätit fel hela mitt liv och förstört mina naturliga mätthetsnivåer. Var bara nöjd när jag var proppmätt och hade jag bara bytt till LCHF utan att ta kontroll på mina kalorier hade jag ätit aldelens för mycket för att kunna ha en chans att gå ner i vikt. LCHF kan fungera som viktnedgångstaktik ifall man redan har bra känsla för hur mycket man "behöver" för att klara sig. 

Är det fel på den fronten menar jag starkt att det kan hjälpa att skriva ner och hålla koll. Har man dessutom hållit på länge och inte fått resultat så skadar det inte att kolla var boven i dramat gömmer sig genom att vara mer metodisk och skaffa bättre koll.

 

Med det inget sagt om de övriga fördelarna med LCHF. Men ur ren viktnedgång så är det i många fall bara ett av flera nödvändiga instument.

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

#9, #11.. bägge har rätt!

 

En viktig grej som brukar inträda när man väl valt att vandra på LCHFs stig är att de flesta blir betydligt mer medvetna om både ditten o datten!

 

I slutändan så handlar det om kalorier iallafall.. grejen är dock att LCHF bidrar med dels biokemi/homeostas.. dvs läran om vad som reglerar intag och uttag.. till skillnad från läror som enbart fokuserar på kalorier!

 

På det så måste alla och envar sen komma underfund med andra saker oxå, tex vanor/cravings.. social kontext.. för att inte tala om fysiska förutsättningar/motion/aktivitetsnivå.. och mentala saker.

 

Och på det så lever vi olika liv.. där inte alla kan välja allt som man borde.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack så mycket för att ni har delat med er av era erfarenheter, och tack så mycket för alla svar och goda råd.

 

Eftersom jag inte är kraftigt överviktig så är jag rädd att en del av mitt problem beror på att jag snabbt blir ganska bekväm och nöjd med mig själv då jag har kommit en liten bit på vägen. Dock leder det sedan till att jag "fuskar", eller saboterar för mig själv och går upp kilona igen.

 

Det har gått cirka 4 år och vikten är såklart densamma som när jag först hittade LCHF, om inte ett par kilon mer. Däremot har jag blivit allmänt hälsosammare och numera är mina stora cravings typ knäckebröd och gröt. Visst älskar jag fortfarande godis, men det är lättare att stå emot.

På ett sätt så vet jag ju att jag kan äta så här utan att gå upp i vikt, men jag vill verkligen hitta nästa växel för att komma dit där jag trivs med mig själv.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan du inte köra periodisk fasta ihop med liberal LCHF då?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan du inte köra periodisk fasta ihop med liberal LCHF då?

 

Kanske att jag ska testa det istället. Jag har funderat på det ett tag efter att jag såg här i forumet om ett amerikanskt program, "My diet is better than yours". En av deltagarna äter "Warrior diet", vilket verkar som att det skulle kunna liknas vid liberal LCHF. Det är fokus på mycket fett, men även någon frukt och rotfrukt ingår.

 

Jag ska på semester idag så jag ska klura på det och se hur det känns när jag är tillbaka.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För mig var det brödet som var problemet, och jag läste ett "Sötare blod" och då tvärbestämde jag mig för LCHF eftersom jag blev så uppskrämd av läsningen fast jag nog egentligen innan visste hur läget låg. Efter tre månader gav jag upp gluten helt, och jag insåg att jag inte skulle kunna äta det någonsin mer, vilket var tufft. Det av hälsoskäl. Nu tre år efter så äter jag faktiskt glutenfritt bröd ibland men är egentligen ganska ointresserad. För mig är det en enorm skillnad mot förut. Som sagt för mig blev ett val mellan långsiktig ohälsa och långsiktig hälsa. Jag är verkligen inte speciellt principfast och velar som vem som helst men här satte jag faktiskt ned foten mot mig själv.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej! Jag tror att det nu är cirka 4 år sedan jag upptäckte LCHF som ett bra medel för viktminskning. Under dessa år har jag läst väldigt mycket om kosten och tror verkligen det är det bästa för mig. Jag har alltid haft problem med magen och det har hjälpt något enormt då jag ätit bra. Jag är 27 år och har cirka 10 kg övervikt som är väldigt obekvämt.

 

Men varför fortsätter jag att misslyckas? Jag faller konstant tillbaka till socker och gluten. Den längsta perioden jag har gått utan var 60 dagar.

 

Ur ett psykologiskt perspektiv så har jag många gånger läst att detta betyder att jag inte vill det tillräckligt mycket. Jag har svårt att acceptera eller tro på det då jag inte kan minnas när jag senast hade en sommar utan att känna mig extremt obekväm och missnöjd.

 

Jag känner att jag behöver tydliga strategier för att få det att fungera men vet inte vad jag ska prova denna gång.

Har ni erfarna typer några tips ni kan dela med er av? Praktiska tips som jag kan tillämpa när suget smyger sig på?

Jag har testat med att bocka av i kalender, att ha tydliga mål och delmål med belöningar (aldrig mat), att tala om det för alla i min omgivning, olika former av träning... osv

 

Vad gjorde ni för att lyckas?

Är ledsen...men jag tror tanken om att du inte vill nog är den rätta...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad menas med att inte vilja tillräckligt? Om man, som jag, har ett lättare sockerberoende räcker en genomsnittlig vilja i kombination med LCHF långt, men jag tror att emas beroende är starkare. I mina öron är "du vill inte tillräckligt" en förolämpning, förmodligen yttrad av någon som själv inte är beroende av vare sig socker, kolhydrater, alkohol eller tobak.

 

Har du tittat på alla videos med Bitten Jonsson, ema?

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Praktiska tips som kan funka på mig när jag vill mota sug:

 

- Stort glas vatten med en gnutta salt i, eller ibland ett glas källvatten med naturlig kolsyra (Radenska classic har mycket mineraler bl a magnesium),

- Nån snabb kroppsviktsövning, t ex några armhävningar,

- Mer fett, t ex extra smör på maten eller en bit getost med smör,

- Nåt gott men nyttigt, t ex hallon med kokosgrädde.

 

Allt ovan syftar till att ge energi, stabilitet, skärpa, lugn, känsla av nöjdhet, och/eller tillfredställa "smaklökarna".

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej,

 

åter igen tack för alla era tips och råd. Jag har bestämt mig för att äta liberal LCHF / Paleo + mjölk eller vad man än vill kalla det. Mitt fokus ska ligga på att inte äta gluten eller socker. Givetvis kommer jag inte att vräka i mig frukt eller potatis, men jag har kommit fram till att det känns bättre att inkludera det.

Under min semester åt jag till exempel en del ris och frukt. Jag känner inte alls att det är något som triggar mig. Jag har inte heller haft några som helst problem med magen. Huvudsaken för mig är att plocka bort gluten och socker, samt att sluta småäta. Jag har ingen brådska med att gå ner i vikt så jag ska ge detta 3 månader och se vad som händer.

 

Jag startade den 8 maj och mitt mål för tillfället är 90 dagar på detta vis! Efter det ska jag se över hur jag mår och eventuellt justera.

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.