Hur mycket fett om jag tränar och är i ketos?

[Dazzle]

Svårt att både rubriksätta och trådplacera detta inlägg då det handlar både om viktnedgång och om träning och kost. 

 

Jag är enligt urinstickorna i Ketos sedan fem veckor men upplever inte att kilona "rinner av mig" som alla säger om detta lycksaliga stadium. Jag noterar oxå att även måltidsersättningssystem genererar ketos och undrar hur jag ska försäkra mig om att jag är i rätt typ av ketos. Enligt något blogginlägg jag läste av MJ som skrivit boken Fettfrälst: http://martinajohansson.se/akta-vs-skapad-ketos-skillnaden-daremellan/

 

Finns det då tre typer av ketos? Eller hamnar alla som äter/tar upp för lite i ketos? hur vet jag om jag är i rätt ketos? Är de olika bra för viktminskningen? Jag har dessutom börjat träna och är rädd att jag nu äter för lite för jag äter nog mindre än jag gjorde innan eftersom jag ofta tränar på raster, morgon och kvällar vilket dels minskar min aptit men även tar tid från stillasittande och ätning. 

 

Jag försöker just nu komma upp i fyra pulshöjande stunder per dag, helst totalt 2 h rörelse och försöker landa på -1,5 i veckan vilket har funkat två veckor men inte tredje (jag har gått ner och stått still innan så det är inte att jag är i början av viktnedgången å hoppar igång.) Jag tycker det borde vara möjligt att gå ner 1,5 kg per vecka om man verkligen satsar. Jag tänker att de på Biggest loser lägger minst 8 h per dag, om jag kan lägga 2 h per dag och sedan äta denna fantastiska kost, borde jag kunna hamna på det, eller ännu hellre 1,8. 

 

Jag har dragit ner på mjölkprodukter, grönsaker, (men äter båda fortfarande men mindre) nötter, och ingen lightläsk längre. Det borde ge mer. 

 

Tankar? 

Tacksam för hjälp! 

 

 

 

[Zepp]

1,5 kilo per vecka funkar nog i Biggest loser.. dock sällan i verkliga livet och under någon lägre tid.

0,5 kilo per vecka är f*n så mycket och oftast förunnat de som är rejält obesa.

Det blir ett kaloriunderskott på cirka 500 Kcal per dag.

 

Grejen är du kunde gå ner fortare om du struntade i träningen och bara begränsade kalorierna.. såg max 1000 Kcal per dag!

Då lär du hur som helst inte orka träna, må skitdåligt och sen falla tillbaka i gamla mönster förr eller senare!

[Peter B]

Du kanske först borde tänka lite längre...typ ... hur vill jag äta och röra mig resten av mitt liv?

Egentligen är det ganska ointressant att gå ner i vikt snabbt...det är snarast bättre att det går långsamt (men ändå mätbart) och att man lever ungefär som man tänkt att leva resten av sitt liv...fast kanske lite striktare med maten och lite mer motion.

Ovanstående resonemang är förstås väldigt tråkigt även om det är helt rätt!

 

(Men...någon gång ska jag satsa som satan för att få de där djävla magrutorna och då struntar jag i vad som är rätt egentligen ;-)  )

[Tobias]

Just biggest loser ska man nog inte jämföra med. Iallafall i den amerikanska så är en vecka egentligen längre (därav den stora viktnedgången per "vecka").

Ann Fernholm skriver om en artikel om biggest looser, gick inte då bra för deltagarna åtta år senaste.

 

I övrigt finns på detta forum enorm kunskap om mat och träning, hoppas du får hjälp!

[Dazzle]

Jag förstår att man inte bör tänka kortsiktigt och det gör jag inte (inte bara). Jag har varit övertygad LCHF:are i sju år och försökt hålla mig strikt för viktnedgången men med ett sockerberoende är det inte så enkelt att alltid styra till det smartaste valet. Jag vill äta så här hela livet, inte för att just hålla vikten utan för att jag anser det rätt och riktigt, och har nog läst det mesta om det. Jag har gått ner 35 kg sen förra hösten men måste ner lika mycket till - till september - för att få en chans på IVF. Ingen kan då säga att jag ska ta det långsiktigt. 

Denna vecka har jag helt avstannat och funderar på att sluta träna istället fastän jag äntligen tycker att det är kul. 

[Vittvrak]

Är det nån åldersgräns som passeras i höst? Låter som en omänsklig press som du eller nån annan lagt på dig. Går det inte att komma runt på nåt sätt?

[Tobias]

Jag förstår att man inte bör tänka kortsiktigt och det gör jag inte (inte bara). Jag har varit övertygad LCHF:are i sju år och försökt hålla mig strikt för viktnedgången men med ett sockerberoende är det inte så enkelt att alltid styra till det smartaste valet. Jag vill äta så här hela livet, inte för att just hålla vikten utan för att jag anser det rätt och riktigt, och har nog läst det mesta om det. Jag har gått ner 35 kg sen förra hösten men måste ner lika mycket till - till september - för att få en chans på IVF. Ingen kan då säga att jag ska ta det långsiktigt. 

Denna vecka har jag helt avstannat och funderar på att sluta träna istället fastän jag äntligen tycker att det är kul.

 

Är det en deadline som du inte kan få hjälp efter så förstår jag att du vill gå ner snabbt.

Urinstickor visar ketoner som "läcker" för att de är överflödiga. När kroppen anpassar sig så kan de sluta att visas på urinstickor ( för vissa fortsätter det att ge utslag).

Är måltidsersättningarna lchf vänliga? Min uppfattning är att de inte brukar ha så bra innehåll.

 

Du kan hamna i kesos om du äter alldeles för lite (ibland kallat svältketos) eller genomatt du äter lite kolhydrater och mycket fett (brukar kallas nutritionell ketos). Men funktionen är den samma.

Om någon oförstående skulle varna för det livsfarliga tillståndet ketoacidos (rättstavat?) så kan du inte hamna i om du inte är typ 1 diabetiker.

 

Jag låter någon annan svara mer på viktnedgången då jag inte har egen erfarenhet. Dock så brukar periodisk fasta i kombination med lchf lyftas som effektivt.

Vad gäller träning så kan tung styrketräning hjälpa, eftersom det ger större motor och därmed högre grundförbränning.

 

Lycka till!

[Zepp]

Jag förstår att man inte bör tänka kortsiktigt och det gör jag inte (inte bara). Jag har varit övertygad LCHF:are i sju år och försökt hålla mig strikt för viktnedgången men med ett sockerberoende är det inte så enkelt att alltid styra till det smartaste valet. Jag vill äta så här hela livet, inte för att just hålla vikten utan för att jag anser det rätt och riktigt, och har nog läst det mesta om det. Jag har gått ner 35 kg sen förra hösten men måste ner lika mycket till - till september - för att få en chans på IVF. Ingen kan då säga att jag ska ta det långsiktigt. 

Denna vecka har jag helt avstannat och funderar på att sluta träna istället fastän jag äntligen tycker att det är kul. 

 

Då är du i ett speciellt läge ioförsej.. som kan tarva lite exeptionella åtgärder.. iallafall om du tänkt dig att hålla deadlinle för IVF!

 

Då får du kombinera LCHF med kraftig kalorireduktion.. som regel så går detta lättare om man redan är inne på LCHF.. tror  iallafall jag?

 

Dels så får du se över din träning.. för det är lixom inte helt kompatibelt med strikt viktnedgång.. en viss fysisk aktivitet är förmodligen däremot en faktor som bidrar.

 

Inom LCHF finns lixom oxå bantningsknep/drakoniska metoder.. Nollkolhydrat/Fakir/fettfasta/äggfasta/You name it.. några mer uthärdliga, andra mer i form utav späkelse/Fakir.

 

Grejen är.. 35 kilo på fem månader blir cirka 1600 KCal i underskott per dag!

 

Frågan du måste ställa dig är om det är ens realistiskt?

 

En annan fråga du bör ställa dig är om det handlar om PCOs och om du inom något ytterligare år kan blir gravid via normala metoder?

 

Man är i en viss ålder och i ett visst skede i sitt liv och förhållanden.. så nog begriper jag att det är akut.. grejen är att saker och ting bör klicka in vid lagom lämpliga tillfällen!

 

Grejen är att saker och ting kan falera om så inte sker.. förhållanden/karriär och annat!

[Fröken Jul]

Jag har samma frågeställning som du och kör hårt med både mat och träning. Dock har jag ingen press på mig som du har. Det låter väldigt jobbigt, men jag förstår att du verkligen vill göra allt för att lyckas genomföra det här!

 

Vad jag ville säga är att jag läste en artikel (kommer dock inte ihåg var) om en läkare som sett samma fenomen flera gånger och tog ett exempel på en patient: hon var fast besluten att gå ned i vikt, så ströp både kaloriintag och började träna som besatt. Ingenting hände och hon var såklart väldigt frustrerad. Hon åkte på en en kryssning i en vecka eller två och bestämde sig då för att ta en paus i sin viktminskning och släppa taget. Inte helt överraskande gick hon ner i vikt under den här resan.

 

Slutsatsen i artikeln menade att det blev ett alldeles för stort stresspåslag för den här kvinnan och när hon slappnade av hände det grejer. Du har ju redan en form av stress med september som deadline. Att dessutom lägga på så mycket träning och äta så lite kanske blir för mycket? Att det blir ett alltför stort kortisolpåslag? Du kan alltid ta ett blodprov för att kolla. Förslaget i den här artikeln var att ta bort en av sakerna, alltså inte både träna hårt och äta väldigt lite. Bara en tanke.... Och det är svårt att sätta sig in i din situation, det är ingen lek.

 

Jag önskar dig verkligen lycka till!!

[Fröken Jul]

Jag har samma frågeställning som du och kör hårt med både mat och träning. Dock har jag ingen press på mig som du har. Det låter väldigt jobbigt, men jag förstår att du verkligen vill göra allt för att lyckas genomföra det här!

Vad jag ville säga är att jag läste en artikel (kommer dock inte ihåg var) om en läkare som sett samma fenomen flera gånger och tog ett exempel på en patient: hon var fast besluten att gå ned i vikt, så ströp både kaloriintag och började träna som besatt. Ingenting hände och hon var såklart väldigt frustrerad. Hon åkte på en en kryssning i en vecka eller två och bestämde sig då för att ta en paus i sin viktminskning och släppa taget. Inte helt överraskande gick hon ner i vikt under den här resan.

Slutsatsen i artikeln menade att det blev ett alldeles för stort stresspåslag för den här kvinnan och när hon slappnade av hände det grejer. Du har ju redan en form av stress med september som deadline. Att dessutom lägga på så mycket träning och äta så lite kanske blir för mycket? Att det blir ett alltför stort kortisolpåslag? Du kan alltid ta ett blodprov för att kolla. Förslaget i den här artikeln var att ta bort en av sakerna, alltså inte både träna hårt och äta väldigt lite. Bara en tanke.... Och det är svårt att sätta sig in i din situation, det är ingen lek.

Jag önskar dig verkligen lycka till!!

En sak till. Det var ingen vetenskaplig studie det här utan bara en iakttagelse.

[Tobias]

Dagens inlägg av Jason Fung svarar på en del av ovanstående.

http://www.kostdoktorn.se/misslyckandet-for-the-biggest-loser-och-succen-med-den-ketogena-studien

 

 

Periodisk fasta (gärna 24h eller längre) och inte ligga på kalorirestriltion mellan fastorna borde vara värt att prova.