ABo Posted September 7, 2016 Share Posted September 7, 2016 Skulle vilja ha lite hjälp att reda ut detta med fett. Bland lågkolhydratförespråkare brukar man säga att kokosfett och särskilt MCT-olja inte kan lagras som fett i kroppen utan går rakt igenom. Bland lågkalorförespråkare skrattar man åt detta och säger att det är nonsens. Finns det någon som vet hur det förhåller sig och/eller har tips om var jag kan läsa vidare om detta? 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Zepp Posted September 7, 2016 Popular Post Share Posted September 7, 2016 (edited) Du skall såklart inte lita på mig.. men grejen är att kroppen främst lagrar längre fettsyror! Och får den inte längre fettsyror så konverterar den glukos till detta via Denovo lipogenes! Favoriten att lagra och konvertera till längre fettsyror är palmitinsyra! En j*vla stor del av dina fettlager består utav palmitinsyra.. oavsett vad du ätit! Rekommenderar att du läser en bok om human biokemi.. det kan du göra på vissa läkarlinjer för forskare! Utiallafall,, du har fattat det rätt.. iallafall det lilla jag har lyckats tillgodogöra mig.. och detsamma lär gälla sk PUFA! Såå.. dels handlar det om distrubition.. längre fettsyror tas upp och går med hjälp av Kylomicroner via det lymfatiska systemet, töms sen ut i hålvenen (vena cava ) för att sen transporteras främst till adiopote vävnad där Kylomicronerna aktiverar ASP, som i sin tur aktiverar LPL, för lagring i adiopote vävnad! Detta sker således utan att aktivera insulin som i övrigt styr esterifiering och reesterifiering av triglycerider i adiopote vävnad.. dvs insulin styr mer över uttaget ur sagda vävnad! Processen ser delvis annorlunda ut för MCT och PUFA.. no snack om saken! Och för att ge dina vedersakare rätt.. fast av fel orsak, så ger ökade fettsyror i blodet minskad glykolys.. är man ung och frisk leder det till ökad ämnesomsättning/fler Futile cycles! Summa summarum.. tror inte en endaste gång att du kan övertyga någon annan, inbilla dig sen inte att bara för att du äter rätt så kommer allt att lösa sig per automatik! Alla enskilda fettsyror har sin specefika påverkan på vår homeostas! Och då har vi inte ens nämt SCFA, som främst bildas i colon och påverkar dels biomeet, dels ämnesomsättningen, dels andra hälsoaspekter! Från det ena till det tredje.. cocosfett består nästan till hälften utav Laurinsyra.. grattis om du lyckas hitta en massa sådant i din fettväv! Edited September 7, 2016 by Zepp 8 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ganymedes Posted September 7, 2016 Share Posted September 7, 2016 ... utan går rakt igenom. Vilka säger så? Vad är det för mening med att äta en massa fett som "går rakt igenom"? Fettet används av kroppen. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Effie Posted September 8, 2016 Share Posted September 8, 2016 Jag är inte biokemist; laser bara lite här och där på nätet. Om jag förstått detta med kokosolja rätt, så använder kroppen den gärna som energi. Många känner att de blir varmare av att äta kokosfett, så där går en del extra energy åt. Äter man för mycket (mer än man är van vid) kan man må ganska illa. Edit: Kokosolja är väl medellånga fettsyror. Och det är väl levern som tar hand om dem. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Gladan Posted September 8, 2016 Share Posted September 8, 2016 Om jag förstått det rätt... Fetter är långa, ogrenade kedjor av kolatomer © som hänger ihop med en "kam" av glycerol, molekylen ser ut som ett E ungefär. tre kolkedjor och glycerol som håller ihop dom. Kroppen vill gärna ha kolkedjor om tre, för att använda som energi. Det är tydligen behändig för kroppens enzymer att knipsa av en kolatom av en grupp av tre för att tillverka en molekyl ATP, som är kroppens energikälla. fråga mig inte vad som händer med de resterande två. Laurinsyra som finns i kokosfett har 12 kolatomer, palmitinsyra som vårt kroppsfett består av har 16. Skillnaden verkar inte så mycket, men kroppen har tydligen lättare att hantera laurinsyran och göra om till energi än palmitinsyran. Kroppen kan också göra om sockermolekyler och andra fetter till palmitinsyra, men tydligen är det inte lika ätt att omvandla just laurinsyran till palmitin. Så laurinsyran används därför bäst till att göra energi av direkt eller så skickas den ut ur kroppen på snabbaste väg igen, medan andra fetter i överskott omvandlas till palmitin och skickas till lagret (om inte kroppen behöver energi, inte har tillgång till lättillgänglig glukos och inget kokosfett). Biochemisten här på forumet har förklarat det i något inlägg, men jag kommer inte ihåg i vilken. Det som också sägs i LC-kretsar är att kortkediga fettsyror som laurinsyror kan agera som fibrer i tarmen och det brukar livsmedelsverket avfärda som nonsens. Där har jag dock ingen vidare förklaring för. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
stoscha Posted September 8, 2016 Share Posted September 8, 2016 Jag har läst nånstans att kokosolja inte behöver gå vägen över levern för att kunna tas om han av kroppen, så det är väl därför som det inte lagras på samma sätt. Det går att använda som bränsle direkt. Det här med att det funkar som fibrer... jag vet inte men jag får racermage direkt om jag tar kokosolja flera dagar i sträck eller en större dos en dag, så nånting är det.. 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted September 8, 2016 Share Posted September 8, 2016 Grejen med cocosfett/MCT och lagring av fett/annat är att man inte begriper att kroppen är komplex! Näe.. Laurinsyra/Kaprylsyra lagras inte i någon omfattning.. vilket inte hindrar kroppen från att lagra allt annat om intaget av cocosfett är högt/kalorierna är högre än ens förbrukning! Fördelen/nackdelen med cocosfettet/MCT är att de blir kvar länge i blodet/de omvandlas till ketoner.. allt ger en ökad energinivå i blodet.. varvid kroppen reagerar. Tex så kan man bli illamående.. speciellt om man inte ökat på sina ketolysensymer.. intar man extra mycket så att man överskrider gallans förmåga att spjälka fett så kan man få steatoree! Illamående/ohungrig/steatoree har en stark påverkan på apetiten! 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post The Biochemist Posted September 8, 2016 Popular Post Share Posted September 8, 2016 Orsaken till att kortare fettsyror inte lagras är att de inte kan användas till byggmatrial. Kroppen vill lagra ämnen den både kan använda som energi och för att reparera/underhålla systemet. En rak fettsyra behöver vara 16-18 kolatomer lång för att nå igenom ett cellmembran (bl a där de används). Kortare fettsyror tar en genväg i kroppen och väl inne i cellen går de direkt till förbränningsmaskinen (mitokontrierna) helt på egen hand. Vanligt fett behöver transporthjälp (L-carnitin). Det är denna snabba passagen in i förbränningsmaskinerier (mitokondrierna) som gör att ketoner tillverkas. När det gäller kaloriförespråkarnas hängivenhet till kaloriers betydelse bör man påpeka att de inte brukar ha koll på hur kalorier räknas inom nutrition. Tex de längsta fettsyrorna innehåller 80% mer energi än de kortaste. Detta tar man dock inte hänsyn till vid märkning av livsmedel. Intaget av energi påverkar även förbrukningen (många verkar anta att denna är konstant). Dessutom är kalorierna baserat på förbränning. Detta ger värmeinnehållet i livsmedel. Det är för all del så att om något omvandlas till H2O och CO2 (vilket det gör vid förbränning och i kroppen) så kommer värmeenergin vara samma oavsett hur denna omvandling sker. Men, man kan inte bli fet på värmeenergi. Det finns något som heter Gibbs fria energi som är den del av energin som kroppen kan tillgodose sig. Antingen till att göra arbete eller lagra som fett. Gibbs energi är dock inte vad som anges på livsmdedel. Men om du tittar i en biokemibok som är full av termodynamik och där varenda känd reaktion är kartlagd energimässigt är det bara Gibbs energi man pratar om. Det är den som styr hur mycket ATP mm som en viss molekyl kan bidra med. Det är den energin som styr om en reaktion kan ske eller inte. Det är den energin som evolutionen har optimerat under utvecklingen. När jag pratar med folk som har någon sorts utbidlning inom termodynamik (tex ingenjörer, fysiker, kemister osv) så utgår de från att forskarna på nutrition/medecin sidan har kolla på detta när de anger energiinehåll. Men så är det inte. Varje gång jag förklarar får någon så blir det "oj, då har ju de där flumnissarna som inte tror på termodynamikens lagar typ rätt i praktiken". Oj då :-) 11 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Kahavia Posted September 8, 2016 Share Posted September 8, 2016 När det gäller kaloriförespråkarnas hängivenhet till kaloriers betydelse bör man påpeka att de inte brukar ha koll på hur kalorier räknas inom nutrition. Tex de längsta fettsyrorna innehåller 80% mer energi än de kortaste. Detta tar man dock inte hänsyn till vid märkning av livsmedel. Intaget av energi påverkar även förbrukningen (många verkar anta att denna är konstant). Dessutom är kalorierna baserat på förbränning. Man läser ofta att fett innehåller nio kcal. Är detta då en generalisering eller rent felaktigt? Kan det vidare vara av värde att ta L-carnitin som tillskott om man äter LCHF? I övrigt ett STORT tack för din utmärkta förklaring. Jag skulle vilja se mer av sådant på svenska! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted September 8, 2016 Share Posted September 8, 2016 De nio Kcal är i själva verket Atwaterfaktorer! Och de kommer utav att man eldat upp mat o bajs o sådant i en bombkalorimeter! Dvs resultatet utav en blandad amerikansk diet! Det är altså en generalisering.. men vetenskapligt framtagen. Och man har kollat Atwaters experiment.. det håller vid upprepning. En helt annan sak är hur mycket utav kalorierna som kroppen tillgodogör sig som arbete, eller som lagras för framtida arbete. Men du kan utgå från att Atwaterfaktorerna stämmer.. dvs in! Sen så är det något helt annat vad de gör i kroppen.. lagras som fett eller övergår i termogenes! Men jag kan avslöja så mycket som så att rätt mycket används.. till det ena eller andra. Ett annat exempel är aminosyror, de har oxå Kcal.. men de är i förstone byggstenar i kroppen.. går således i första hand in i proteinsyntesen. Men rätt mycket går ut via proteinkatabolismen oxå.. och äter man mer än minimum så lagras de som muskler eller i leverns aminosyrodepå, resten kissar du ut.. då går det via ureacykeln, såvida du inte äter en ketogen diet, då går en del till glukoneogenes. 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Biochemist Posted September 9, 2016 Share Posted September 9, 2016 Kahavia 9kcal/g är ett medelvärde. Dock är det inte ett medelvärde för alla fetter utan ett viktat medelvärde av den sortens fett myndigheter tycker vi ska äta. Om du söker på olika fettsyror på tex wiki finner du "Std enthalpy of combustion (ΔcHo298)". Detta är värmeinnehållet som anges på livsmedel. Du kan se att det är olika för olika fettysyror men det bryr man sig inte om på livsmedelsverket. Det är förvissoa inte exakt lika för olika sockerarter heller. När det gäller l-karnitin finns en del studier som visar att det ökar fettöfrbränningen samt även hjälper till att rensa ut fett så personer har fettlever. Dessa studier är dock gjorda på folk som äter mycket kolhydrater så det är inte lika säkert att det har något effekt om man äter LCHF. Orsaken är att vid LCHF har du säkert hört att man talar om att kroppen anpassar sig till att bränna fett? En av de saker cellen gör är att bilda mer l-karnintin så det är nog vanligare att kolhydratare har problem med lågt l-karnitin. Med det sagt, jag har själv sett ett antal LCHF:are som av olika anledningar fastnat och inte går ned i vikt. Då verkar l-karnitin hjälpa ibland. Exakt när och varför det hjälper vissa kan du höra mer om i denna video (fråga 7 tar upp det). http://www.blackbeltnutrition.org/7-popular-ketogenic-questions-nobody-seems-answer/ 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Peter B Posted September 9, 2016 Share Posted September 9, 2016 Har du någon uppfattning om hur fel det kan slå? Det blir ju ganska flummigt annars 100 gram MCT-olja vs 100 gram olivolja, vad blir skillnaden och hur ska den definieras? 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Biochemist Posted September 9, 2016 Share Posted September 9, 2016 Skillnaden mellan tex stearinsyra (C18:0) och kaprylsyra (C10:0) är 12% i energi (entalpi, dvs värmeinnehållet). Skillnaden mellan stearinsyra och smörsyra (C4:0) är 60%. Till det kommer eventuella skillnader i reglering av energiförbrukningen, eventuella skillnader mellan värmeinnehåll (entalpi) och tillgänglig energi (Gibbs energi), eventualla skillnader i fermentation i tarmen bakterierna där osv. Det blir ett ganska komplicerat pussel att lägga och beroende på hur många av pusselbitarna man tar med får studier lite olika resultat. 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.