kareng Posted November 1, 2016 Share Posted November 1, 2016 Är det någon som kan läsa PLUS-artiklarna i Aftonbladet? Skulle vara kul att veta vad som står i artikeln "Åt fett i tre månader - det hände i kroppen?". Aftonbladet har ju sin lågkalori och lågfettdiet som de säljer via Viktklubben. http://www.aftonbladet.se/halsa/article23528945.ab?teaser=true 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Jennica.Rocks Posted November 1, 2016 Share Posted November 1, 2016 Jag vill också veta... Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
iAnna Posted November 1, 2016 Share Posted November 1, 2016 Testa om det går att läsa här: https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/permalink/1230172957077739/ 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Popular Post Ulf Posted November 2, 2016 Popular Post Share Posted November 2, 2016 Kopierade artikeln. Bilderna kom inte med. I stort en lchfvänlig artikel, såsom den om fetter o forskningsfusk med majsoljestudien som var den första artikeln i denna serie. Tyvärr, som vanligt måste de skrämmas lite. En läkare som intervjuas o överraskas av de bra värdena på lchf-kosten, varnar samtidigt för lchf på lång sikt, utan att ha nåt på fötterna. Suck. Annars är Fredrik Nyström en av källorna till dessa artiklar. Det är bra. PLUS HÄLSA igår 08:24 Åt fett i tre månader – det hände i kroppen Maria, 40, testade LCHF: ”Midjan är smalare, vågen står stilla” Midjemåttet minskade och sockersuget försvann. På minuskontot: Vågen stod bergfast stilla när Maria Sandström, 40, testade strikt LCHF under tre månader. – Folk säger att jag borde äta mer fett, men jag fixar det inte, säger hon. Följ Aftonbladet Plus på Facebook Vad händer egentligen i kroppen när man äter en kost i huvudsak bestående av fett? Vad händer med blodsockret, vikten och inte minst det omdiskuterade kolesterolet? Aftonbladet Plus gjorde ett experiment och lät stockholmaren Maria Sandström testa strikt LCHF under tre månader. Under testperioden gjorde Maria ett flertal labbtester för att kunna dokumentera även mindre förändringar över tid. Bland annat togs prover över olika typer av blodfetter och blodsocker. Lägre blodsocker I september var det dags för sista blodprovet. Provsvaret visade en tydlig förändring: Blodsockret hade sjunkit 2 enheter. Resultatet stämmer väl överens med Marias egen upplevelse av experimentet. – Jag får inga blodsockerdippar alls och jag är mätt längre. Äter jag en ordentlig frukost blir jag ofta inte hungrig förrän på eftermiddagen, berättar hon när vi ses över en lunch på Texas Longhorn i Sundbyberg. Midjan är smalare Hon pekar mot midjan, som har blivit sju centimeter mindre. Det är ytterligare en effekt som hon sätter upp på plus-listan. – Jag är mindre svullen nu. Jag har helt slutat att fisa, säger hon och skrattar. Insidan av magen mår alltså alldeles utmärkt. På vågen, däremot har det inte hänt så mycket. – Det är väl det som jag är lite besviken på, att jag inte har gått ner något i vikt, säger Maria. Hon har en teori om varför hon inte rasade i vikt som förväntat. Smör i kaffet - nej tack! – Folk omkring mig säger att jag behöver äta mer fett för att gå ner i vikt, men jag pallar inte det. Smör i kaffet – nej tack! Hur gick det då med blodfetterna? Maria hade redan från början utmärkta värden och tre månader på fettrik kost har inte ändrat bilden. Vissa värden har gått upp och andra ner, vilket totalt sett ger en liten försämring. Variationerna är dock små och det går inte att utläsa någon tydlig påverkan i endera riktning från själva kosten. Själv tycker Maria att hon mår bättre än tidigare, men att hon troligen inte kommer att fortsätta med dieten. – Det börjar bli tungt, det är jobbigt att äta så mycket fett, säger hon. – Äggen går bra att få i sig, de kan varieras i det oändliga. Och hemma är det lätt att anpassa kosten. Äter de andra i familjen korv stroganoff lägger jag bara till mer grädde, väljer bort riset och tar sallad i stället. Men äter man ute blir det ingen bea till pommen, eller ketchup, och det är lite tråkigt i längden. Sara Milstead 1 november 2016 08:24 FAKTA Fakta/Maria Namn: Maria Sandström. Ålder: 40. Familj: Man, son och dotter, tre bonusbarn. Bor: Stockholm. Yrke: It-koordinator. Läkaren: är hon verkligen överviktig? Paolo Parini, professor vid Karolinska sjukhuset i Huddinge och expert på blodfetter, blir överraskad när han studerar Maria Sandströms profil. Inte för att provtagningarna visar några större förändringar, utan för att kolesterolet är så lågt trots Marias övervikt. – Oj, är den här personen verkligen överviktig? Undrar han. – Hon har en väldigt bra lipidprofil och i hennes fall skulle jag säga att kosten inte påverkar den. Detta är dock inte huvudregeln, säger han varnar för långtidseffekterna av LCHF: – Ingen borde gå på den dieten alls mer än högst sex månader. Rickard Lagerqvist, grundare och medicinskt ansvarig läkare vid Werlabs, är glad över att värdet för långtidsblodsocker har gått ner. – Det är jättebra, högt blodsocker ökar risken för diabetes typ 2 som är en allvarlig sjukdom. Nu hade Maria i och för sig helt okej värden redan innan, men en sänkning är ändå bra. – Det är också den effekten man förväntar sig efter en tid med LCHF, säger han. Sara Milstead Marias värden – efter 3 månader med fettkost * Blodsockret har sjunkit. Rickards kommentar: Mest effekt har förstås en kolhydratfattig kost på just kolhydrater, eller socker, vilket mäts i långtidsblodsocker samt fastesocker, glukos. Här minskade hon från 35 till 33 i långtidsblodsocker vilket är bra då låga HbA1c värden eftersträvas. Man vill skapa avstånd till en eventuell framtida diabetes typ 2. Blodsocker Före: 35 Efter: 33 Skillnad: - 2 enheter. * Blodfetterna har ökat. Rickards kommentar: Generellt kan man se att blodfetterna har ökat, men detta är ju inte oväntat när kosten innebär ett rejält intag av just fett. Frågan är vilken roll eventuellt stigande blodfetter till följd av en långvarig LCHF-diet har i uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdom, vilket i dag är lite oklart. Kan det få konsekvenser i framtiden? Totalkolesterol: Före: 4,0 Efter: 4,1 Skillnad: + 0,1 enheter. Triglycerider: Före: 1,0 Efter: 1,5 Skillnad: + 0,5 enheter. HDL-kolesterol: Före: 1,2 Efter: 1,2 Skillnad: 0 enheter. LDL-kolesterol: Före: 2,4 Efter: 2,2 Skillnad: - 0,2 enheter. Fotnot: Alla ovanstående angivelser är i mmol/L. Vikt: Före: 95 kg Efter: 94 kg Skillnad: - 1 kg. Midjemått: Före: 116 cm Efter: 109 cm Skillnad: - 7 cm. Stuss: Före: 118 cm Efter: 116 cm Skillnad: - 2 cm. Så åt Maria Dagboken är ett exempel på Marias LCHF-diet. Hon valde att följa en strikt variant med mycket grönsaker som bas. Frukost: Kaffe, 3 kokta ägg med smör Lunch: Gröna grönsaker, kyckling eller fisk samt sås - gärna så fet som möjligt. Middag: Grönsaker och biff, gärna med exempelvis bearnaisesås. Snacks: Nötter. Dryck: Bubbelvatten. Ingen alkohol alls förutom vid ett tillfälle (kräftskiva). Fakta LCHF: LCHF är ett samlingsnamn för flertalet Low Carb-High Fat-dieter där man mer eller mindre utesluter kolhydrater från kosten och i stället äter fett och proteiner. Dieten är ketogen, det vill säga ökar förbränningen. Studier har också visat att LCHF är den snabbaste vägen till viktnedgång på kort sikt. Efter två år har dock dieten inga fördelar i jämförelse med andra. LCHF har många förespråkare, men många forskare och läkare hävdar fortfarande att lågkolhydratmetoden kan öka risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar genom det höga fettintaget. Det saknas fortfarande välgjorda långtidsstudier som bevisar om dieten är säker eller inte. Detta får du äta/inte äta enligt LCHF: Ät gärna: Kött, fisk, ägg, ovanjordsgrönsaker och naturligt fett (som grädde och smör). Undvik helst: Socker och stärkelserik mat (som bröd, pasta, ris, potatis) samt alkohol. Ska du dricka en alkoholhaltig dryck, välj torrt vin eller whiskey. Källa: kostdoktorn.se Experten: Därför behöver kroppen fett Fett lagrad i fettväven är vårt största energireserv. Fettväven utgör isolering mot kyla (framför allt underhudsfettet). Fett är byggstenar för kolesterol och flera hormoner. Fett i form av fosfolipider och kolesterol ingår i alla cellmembran. Fettlösliga vitaminer tillförs kroppen via fett. Fettväven utgör också ett mekanisk skydd för många organ i kroppen. Källa: Ingrid Larsson, dietist Sahlgrenska sjukhuset 8 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kareng Posted November 2, 2016 Author Share Posted November 2, 2016 Kopierade artikeln. Tack! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
AnnikaB Posted November 2, 2016 Share Posted November 2, 2016 "Men äter man ute blir det ingen bea till pommen"...? Felskrivning eller har hon missat något här? Skickat från min SM-G930F via Tapatalk 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
AnnikaB Posted November 2, 2016 Share Posted November 2, 2016 Tack för artikeln förresten! Skickat från min SM-G930F via Tapatalk Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rickard Posted November 10, 2016 Share Posted November 10, 2016 https://fethalsa.wordpress.com/2016/11/09/en-okunnig-professor-till/ 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.