Riksrevisionen kritiserar hälsomyndigheter (inkl SBU för hantering av vetenskap)

[Erik 2]

I rapporten Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (rir 2016:9), tar riksrevisionen upp ett antal mycket intressanta problem med våra hälsomyndigheter vad gäller bla jäv och beroendet av läkemedelsindustrin och hanteringen av vetenskapliga rapporter (se citat nedan).

 

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/24525/RiR_2016_9_LAKEM_ANPASSAD.pdf

 

 

Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen har insikt i det generella problemet med skevheter i publicerat material men kompenserar inte för dem på ett effektivt sätt

 

 

Statliga kunskapsunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdens prioriteringar utgår i hög grad från artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Det är väl känt att positiva resultat av kliniska läkemedelsprövningar publiceras i större utsträckning än negativa resultat. Det innebär att statliga myndigheters kunskapsunderlag riskerar att påverkas av de skevheter som finns i publicerat material. Myndigheterna är medvetna om dessa skevheter men anser inte att de påverkar deras styrning med kunskap i någon större omfattning. De nyttjar endast delvis de möjligheter som finns att kontrollera för skevheter och kompensera för dem

 

SBU och Socialstyrelsen bör vidta ytterligare åtgärder för att reducera skevheten i de kunskapsunderlag de använder

 

 

SBU och Socialstyrelsen bör aktivt pröva olika lösningar för att minska skevheten i kunskapsunderlagen. SBU:s kunskapsöversikter ligger till grund för övriga myndigheters styrning med kunskap och SBU bör därför ha en ledande roll i detta arbete. Riksrevisionen bedömer att SBU och Socialstyrelsen kan pröva flera åtgärder för att bredda sina kunskapsunderlag, bland annat begära information från läkemedelsmyndigheter och läkemedelsföretag, samt systematiskt söka efter studier i offentliga databaser. Att bredda kunskapsunderlaget kräver dock ett nytt arbetssätt. Ett sätt att påbörja en sådan omorientering kan vara att utbyta erfarenheter med utländska myndigheter och organisationer som kommit längre, såsom myndigheternas motsvarigheter i Storbritannien och Tyskland.

[patrix]

Var det inte den rapporten som föranledde läkemedelsfinansierade DNs mediedrev mot Riksrevisionen?

[elsebrit.kohl]

I rapporten Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (rir 2016:9), tar riksrevisionen upp ett antal mycket intressanta problem med våra hälsomyndigheter vad gäller bla jäv och beroendet av läkemedelsindustrin och hanteringen av vetenskapliga rapporter (se citat nedan).

 

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/24525/RiR_2016_9_LAKEM_ANPASSAD.pdf

 

 

Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen har insikt i det generella problemet med skevheter i publicerat material men kompenserar inte för dem på ett effektivt sätt

 

 

Statliga kunskapsunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdens prioriteringar utgår i hög grad från artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Det är väl känt att positiva resultat av kliniska läkemedelsprövningar publiceras i större utsträckning än negativa resultat. Det innebär att statliga myndigheters kunskapsunderlag riskerar att påverkas av de skevheter som finns i publicerat material. Myndigheterna är medvetna om dessa skevheter men anser inte att de påverkar deras styrning med kunskap i någon större omfattning. De nyttjar endast delvis de möjligheter som finns att kontrollera för skevheter och kompensera för dem

 

SBU och Socialstyrelsen bör vidta ytterligare åtgärder för att reducera skevheten i de kunskapsunderlag de använder

 

 

SBU och Socialstyrelsen bör aktivt pröva olika lösningar för att minska skevheten i kunskapsunderlagen. SBU:s kunskapsöversikter ligger till grund för övriga myndigheters styrning med kunskap och SBU bör därför ha en ledande roll i detta arbete. Riksrevisionen bedömer att SBU och Socialstyrelsen kan pröva flera åtgärder för att bredda sina kunskapsunderlag, bland annat begära information från läkemedelsmyndigheter och läkemedelsföretag, samt systematiskt söka efter studier i offentliga databaser. Att bredda kunskapsunderlaget kräver dock ett nytt arbetssätt. Ett sätt att påbörja en sådan omorientering kan vara att utbyta erfarenheter med utländska myndigheter och organisationer som kommit längre, såsom myndigheternas motsvarigheter i Storbritannien och Tyskland.

På tiden!

 

Skickat från min SM-G900F via Tapatalk

[Inez]

Var det inte den rapporten som föranledde läkemedelsfinansierade DNs mediedrev mot Riksrevisionen?

 

Jo, det har jag för mig också. Ett par riksrevisorer fick ju avgå. Det straffar sig att mopsa sig  mot Big Pharma, hur torrt man än har på fötterna.