Den här gången går det dåligt! Varför?

[Gudrunova]

Jag har LCHF:at förut - för cirka 8 år sedan. Då var jag 48 år och ville gå ned i vikt. Googlade runt lite för jag hade hört om den här dieten och hittade information om att man skulle köra under 20g kolhydrater per dag i 2 veckor till att börja med, sedan kunde man lätta lite på det. Jag googlade vidare och lärde mig vad olika födoämnen innehåller, och satte igång. Jag körde rätt fritt, men höll hyfsad koll. Var först orolig för hur jag skulle kunna leva utan bröd, pasta och potatis, men det gick ju rätt bra. Jag åt mycket ägg, men även en hel del mellanmål i form av t ex camembert. Jag begränsade mig egentligen inte alls i mängd, och jag ökade nog inte fettet särskilt mycket - förutom det rätt täta mumsandet på camembert. 

Jag gick ned 7 kilo på 2-3 månader, till 59-60 kilo. Med den vikten är jag smärt och lätt, och trivs med min kropp. 

Jag höll sedan en moderat LCHF-kurs och höll vikten finfint i ett par år. Sen började jag lägga på mig. Ett kilo, två kilo, tre... tills vikten istället låg nästan där jag började. 

Observera att jag under tiden hamnat i klimakteriet och, som vi alla, blivit äldre. Jag är idag 56. Vikten cirka 65. (Ok ingen jätteövervikt direkt, men det bullar ut framtill och på höfterna, är i vägen när jag böjer mig - och jag trivs inte med min kropp nu. Jag brukar vara rätt smal.)

Det senaste året eller halvåret har jag struntat rätt ordentligt i kolhydratbegränsningarna. Det har blivit både potatis, pasta, en del ris ibland, och ganska mycket choklad och vin. Det har faktiskt inte gjort att jag ökat - men inte heller minskat ned till min idealvikt. 

Nu bestämde jag mig för att ta tag i situationen och ta bort de där 5, eller i alla fall 3, extrakilona som så envist satt sig på mig. Googlade igen, hittade Kostdoktorn - eller egentligen först Diet Doctor, hittade den svenska sidan senare. Läste på lite, såg videor, lärde mig mer ordentligt om LCHF. Tyckte sidan kändes suverän, och så många lockande recept sedan! 

Och så beslöt jag mig för att köra strict tills vikten kommit ned. Antog "The 2 week challenge". Det har varit trevliga veckor,  med god mat i tillräcklig mängd - inga stora överdrifter, och ransons-angivelserna gör att man begränsar sig och inte glufsar mer. 

 

Men vikten - det ju inte alls! Har kört strict i en månad. Först försvann två kilo, men omgående och från en "jul-topp" på 67. Inom fyra dagar var jag nere på 65. Men sen, inte ens ett halvkilo. Varje morgon väger jag mig och tror inte mina ögon när den hela tiden visar samma - 65 nåt. Känner mig stressad över detta! Bara det faktum att jag slutat med godis borde ju gett nån effekt. Jag äter inte heller en massa munsbitar camembert, som förra gången, utan är rätt sträng med tre mål mat om dagen. Har slutat med att småäta nötter och mandlar. Följer programmet noggrant, väger och kollar min mat. 

 

Jag har läst och läst här på sajten, om att kanske minska på mjölkprodukter som grädde och ost. Tycker jag ändå gör det, men recepten i sig innehåller ju en del smör, grädde och ost. Läst mer, tipset att införa periodisk fasta är något jag också prövar nu, gör 16:8-fastan ett par dar i veckan. Ingen effekt. Och jag tycker det är plågsamt att inte äta frukost, men fixar det. Med motivation viktminskning. När kan man förvänta sig den? 

Läste vidare, om optimal ketos och förslaget att dra ner på proteinet. Men jag äter inte mer protein än vad som står i recepten. Ska jag minska än mer på det? Till vilken nivå? 

 

Det känns nu som att dieten i sig förhindrar viktminskning! Jag har ju slutat med så många onyttigheter, som jag klarade att äta innan jag drog igång med dieten och då inte ökade i vikt av. Så varför minskar den inte fast jag är så "duktig"?? Om jag nu börjar äta "vanligt" igen, som alltså gick bra att göra och hålla nuvarande vikt fram tills nu - kommer jag gå UPP då? Får nästan lite panik. 

 

Finns det någon som har en liknande erfarenhet och kanske brutit mönstret. Kan jag förvänta mig vikteffekt efter mycket längre tid än så här? Jag tycker att 4 veckor borde gett mer än - ingenting. Är det så att jag i min ålder "ska" ha en tjock bulle på magen och en vardera på höften? (love-handles som väller över byxkanter...) - eller ska jag hålla ut, och så blir det resultat efter några månader? 

 

Jag har sen jag började LCHF förra gången varit en varm anhängare av metoden. Att få äta sig mätt och ändå gå ned i vikt. Men nu sviktar jag. Behöver lite pepp och tips, och förslag till vad det kan vara som jag gör fel! Tack snälla om nån orkar ge mig tips och dela erfarenheter. 

[Cleppa]

Jag tror det enkla trista svaret är hormon förändringar...  Då verkar väldigt lågintensiv träning sk MAF puls träning hjälpa.

[Pompe]

Om du mår bra ska du säkert ha den vikten du har. Kroppen vill gärna hålla sig på någonslags jämviktsnivå - det vore kanske ännu värre om varje avsteg man tog genast skulle betyden betydande viktförändring. Eller tänk om man led av svält i en vecka och genast skulle kilona bara rasa - evolutionärt inte alls bra om man inte är överviktigt. Däremot fungerar väl LCHF så bra just första gången för att man äntligen äter bätttre mat så att kroppen kan sätta sin jämviktsnivå på en lägre nivå.

 

Läste förresten någonstans (möjligen Gary Taubes: Good Calories Bad Calories?) om ett djurförsök där råttorna fick äta ett foder som blandades ut med lera (sic!), då åt råttorna mera av maten ända till man hade blandat i så mycket lera att det var 90% lera - då slutade dom äta helt. Det här visar att råttor inte äter en "viss mängd" mat - det fungerar alltså inte med att fylla magen med vatten utan kroppen vill ha en viss mängd näring. Sedan gjorde man ett annat försök där råttorna fick tillräckligt med kalorier men maten innehöll väldigt lite näringsämnen. Då åt råttorna mycket mera av maten, så dom "räknar" inte kalorier utan näringsämnen. Det är säkert lika med mänskor, vi äter tills vi har uppnått behövlig mängd energi och näring. Saknas något så är vi väl då hungriga till vi fått i oss det vi behöver.

[Angelico]

Nej, du ska inte se det som något obligatoriskt och oundvikligt att ha bukfett bara för att du är kvinna i en viss ålder. Dock kan det vara svårare att inte hamna där du hamnat efter en period med mer mjöl, mejerier oc h annat du beskriver att du åt när du ökade. Några saker som är värt att testa vill jag tipsa om. Obs, det är sådant som kräver självkontroll och fokus en tid tills det ger resultat. 1 Börja gå morgonpromenader varje dag, ca 1 timme. 2 Periodisk fasta varje dag tills resultat, tex warrior där du endast äter en gång per dag och kanske lite buljong, kaffe, te där emellan. 3 Kolla hur mkt kalorier du äter per dag och lägg dig ordentligt under det en vecka för att se om du eventuellt överäter i förhållande till ditt behov. 4 Skippa helt alla mejerier och nötter under en period, det kommer att minska din vikt pga att du troligen blir lite uppblåst av mejerier eller något annat. Hormonförändringarna kan ju göra att du bränner mindre energi nu. Därför är det värt att testa vad som händer om du låter kroppen vila ffler timmar från mat samt att du rör på dig och "får fart på hormonerna".

[Angelico]

Om du mår bra ska du säkert ha den vikten du har. Kroppen vill gärna hålla sig på någonslags jämviktsnivå - det vore kanske ännu värre om varje avsteg man tog genast skulle betyden betydande viktförändring. Eller tänk om man led av svält i en vecka och genast skulle kilona bara rasa - evolutionärt inte alls bra om man inte är överviktigt. Däremot fungerar väl LCHF så bra just första gången för att man äntligen äter bätttre mat så att kroppen kan sätta sin jämviktsnivå på en lägre nivå.

 

Läste förresten någonstans (möjligen Gary Taubes: Good Calories Bad Calories?) om ett djurförsök där råttorna fick äta ett foder som blandades ut med lera (sic!), då åt råttorna mera av maten ända till man hade blandat i så mycket lera att det var 90% lera - då slutade dom äta helt. Det här visar att råttor inte äter en "viss mängd" mat - det fungerar alltså inte med att fylla magen med vatten utan kroppen vill ha en viss mängd näring. Sedan gjorde man ett annat försök där råttorna fick tillräckligt med kalorier men maten innehöll väldigt lite näringsämnen. Då åt råttorna mycket mera av maten, så dom "räknar" inte kalorier utan näringsämnen. Det är säkert lika med mänskor, vi äter tills vi har uppnått behövlig mängd energi och näring. Saknas något så är vi väl då hungriga till vi fått i oss det vi behöver.

 

Ja, det funkar på mig oxå trots att jag inte är en rotta . När jag fettminskade flera kg från normalvikt ner till bättre finess åt jag extremt näringstät mat men mkt lite kalorier totat. Jag åt enbart fisk kött näringstäta grönsaker och fyllde på med nödvändigt fett om det behövdes. Insåg då att en hel del av den energi jag åt, även på lchf var tomma kalorier.

[stoscha]

Dels så är ju en månad inte särskilt lång tid och dels så funkar vi lite annorlunda efter hormon omställning. Jag råder dej att ta det lugnt ett par månader till så du är säker på att du går på fettdrift. Väldigt liten övervikt är svår att bli av med och om du experimenterar för mycket är risken att kroppen blir väldigt envis.

Jag gick inte ner ett gram på 3 år men minskade 2 storlekar så kilon är inte allt. Styrketräning ger shape på fluffet och promenader före frukost funkar bra.

Behöver du frukost... Ät det! Jag fick bra resultat av 5:2 som jag tyckte var lättare eftersom jag är frukost människa. 20-22 timmar med kalorifri vätska. Men spar med sånt ett tag till så du inte skapar en otrygg kropp

[Gudrunova]

Jag tror det enkla trista svaret är hormon förändringar...  Då verkar väldigt lågintensiv träning sk MAF puls träning hjälpa.

 

Tack för ditt svar. MAF gör mig nyfiken. Jag tränar regelbundet - spinning, core, jogging, microintervall, styrka - men känner inte till MAF-träning. Googlade men fick inte fram någon tydlig information, verkar vara väl känt bland träningsmänniskor. Skulle du kunna förklara lite kortfattat och tydligt? Vore snällt!

[Gudrunova]

Ja, det funkar på mig oxå trots att jag inte är en rotta . När jag fettminskade flera kg från normalvikt ner till bättre finess åt jag extremt näringstät mat men mkt lite kalorier totat. Jag åt enbart fisk kött näringstäta grönsaker och fyllde på med nödvändigt fett om det behövdes. Insåg då att en hel del av den energi jag åt, även på lchf var tomma kalorier.

Intressant! :-) 

[Gudrunova]

Nej, du ska inte se det som något obligatoriskt och oundvikligt att ha bukfett bara för att du är kvinna i en viss ålder. Dock kan det vara svårare att inte hamna där du hamnat efter en period med mer mjöl, mejerier oc h annat du beskriver att du åt när du ökade. Några saker som är värt att testa vill jag tipsa om. Obs, det är sådant som kräver självkontroll och fokus en tid tills det ger resultat. 1 Börja gå morgonpromenader varje dag, ca 1 timme. 2 Periodisk fasta varje dag tills resultat, tex warrior där du endast äter en gång per dag och kanske lite buljong, kaffe, te där emellan. 3 Kolla hur mkt kalorier du äter per dag och lägg dig ordentligt under det en vecka för att se om du eventuellt överäter i förhållande till ditt behov. 4 Skippa helt alla mejerier och nötter under en period, det kommer att minska din vikt pga att du troligen blir lite uppblåst av mejerier eller något annat. Hormonförändringarna kan ju göra att du bränner mindre energi nu. Därför är det värt att testa vad som händer om du låter kroppen vila ffler timmar från mat samt att du rör på dig och "får fart på hormonerna".

Tack snälla Angelico för dina tips och råd! Jag hade i och för sig inte börjat äta mjöl i några större mängder, förutom en del mörk choklad på helgen och en period med riktigt onyttigt godis, har jag ändå hållit mellan moderat och liberal LCHF-linje i alla de här åren. 

Det här med fasta... jag har läst Kostdoktorns både 5 bästa tips för viktnedgång, och de 5 vanligaste fällorna vid LCHF-diet. Och ett tips där var ju periodisk fasta. Jag tog fasta - haha - på hans 16:8-variant och har alltså kört den två dagar i veckan i nu två veckor. Dvs inte äta efter middagen på kvällen fram till lunch nästa dag. Det går, men det är tufft! Jag tycker verkligen det är jobbigt att inte äta frukost. Jag tycker det är jobbigt att inte få äta tre mål mat om dagen, period. Så din "warrior"-variant är nog mer än jag fixar! Men men, jag lyssnar och kanske ska jag ändå pröva, för jag vill verkligen slippa valkarna på mage och höfter. (Inte ute efter att bli mager, det är ohälsosamt, och jag fattar faktiskt att jag inte kommer att se ut som en 25-åring nånsin igen  men lite smalare vore skönt!!) 

Det här med att skippa mejerier, dock - varför ska man det? I grädde, smör, lagrade ostar o dyl är det ju knappt några kolhydrater. Och nötter?? Det är ju supernyttigt och inte mycket kolhydrater i. Det blir så himla trist att bara fasta och inte få äta något gott... svårt! 

[Gudrunova]

Dels så är ju en månad inte särskilt lång tid och dels så funkar vi lite annorlunda efter hormon omställning. Jag råder dej att ta det lugnt ett par månader till så du är säker på att du går på fettdrift. Väldigt liten övervikt är svår att bli av med och om du experimenterar för mycket är risken att kroppen blir väldigt envis.

Jag gick inte ner ett gram på 3 år men minskade 2 storlekar så kilon är inte allt. Styrketräning ger shape på fluffet och promenader före frukost funkar bra.

Behöver du frukost... Ät det! Jag fick bra resultat av 5:2 som jag tyckte var lättare eftersom jag är frukost människa. 20-22 timmar med kalorifri vätska. Men spar med sånt ett tag till så du inte skapar en otrygg kropp

Ja, mitt midjemått har faktiskt minskat tre centimeter på det här veckorna... det är bra du påminner. Och ja, frukost är verkligen ett mål jag har svårt att klara mig utan. Ändå valde jag att testa 16:8 istället för 5:2, för de där två dagarna när man bara ska äta 500... verkar tufft! 

Ok tack för ditt råd, jag fortsätter väl framåt med LCHF som grund. Försöker minska lite på kaloriintaget ändå och fortsätter kanske också med att fasta ett par dar, eller delar av dar, i veckan. Om ni som skriver här tror det kan ge resultat efter lite längre tid så är det kanske värt det ändå. 

[Gudrunova]

Dels så är ju en månad inte särskilt lång tid och dels så funkar vi lite annorlunda efter hormon omställning. Jag råder dej att ta det lugnt ett par månader till så du är säker på att du går på fettdrift. Väldigt liten övervikt är svår att bli av med och om du experimenterar för mycket är risken att kroppen blir väldigt envis.

Jag gick inte ner ett gram på 3 år men minskade 2 storlekar så kilon är inte allt. Styrketräning ger shape på fluffet och promenader före frukost funkar bra.

Behöver du frukost... Ät det! Jag fick bra resultat av 5:2 som jag tyckte var lättare eftersom jag är frukost människa. 20-22 timmar med kalorifri vätska. Men spar med sånt ett tag till så du inte skapar en otrygg kropp

5:2 har jag funderat på men avfärdat än så länge. Att vara så hungrig en hel dag, framför allt att lägga sig hungrig, tror jag är mer än jag klarar. Jag kan absolut inte sova om jag är hungrig. Och obs hela tanken med LCHF är ju att slippa gå hungrig! Det var det jag hoppades på. Men när jag läst alla vänliga svar och alla goda råd här så ser det ändå ut som att man får försöka klara det, på något sätt. 5:2, 16:8 eller ännu mer. Verkar inte finnas nån väg runt! Tyvärr och suck. Hatar att vara hungrig... 

[Cleppa]

Saxat från nätet...

 

MAF-test

MAF står för Maximum Aerobic Function och är ett sätt att ta reda på om träningen går åt rätt håll. Här finns inga tabeller du kan titta i för att se hur vältränad du är, utan testet går istället ut på att du jämför ditt eget resultat över tid och tränar du smart och håller dig frisk så bör du få bättre resultat varje gång du testar. 

Du börjar med att välja en träningsform som du kan utföra lågintensivt på en viss puls och där du kan notera resultatet; exempelvis löpning, cykling, simning, crosstrainer osv. Har du tränat rätt kommer du med tiden att få ett bättre resultat på samma puls i den träningsform du valt för testet. Exempelvis bör du efterhand kunna springa, cykla eller simma längre och fortare med samma ansträngningsgrad. Och det vill vi ju gärna, eller hur?

Bakom teorin ligger Dr. Phil Maffetone som forskat mycket på lågintensiv pulsbaserad träning och skrivit flera böcker och artiklar på ämnet. Framöver kommer vi gå in mer på våra tankar kring hans träningsmetoder, men nu börjar vi med att göra ett första MAF-test så att vi har något att jämföra med. Du behöver en pulsklocka för att testet ska gå att genomföra. 

SÅ HÄR GÖR DU

1. Ta reda på din Maximum Aerobic Heart Rate genom att använda 180-formeln. Ta 180 minus din ålder (för Ellen innebär detta exempelvis 180 minus 37 år = 143 pulsslag per minut). Har du tränat länge utan problem eller precis börjat komma igång med träningen kan du behöva justera detta tal, likaså om du är över 65 eller under 16 år gammal. Läs då på länken nedan hur du justerar för att hitta rätt MAF-puls. För de flesta fungerar 180 minus ålder riktigt bra, så vill du göra det enkelt för dig så kör på det. Det viktiga är att du håller dig till samma MAF-puls nästa gång du utför testet. 
   Phil Maffetone om MAF-test: http://www.philmaffetone.com/maf-test
    
2. Välj en träningsform och förhållanden för denna som går att upprepa, exempelvis en löparbana eller en relativt platt slinga som du vet att du kommer kunna springa igen. Att utföra testet inomhus på löpband kan vara smart eftersom eventuell snö kommer att påverka testet. Det viktiga är att du kan utföra det igen under samma förutsättningar. Helst ska du välja samma skor varje gång och göra testet på ungefär samma tid på dagen. 
    
3. Värm upp i minst 20 minuter. I en del av uppvärmningen (ca 10-15 minuter) bör du ligga på din MAF-puls, sen kan du köra lugnare jogg igen. Vila 2-3 minuter efter uppvärmningen. 
    
4. Starta om pulsklockan och börja testet. Spring i 40 minuter i en puls som bör ligga så nära din MAF-puls som möjligt. Pulsen kommer att vandra lite upp och ner, men målet är att du när du avslutar testet ska ha en snittpuls under dessa 40 minuter som ligger så nära din MAF-puls som möjligt, helst exakt på! Om du kan ställa in pulsklockan så att du kan se både snittpuls och din nuvarande puls på samma skärm så förenklar det.
    
5. Notera hur lång sträcka du kom och snittfarten (båda dessa värden går bra att använda sig av, de visar samma sak och vilket värde du väljer handlar mer om du är van vid att tänka i sträcka eller snittfart). Notera också vilket tempo du hade i början av passet och i slutet av passet. Har du värmt upp tillräckligt så bör tempot sjunka något mot slutet.

Upprepa testet med så lika förutsättningar som möjligt efter ett par veckor. Att göra MAF-test en gång i månaden eller åtminstone varannan kan vara ett bra riktmärke. Har du tränat rätt så ska du för varje test du gör komma lite längre och springa lite fortare med samma ansträningsgrad (på samma puls). Har du haft en sjukdoms period eller har en infektion i kroppen brukar det ge utslag direkt och du kan få sämre resultat än gången innan. Testa då igen någon vecka senare när du känner dig frisk. 

MAF-testet går inte att jämföra med standardvärden eller andra löpare, det är enbart ett test för att hålla koll på din egen utveckling. 

 

----------------------------------------------------------

 

Det handlar i princip om att träna kroppen på att bli bättre utan att slita på den för mycket. andra fördelar är att det är fettmotorn du tränar. Dom flesta kör detta i cykler. kör MAF på vintern för att sedan lägga på fart till tävlingssäsongen. Men som motionär behöver man ju inte det. Det verkar då också finnas andra fördelar såsom bätttre hormonbalans mm.

 

---------------------------------------

 

Det här med att du inte vill gå hungrig. Jag tror inte att du lyckats hamna uptimalt i din kost om du blir hungrig så att du inte står ut på LCHF för det brukar vara en av de största fördelarna för människor att man kan utan problem fasta längre perioder.

 

 

Annan bra artikel... http://www.runnersworld.se/blogs/hjarnfysik/maf-test-och-aterhamtningspuls.htm

[MariaF]

Saxat från nätet...

 

MAF-test

MAF står för Maximum Aerobic Function och är ett sätt att ta reda på om träningen går åt rätt håll.

 

Nu får de snart lägga på "älska"-knappen i forumet också... 

MAF kan varmt rekommenderas för att bränna valkar. Känns inte alltid som träning, ibland blir man inte ens svettig, men efter att ha tuggat på i 5mån kan jag konstatera att valkarna reagerar med att minska.

https://philmaffetone.com/category/fat-burning-journal/

[iAnna]

Har du något val, nu när du läst på om alla fördelar med LCHF? Du tänker väl inte gå tillbaka och äta bröd/kolhydrater/pasta? 

 

Jag tror på hormonteorin (har själv gått upp 5-6 kg de senaste åren). Det viktiga är att äta näringsrik och näringstät mat.

 

Kasta ut vågen, ät gott och må bra! 

[Angelico]

Tack snälla Angelico för dina tips och råd! Jag hade i och för sig inte börjat äta mjöl i några större mängder, förutom en del mörk choklad på helgen och en period med riktigt onyttigt godis, har jag ändå hållit mellan moderat och liberal LCHF-linje i alla de här åren. 

Det här med fasta... jag har läst Kostdoktorns både 5 bästa tips för viktnedgång, och de 5 vanligaste fällorna vid LCHF-diet. Och ett tips där var ju periodisk fasta. Jag tog fasta - haha - på hans 16:8-variant och har alltså kört den två dagar i veckan i nu två veckor. Dvs inte äta efter middagen på kvällen fram till lunch nästa dag. Det går, men det är tufft! Jag tycker verkligen det är jobbigt att inte äta frukost. Jag tycker det är jobbigt att inte få äta tre mål mat om dagen, period. Så din "warrior"-variant är nog mer än jag fixar! Men men, jag lyssnar och kanske ska jag ändå pröva, för jag vill verkligen slippa valkarna på mage och höfter. (Inte ute efter att bli mager, det är ohälsosamt, och jag fattar faktiskt att jag inte kommer att se ut som en 25-åring nånsin igen  men lite smalare vore skönt!!) 

Det här med att skippa mejerier, dock - varför ska man det? I grädde, smör, lagrade ostar o dyl är det ju knappt några kolhydrater. Och nötter?? Det är ju supernyttigt och inte mycket kolhydrater i. Det blir så himla trist att bara fasta och inte få äta något gott... svårt! 

Du skrev så här i ditt första inlägg: "Det senaste året eller halvåret har jag struntat rätt ordentligt i kolhydratbegränsningarna. Det har blivit både potatis, pasta, en del ris ibland, och ganska mycket choklad och vin" Så det var därför jag nämnde mjöl och choklad osv, för jag vet att en kvinna i medelåldern med relativt liten kroppshydda och ingen extremt stor kroppslig aktivitet inte klarar att förbränna allt det där du räknar upp här.

 

För det första så blir du mindre hungrig och sugen när du kommit in i regelbunden periodisk fasta. Jag tror det är mkt lättare att fasta 16:8 varje dag en tid för att just få den fina hungerdämpande effekten. Warrior funkade superbra för mig när jag väl vant mig vid att äta mer sällan.

Testa en hel vecka med 16:8 varje dag, där du är noga med att äta näringstät mat till middag på kvällen så du är full av energi på förmiddagen. Då tror jag din förmiddagssug minskar. Mellanmål och små chokladbitar däremot, sabbar rejält den goa o-hungrigheten man får av fasta.

 

Angående att "inte få äta något gott" så kan du om du cyklar maten så att du äter mindre vissa dagar och mer vissa dagar, äta en riktig nöt och gräddmåltid varje vecka tex. Men inte knapra nötter till vardags och choklad, eller gräddsås som är så jäklarns energirikt så det lätt drar iväg i onödan. 

[Angelico]

För det första så blir du mindre hungrig och sugen när du kommit in i regelbunden periodisk fasta. Jag tror det är mkt lättare att fasta 16:8 varje dag en tid för att just få den fina hungerdämpande effekten. Warrior funkade superbra för mig när jag väl vant mig vid att äta mer sällan. Testa en hel vecka med 16:8 varje dag, där du är noga med att äta näringstät mat till middag på kvällen så du är full av energi på förmiddagen. Då tror jag din förmiddagssug minskar. Mellanmål och små chokladbitar sabbar rejält den goa o-hungrigheten man får av fasta.

 

Angående att "inte få äta något gott" så kan du om du cyklar maten så att du äter mindre vissa dagar och mer vissa dagar, äta en riktig nöt och gräddmåltid varje vecka tex. Men inte knapra nötter till vardags och choklad, eller gräddsås som är så jäklarns energirikt så det lätt drar iväg i onödan. 

Att det inte är så mkt kolhydrater i nötter och mejerier spelar mindre rioll enligt min erfarenhet. Där emot är det ju extraingredienser och inte riktig mat. Det är massor av kalorier i nötter och ost och grädde, som du inte behöver, om jag får vara lite brysk, eftersom du säger att du har lagrat in en del extra fett på kroppen behöver du inte lagra på dig mer via extrakalorier i nötter, ost, grädde alkohol osv. Ät näringsrik strikt mat en period, enbart det, och promenera varje dag.

[Angelico]

Staffan Lindebergs bok om stenålderskost var en riktig ögonöppnare för mig. Som jag tolkar boken så beskriver han att ursprunglig mat är rejält strikt utan extra ingredienser som ofta är energirika, såsom att dagligen äta ost, stora mängder tillsatt fett, grädde, alkohol osv. Kött fisk och näringsrika grönsaker är det svårt att bli fet av. Vår nutida kost är fullproppad med onödiga extragrejer som kvarg med hallonsmak, proteindryck, osv. De flesta av oss gör inte av med så enormt mkt energi att vi måste ha detta. Om man äter en fet köttbit med broccoli till så får man i sig fullvärdigt protein samt massor av vitaminer och mineraler. Det är inte lättt att äta grädde och nötter med samma ambition.

Men gott är det ju...

[Angelico]

Nu får de snart lägga på "älska"-knappen i forumet också... 

MAF kan varmt rekommenderas för att bränna valkar. Känns inte alltid som träning, ibland blir man inte ens svettig, men efter att ha tuggat på i 5mån kan jag konstatera att valkarna reagerar med att minska.

https://philmaffetone.com/category/fat-burning-journal/

Nu blir jag nyfiken på MAF jag oxå trots att jag inte vill jogga/springa. Men det kanske finns mer än det att finna där?

[MariaF]

Jodå Angelico, länken ovan är till Fatburning Journal. Dr Maffetone har hållit fast vid lågkolhydratkost sedan tidigt 80-tal (inte illa!) men har väl tyvärr inte nått ut till så många. Sedan pratar han en hel del ergonomi (hjärnan, fötter, muskler, senor osv) så kika runt så kanske du hittar nycklar som passar dig.

PS. Jag fick din profilbild som kort igår.

[Angelico]

Jodå Angelico, länken ovan är till Fatburning Journal. Dr Maffetone har hållit fast vid lågkolhydratkost sedan tidigt 80-tal (inte illa!) men har väl tyvärr inte nått ut till så många. Sedan pratar han en hel del ergonomi (hjärnan, fötter, muskler, senor osv) så kika runt så kanske du hittar nycklar som passar dig.

PS. Jag fick din profilbild som kort igår.

Intressant! Ska absolut läsa mer på Fatburning Journal då. Men är det just jogging/löpning som är de träningsformer han talar om? eller är det mer pulsen det handlar om? Menar, om man går raskt med puls mellan 85-120 ska det ju ge bra fettförbrännande effekt enligt många ( tex en annan bra inspiratör som schoobys workshop www.schoobysworkshop.com).

 

Hur menar du att du fick min profilbild som kort? Den är ett tarotkort faktiskt föresten, som typ handlar om att vara närvarande i ögonblicket och kunna agera i stunden när det behövs)

[MariaF]

Maffetone pratar mest uthållighetssporter som löpning, simning, cykling, gärna i kombination, såsom triathlon. Det är pulsen det handlar om för att få optimal fettförbränning vid tröskelvärdet mellan aerob och anaerob förbränning (för den som inte vet vad det är, är aerobt de processer som kräver närvaro av syre, som fettförbränning, och anaerobt de processer som inte kräver syre, som förbränning av muskelglykogen). De flesta verktyg/appar utgår från en något annorlunda formel än Maffetones (220 - ålder x nåt) medan hans är i princip 180-ålder, se jespers inlägg ovan.

Eftersom man är ute efter fettförbränningen funkar det inte för styrketräning, eftersom det är per definition, anaerobt. Däremot är styrketräning bra för testosteron och tillväxthormoner, så det ser jag som ett annat verktyg.

 

Nu är många inte intresserade av långdistans men på mig funkar nötandet på låg puls avslankande och det är, som jag sagt tidigare, jättehäftigt! Maffetone rekommenderar att man tränar den tid man har tid med och struntar i distansen när det går långsamt.

 

Gudrunova: Jag hoppas vi inte skrämmer dig när vi pratar träning. Kosten är en sak, olika sorters träning är andra verktyg när enbart kosten inte funkar på valkarna.

 

Angelico: Satt med den kortleken igår och fick det kortet. Fick mig förstås att tänka på dig.  

[Angelico]

Maffetone pratar mest uthållighetssporter som löpning, simning, cykling, gärna i kombination, såsom triathlon. Det är pulsen det handlar om för att få optimal fettförbränning vid tröskelvärdet mellan aerob och anaerob förbränning (för den som inte vet vad det är, är aerobt de processer som kräver närvaro av syre, som fettförbränning, och anaerobt de processer som inte kräver syre, som förbränning av muskelglykogen). De flesta verktyg/appar utgår från en något annorlunda formel än Maffetones (220 - ålder x nåt) medan hans är i princip 180-ålder, se jespers inlägg ovan.

Eftersom man är ute efter fettförbränningen funkar det inte för styrketräning, eftersom det är per definition, anaerobt. Däremot är styrketräning bra för testosteron och tillväxthormoner, så det ser jag som ett annat verktyg.

 

Nu är många inte intresserade av långdistans men på mig funkar nötandet på låg puls avslankande och det är, som jag sagt tidigare, jättehäftigt! Maffetone rekommenderar att man tränar den tid man har tid med och struntar i distansen när det går långsamt.

 

Gudrunova: Jag hoppas vi inte skrämmer dig när vi pratar träning. Kosten är en sak, olika sorters träning är andra verktyg när enbart kosten inte funkar på valkarna.

 

Angelico: Satt med den kortleken igår och fick det kortet. Fick mig förstås att tänka på dig.  

Ja, jag måste ju också säga till dig Gudrunova att jag inte vill kapa din tråd, men som Maria skriver så verkar det absolut som att fysisk aktivitet och kost hänger ihop när man inte har någon stor övervikt utan bara lite extrakilon och att man vill komma i bättre form. 

@Maria: Jag frågar om Maffeltone eftersom jag själv upptäckt att mina raska morgonpromenade gör stor skillnad på min fettprocent och fitness. Men jag funderar på om det kanske är lite samma sak om man som jag går 20-60 minuter i rask takt varje dag innan frukost, med puls mellan 85-120 och om jag istället skulle ha joggat /sprungit med samma puls? Det är väl mer pulsen det handlar om än om man joggar eller går? Eller vad har du fått fram för fakta om saken via Maffe?

 

Kul med tarotkorten! Jag brukade tidigare på in på en gratissida där man kunde dra dagens tarotkort och läsa. De hade just dessa bilder. Jag tycker texterna på korten är mkt bra. Minns ett om att rida på framgångens tiger tex, som handlar om att förstå att allting passerar, både det smärtsamma och det lyckliga. Det kortet jag har här som profil är dock min absoluta favorit kanske lite för att det är så otroligt svårt.

[Gudrunova]

Saxat från nätet...

 

MAF-test

MAF står för Maximum Aerobic Function och är ett sätt att ta reda på om träningen går åt rätt håll. Här finns inga tabeller du kan titta i för att se hur vältränad du är, utan testet går istället ut på att du jämför ditt eget resultat över tid och tränar du smart och håller dig frisk så bör du få bättre resultat varje gång du testar. 

Du börjar med att välja en träningsform som du kan utföra lågintensivt på en viss puls och där du kan notera resultatet; exempelvis löpning, cykling, simning, crosstrainer osv. Har du tränat rätt kommer du med tiden att få ett bättre resultat på samma puls i den träningsform du valt för testet. Exempelvis bör du efterhand kunna springa, cykla eller simma längre och fortare med samma ansträngningsgrad. Och det vill vi ju gärna, eller hur?

Bakom teorin ligger Dr. Phil Maffetone som forskat mycket på lågintensiv pulsbaserad träning och skrivit flera böcker och artiklar på ämnet. Framöver kommer vi gå in mer på våra tankar kring hans träningsmetoder, men nu börjar vi med att göra ett första MAF-test så att vi har något att jämföra med. Du behöver en pulsklocka för att testet ska gå att genomföra. 

SÅ HÄR GÖR DU

1. Ta reda på din Maximum Aerobic Heart Rate genom att använda 180-formeln. Ta 180 minus din ålder (för Ellen innebär detta exempelvis 180 minus 37 år = 143 pulsslag per minut). Har du tränat länge utan problem eller precis börjat komma igång med träningen kan du behöva justera detta tal, likaså om du är över 65 eller under 16 år gammal. Läs då på länken nedan hur du justerar för att hitta rätt MAF-puls. För de flesta fungerar 180 minus ålder riktigt bra, så vill du göra det enkelt för dig så kör på det. Det viktiga är att du håller dig till samma MAF-puls nästa gång du utför testet. 

   Phil Maffetone om MAF-test: http://www.philmaffetone.com/maf-test

    

2. Välj en träningsform och förhållanden för denna som går att upprepa, exempelvis en löparbana eller en relativt platt slinga som du vet att du kommer kunna springa igen. Att utföra testet inomhus på löpband kan vara smart eftersom eventuell snö kommer att påverka testet. Det viktiga är att du kan utföra det igen under samma förutsättningar. Helst ska du välja samma skor varje gång och göra testet på ungefär samma tid på dagen. 

    

3. Värm upp i minst 20 minuter. I en del av uppvärmningen (ca 10-15 minuter) bör du ligga på din MAF-puls, sen kan du köra lugnare jogg igen. Vila 2-3 minuter efter uppvärmningen. 

    

4. Starta om pulsklockan och börja testet. Spring i 40 minuter i en puls som bör ligga så nära din MAF-puls som möjligt. Pulsen kommer att vandra lite upp och ner, men målet är att du när du avslutar testet ska ha en snittpuls under dessa 40 minuter som ligger så nära din MAF-puls som möjligt, helst exakt på! Om du kan ställa in pulsklockan så att du kan se både snittpuls och din nuvarande puls på samma skärm så förenklar det.

    

5. Notera hur lång sträcka du kom och snittfarten (båda dessa värden går bra att använda sig av, de visar samma sak och vilket värde du väljer handlar mer om du är van vid att tänka i sträcka eller snittfart). Notera också vilket tempo du hade i början av passet och i slutet av passet. Har du värmt upp tillräckligt så bör tempot sjunka något mot slutet.

Upprepa testet med så lika förutsättningar som möjligt efter ett par veckor. Att göra MAF-test en gång i månaden eller åtminstone varannan kan vara ett bra riktmärke. Har du tränat rätt så ska du för varje test du gör komma lite längre och springa lite fortare med samma ansträningsgrad (på samma puls). Har du haft en sjukdoms period eller har en infektion i kroppen brukar det ge utslag direkt och du kan få sämre resultat än gången innan. Testa då igen någon vecka senare när du känner dig frisk. 

MAF-testet går inte att jämföra med standardvärden eller andra löpare, det är enbart ett test för att hålla koll på din egen utveckling. 

 

----------------------------------------------------------

 

Det handlar i princip om att träna kroppen på att bli bättre utan att slita på den för mycket. andra fördelar är att det är fettmotorn du tränar. Dom flesta kör detta i cykler. kör MAF på vintern för att sedan lägga på fart till tävlingssäsongen. Men som motionär behöver man ju inte det. Det verkar då också finnas andra fördelar såsom bätttre hormonbalans mm.

 

---------------------------------------

 

Det här med att du inte vill gå hungrig. Jag tror inte att du lyckats hamna uptimalt i din kost om du blir hungrig så att du inte står ut på LCHF för det brukar vara en av de största fördelarna för människor att man kan utan problem fasta längre perioder.

 

 

Annan bra artikel... http://www.runnersworld.se/blogs/hjarnfysik/maf-test-och-aterhamtningspuls.htm

 

Men tack snälla!  En grundkurs i MAF, spännande - det ska jag kanske pröva. 

Angående hunger och så. Jag blir mätt och nöjd på mina LCHF-måltider, och jag behöver inte äta mellanmål då. Men efter 5-6 timmar brukar jag bli hungrig i alla fall, alltid. Så om jag fastar är jag hungrig, absolut. Jag kan göra det ändå, i alla fall hoppa över ett mål, men hungrig är jag. I alla fall stunder åt gången. Det verkar märkligt att folk som går på LCHF kan fasta längre perioder utan att bli hungriga. Lucky them! Kanske man slutar vara hungrig om man vänjer kroppen vid att fasta ofta? 

[MariaF]

@Maria: Jag frågar om Maffeltone eftersom jag själv upptäckt att mina raska morgonpromenade gör stor skillnad på min fettprocent och fitness. Men jag funderar på om det kanske är lite samma sak om man som jag går 20-60 minuter i rask takt varje dag innan frukost, med puls mellan 85-120 och om jag istället skulle ha joggat /sprungit med samma puls? Det är väl mer pulsen det handlar om än om man joggar eller går? Eller vad har du fått fram för fakta om saken via Maffe?

 

 

Enligt Maffetone är det, om jag förstått rätt, tröskelvärdet som är viktigt. (Det är detta han erfarenhetsmässigt, efter att ha mätt olika parametrar, kommit fram till oftast är pulsvärdet 180-ålder. Och du kan ligga mellan 10bpm under värdet men ju närmare desto effektivare.) Om du går eller springer är inte intressant men efter ett tag när fettmotorn blir starkare blir det svårare att upprätthålla sitt pulsvärde med bara gång. Å andra sidan, om dina promenader funkar, varför ändra ett vinnande koncept? Det finns som sagt många verktyg. 

Vad kortleken beträffar har jag den liggande vid sängen. Används inte så ofta men ibland så. Drog ett kort ang lågpulsträningen i höstas när jag inte såg resultat och fick då kortet "Tålamod"... Och nu har jag fått resultat!    

[Gudrunova]

Maffetone pratar mest uthållighetssporter som löpning, simning, cykling, gärna i kombination, såsom triathlon. Det är pulsen det handlar om för att få optimal fettförbränning vid tröskelvärdet mellan aerob och anaerob förbränning (för den som inte vet vad det är, är aerobt de processer som kräver närvaro av syre, som fettförbränning, och anaerobt de processer som inte kräver syre, som förbränning av muskelglykogen). De flesta verktyg/appar utgår från en något annorlunda formel än Maffetones (220 - ålder x nåt) medan hans är i princip 180-ålder, se jespers inlägg ovan.

Eftersom man är ute efter fettförbränningen funkar det inte för styrketräning, eftersom det är per definition, anaerobt. Däremot är styrketräning bra för testosteron och tillväxthormoner, så det ser jag som ett annat verktyg.

 

Nu är många inte intresserade av långdistans men på mig funkar nötandet på låg puls avslankande och det är, som jag sagt tidigare, jättehäftigt! Maffetone rekommenderar att man tränar den tid man har tid med och struntar i distansen när det går långsamt.

 

Gudrunova: Jag hoppas vi inte skrämmer dig när vi pratar träning. Kosten är en sak, olika sorters träning är andra verktyg när enbart kosten inte funkar på valkarna.

 

Angelico: Satt med den kortleken igår och fick det kortet. Fick mig förstås att tänka på dig.  

 

 

Maffetone pratar mest uthållighetssporter som löpning, simning, cykling, gärna i kombination, såsom triathlon. Det är pulsen det handlar om för att få optimal fettförbränning vid tröskelvärdet mellan aerob och anaerob förbränning (för den som inte vet vad det är, är aerobt de processer som kräver närvaro av syre, som fettförbränning, och anaerobt de processer som inte kräver syre, som förbränning av muskelglykogen). De flesta verktyg/appar utgår från en något annorlunda formel än Maffetones (220 - ålder x nåt) medan hans är i princip 180-ålder, se jespers inlägg ovan.

Eftersom man är ute efter fettförbränningen funkar det inte för styrketräning, eftersom det är per definition, anaerobt. Däremot är styrketräning bra för testosteron och tillväxthormoner, så det ser jag som ett annat verktyg.

 

Nu är många inte intresserade av långdistans men på mig funkar nötandet på låg puls avslankande och det är, som jag sagt tidigare, jättehäftigt! Maffetone rekommenderar att man tränar den tid man har tid med och struntar i distansen när det går långsamt.

 

Gudrunova: Jag hoppas vi inte skrämmer dig när vi pratar träning. Kosten är en sak, olika sorters träning är andra verktyg när enbart kosten inte funkar på valkarna.

 

Angelico: Satt med den kortleken igår och fick det kortet. Fick mig förstås att tänka på dig.  

Haha nejdå ni skräms inte. Det är intressant att höra, och jag ägnar mig ju åt en hel del fysiskt aktivitet redan. Kanske testar det där MAF, enda hindret är nog tid. Verkar ta en del tid. Jag har själv ofta ägnat mig åt intervallträning, för att få upp flås och stärka hjärtat, och det läste jag nånstans också är bra för förbränningen. Det allra minst tidskrävande där är ju då Michael Mosley's micro-intevaller - typ 3 x 30 sek superhögt tempo - ett par, tre ggr i veckan. Kompletterar med promenader, cykling o spinningpass (intervall ofta) på gym. Jag tränar lite styrka också, men inte för att gå ned i vikt utan för att förebygga rygg- och höftbesvär. 

[stoscha]

Men tack snälla! En grundkurs i MAF, spännande - det ska jag kanske pröva.

Angående hunger och så. Jag blir mätt och nöjd på mina LCHF-måltider, och jag behöver inte äta mellanmål då. Men efter 5-6 timmar brukar jag bli hungrig i alla fall, alltid. Så om jag fastar är jag hungrig, absolut. Jag kan göra det ändå, i alla fall hoppa över ett mål, men hungrig är jag. I alla fall stunder åt gången. Det verkar märkligt att folk som går på LCHF kan fasta längre perioder utan att bli hungriga. Lucky them! Kanske man slutar vara hungrig om man vänjer kroppen vid att fasta ofta?

Det har gått för kort tid ännu. Din kropp skriker fortfarande efter kolisar. Jag har alltid levt ett liv med ena ögat på klockan eftersom jag gick bananas när jag fick blodsockerfall. Hulken var ingenting mot en hungrig stoscha. Det dröjde länge innan jag vågade låta bli att äta och ännu längre innan jag var bekväm med det. Fortfarande tar jag gärna lite gurka med salt bara för att "ha nåt att göra" och en kopp buljong med kokosolja om det blir för jobbigt. Det är viktigt att uppehålla saltbalansen för att må bra

[MariaF]

Fortfarande tar jag gärna lite gurka med salt bara för att "ha nåt att göra" och en kopp buljong med kokosolja om det blir för jobbigt. Det är viktigt att uppehålla saltbalansen för att må bra

 

Helt sant! Och gurka med salt (eller örtsalt) är ett fantastiskt gott godis!

[Angelico]

Men tack snälla!  En grundkurs i MAF, spännande - det ska jag kanske pröva. 

Angående hunger och så. Jag blir mätt och nöjd på mina LCHF-måltider, och jag behöver inte äta mellanmål då. Men efter 5-6 timmar brukar jag bli hungrig i alla fall, alltid. Så om jag fastar är jag hungrig, absolut. Jag kan göra det ändå, i alla fall hoppa över ett mål, men hungrig är jag. I alla fall stunder åt gången. Det verkar märkligt att folk som går på LCHF kan fasta längre perioder utan att bli hungriga. Lucky them! Kanske man slutar vara hungrig om man vänjer kroppen vid att fasta ofta? 

Att vara hungrig är nog dessvärre en oundviklig del om man vill minska i vikt utan att ha stor övervikt. Lite hunger kan man vänja sig vid tycker jag. Innan LCHF ville jag aldrig känna hunger utan tog alltid ett mellanmål så fort jag kände ett litet sug eller hungerkänsla. Nu gillar jag känslan man får av att äta näringsrik ketogen kost, att man är hungrig när det börjar närma sig dags att äta, men att det inte negativt påverkar min energi eller fokus. Jag har lärt mig att slå undan tankar  som "vad skulle vara gott att äta nu" "Vad är jag sugen på nu" fram tills jag ska laga mat/äta. En av de stora vinsterna med denna kost tycker jag. När jag har min 24 timmars warriorfasta från torsdag middag till fredag middag känner jag alltid full energi och mår bra, men tankar om fredagskvällens middag dyker ofta upp, som ett hägrande lyckoland . Sen går jag och tränar ett tungt styrkepass vid 17.00 och därefter blir det middag. 

[DRAKULLA]

Men tack snälla!  En grundkurs i MAF, spännande - det ska jag kanske pröva. 

Angående hunger och så. Jag blir mätt och nöjd på mina LCHF-måltider, och jag behöver inte äta mellanmål då. Men efter 5-6 timmar brukar jag bli hungrig i alla fall, alltid. Så om jag fastar är jag hungrig, absolut. Jag kan göra det ändå, i alla fall hoppa över ett mål, men hungrig är jag. I alla fall stunder åt gången. Det verkar märkligt att folk som går på LCHF kan fasta längre perioder utan att bli hungriga. Lucky them! Kanske man slutar vara hungrig om man vänjer kroppen vid att fasta ofta? 

 

Hej! Jag känner igen mig i det du beskriver om hunger. När det gäller fasta så visst är det så att hungerkänslorna kommer

men de försvinner efter en stund, kommer i vågor.

 

För egen del märker jag skillnad på hungern beroende på när jag åt senast, hur lång tid mellan tidigare mål och kanske vad jag åt.

Ex. När jag äter sista mål kl. 17-18 för att fasta fram till 12.00 nästa dag så verkar det som

en hungerperiod passerar under nattetid och går då obemärkt förbi, nästa hungerkänsla under kommande fm. blir inte så stark.

Om jag däremot äter något kl. 20-21 på kvällen kan jag känna starkare hunger på morgonen. 

 

Jag upplever att ju länge fastan pågår ju kortare och mindre subtil blir varje hungersekvens. Det känns som att man "lär" kroppen att gå in på fettlagret och hämta det den behöver i stället för att sitta och vänta på att bli serverad. Det går liksom snabbare och snabbare att fatta.

 

Första: -Va? Får jag ingen mat? W T F ...!!! 

Andra: - Okej, det verkar inte komma nåt. Jag får väl hämta själv då.

Tredje:- Det är lugnt, jag vet var det finns. No problem

Fjärde: - Tänk inte på mig.

 

Det är också skönt att veta att en planerad måltid finns färdig att äta i en låda

så att man vid behov snabbt kan bryta fastan om hungern blir mer än man står ut med.

Att börja laga mat när man är vrålhungrig kan bli en för stor utmaning. 

[Gudrunova]

Hej! Jag känner igen mig i det du beskriver om hunger. När det gäller fasta så visst är det så att hungerkänslorna kommer

men de försvinner efter en stund, kommer i vågor.

 

För egen del märker jag skillnad på hungern beroende på när jag åt senast, hur lång tid mellan tidigare mål och kanske vad jag åt.

Ex. När jag äter sista mål kl. 17-18 för att fasta fram till 12.00 nästa dag så verkar det som

en hungerperiod passerar under nattetid och går då obemärkt förbi, nästa hungerkänsla under kommande fm. blir inte så stark.

Om jag däremot äter något kl. 20-21 på kvällen kan jag känna starkare hunger på morgonen. 

 

Jag upplever att ju länge fastan pågår ju kortare och mindre subtil blir varje hungersekvens. Det känns som att man "lär" kroppen att gå in på fettlagret och hämta det den behöver i stället för att sitta och vänta på att bli serverad. Det går liksom snabbare och snabbare att fatta.

 

Första: -Va? Får jag ingen mat? W T F ...!!! 

Andra: - Okej, det verkar inte komma nåt. Jag får väl hämta själv då.

Tredje:- Det är lugnt, jag vet var det finns. No problem

Fjärde: - Tänk inte på mig.

 

Det är också skönt att veta att en planerad måltid finns färdig att äta i en låda

så att man vid behov snabbt kan bryta fastan om hungern blir mer än man står ut med.

Att börja laga mat när man är vrålhungrig kan bli en för stor utmaning. 

 

Haha så kanske det kan vara! Har ju nu några gånger testat att inte äta mellan middag på kvällen - ca 19:30-20-tiden - till 12 nästa dag. Det är nytt för mig att frivilligt hoppa över frukost. Visst känns det, men inte så mycket som jag trodde. Och du har rätt i att det går över. Efter några hungervågor känns det dock som att det är svårt att fokusera, min energi försvagas och jag blir mentalt splittrad. Jag fortsätter köra några 16:8 i veckan (nåja, två) och ser om det blir bättre. Om vikten går nedåt är det en ganska stark motivation. Men efter att ha sett Kostdoktorns videokurs i fasta med den läkaren från USA som sägs vara expert på området, blir man lite mer inspirerad. Inte bara viktminskning blir då motivationen, utan det finns en hälsoaspekt av det. 

Ska ha med din roliga beskrivning av kroppens reaktion på utebliven mat i mitt vidare fastande 

[Gudrunova]

Att vara hungrig är nog dessvärre en oundviklig del om man vill minska i vikt utan att ha stor övervikt. Lite hunger kan man vänja sig vid tycker jag. Innan LCHF ville jag aldrig känna hunger utan tog alltid ett mellanmål så fort jag kände ett litet sug eller hungerkänsla. Nu gillar jag känslan man får av att äta näringsrik ketogen kost, att man är hungrig när det börjar närma sig dags att äta, men att det inte negativt påverkar min energi eller fokus. Jag har lärt mig att slå undan tankar  som "vad skulle vara gott att äta nu" "Vad är jag sugen på nu" fram tills jag ska laga mat/äta. En av de stora vinsterna med denna kost tycker jag. När jag har min 24 timmars warriorfasta från torsdag middag till fredag middag känner jag alltid full energi och mår bra, men tankar om fredagskvällens middag dyker ofta upp, som ett hägrande lyckoland . Sen går jag och tränar ett tungt styrkepass vid 17.00 och därefter blir det middag. 

Ja jag börjar inse det. Grejen var att när jag LCHF:at tidigare jag alltså lätt gick ned ett antal kilo och sedan höll den vikten - och behövde aldrig vara hungrig! Jag måste väl inse att min ålder nu och de hormonförändringar det har inneburit inte längre gör det möjligt. Det var en liten besvikelse och en motgång, men bara att förhålla sig till. Din "warrior"-fasta kanske jag prövar sen. Hittills har att bara fasta 16 timmar varit en viss, fast inte oöverstiglig, utmaning. Jag känner dock än så länge att det ganska starkt påverkar min energi och mitt fokus, särskilt en stund in på förmiddagen. Vi får se om jag vågar pröva warrior-varianten när jag tränat upp mig lite 

Hursomhelst ser jag nu på viktkurvan att det ändå verkar vara så att vikten kryper nedåt. Sakta, men ändå. Så jag fortsätter på detta vis! Målet är 5 kg på 3 månader, det borde ju gå.... om jag inte ballar ur alldeles. 

[Gudrunova]

Det har gått för kort tid ännu. Din kropp skriker fortfarande efter kolisar. Jag har alltid levt ett liv med ena ögat på klockan eftersom jag gick bananas när jag fick blodsockerfall. Hulken var ingenting mot en hungrig stoscha. Det dröjde länge innan jag vågade låta bli att äta och ännu längre innan jag var bekväm med det. Fortfarande tar jag gärna lite gurka med salt bara för att "ha nåt att göra" och en kopp buljong med kokosolja om det blir för jobbigt. Det är viktigt att uppehålla saltbalansen för att må bra

Är det så? Efter en hel månad? Okej, I hear you. Eftersom jag ändå på i genomsnitt lågt kolhydratintag i åratal tänkte jag först att förändringen till strict inte var tillräckligt stor för att kroppen skulle fatta att nu kör vi nåt nytt... Men så kanske det är, som du säger. 

Bra tips med gurka med salt och buljong med kokosolja! Min fasta har hittills inneburit noll sånt som har nån energi i sig. Men jag har tagit till mig det där med salt, och börjar mina fasteförmiddagar med ett glas vatten med salt i. Sen bara kaffe el te fram till lunch. Om jag kan känna mig trygg i att det här spåret faktiskt innebär viktminskning, om än långsamt, kan jag tänka mig lite mildare varianter av fasta eller halvfasta i fortsättningen. 

[DRAKULLA]

Jag har LCHF:at förut - för cirka 8 år sedan. Då var jag 48 år och ville gå ned i vikt. Googlade runt lite för jag hade hört om den här dieten och hittade information om att man skulle köra under 20g kolhydrater per dag i 2 veckor till att börja med, sedan kunde man lätta lite på det. Jag googlade vidare och lärde mig vad olika födoämnen innehåller, och satte igång. Jag körde rätt fritt, men höll hyfsad koll. Var först orolig för hur jag skulle kunna leva utan bröd, pasta och potatis, men det gick ju rätt bra. Jag åt mycket ägg, men även en hel del mellanmål i form av t ex camembert. Jag begränsade mig egentligen inte alls i mängd, och jag ökade nog inte fettet särskilt mycket - förutom det rätt täta mumsandet på camembert. 

Jag gick ned 7 kilo på 2-3 månader, till 59-60 kilo. Med den vikten är jag smärt och lätt, och trivs med min kropp. 

Jag höll sedan en moderat LCHF-kurs och höll vikten finfint i ett par år. Sen började jag lägga på mig. Ett kilo, två kilo, tre... tills vikten istället låg nästan där jag började. 

Observera att jag under tiden hamnat i klimakteriet och, som vi alla, blivit äldre. Jag är idag 56. Vikten cirka 65. (Ok ingen jätteövervikt direkt, men det bullar ut framtill och på höfterna, är i vägen när jag böjer mig - och jag trivs inte med min kropp nu. Jag brukar vara rätt smal.)

Det senaste året eller halvåret har jag struntat rätt ordentligt i kolhydratbegränsningarna. Det har blivit både potatis, pasta, en del ris ibland, och ganska mycket choklad och vin. Det har faktiskt inte gjort att jag ökat - men inte heller minskat ned till min idealvikt. 

Nu bestämde jag mig för att ta tag i situationen och ta bort de där 5, eller i alla fall 3, extrakilona som så envist satt sig på mig. Googlade igen, hittade Kostdoktorn - eller egentligen först Diet Doctor, hittade den svenska sidan senare. Läste på lite, såg videor, lärde mig mer ordentligt om LCHF. Tyckte sidan kändes suverän, och så många lockande recept sedan! 

Och så beslöt jag mig för att köra strict tills vikten kommit ned. Antog "The 2 week challenge". Det har varit trevliga veckor,  med god mat i tillräcklig mängd - inga stora överdrifter, och ransons-angivelserna gör att man begränsar sig och inte glufsar mer. 

 

Men vikten - det ju inte alls! Har kört strict i en månad. Först försvann två kilo, men omgående och från en "jul-topp" på 67. Inom fyra dagar var jag nere på 65. Men sen, inte ens ett halvkilo. Varje morgon väger jag mig och tror inte mina ögon när den hela tiden visar samma - 65 nåt. Känner mig stressad över detta! Bara det faktum att jag slutat med godis borde ju gett nån effekt. Jag äter inte heller en massa munsbitar camembert, som förra gången, utan är rätt sträng med tre mål mat om dagen. Har slutat med att småäta nötter och mandlar. Följer programmet noggrant, väger och kollar min mat. 

 

Jag har läst och läst här på sajten, om att kanske minska på mjölkprodukter som grädde och ost. Tycker jag ändå gör det, men recepten i sig innehåller ju en del smör, grädde och ost. Läst mer, tipset att införa periodisk fasta är något jag också prövar nu, gör 16:8-fastan ett par dar i veckan. Ingen effekt. Och jag tycker det är plågsamt att inte äta frukost, men fixar det. Med motivation viktminskning. När kan man förvänta sig den? 

Läste vidare, om optimal ketos och förslaget att dra ner på proteinet. Men jag äter inte mer protein än vad som står i recepten. Ska jag minska än mer på det? Till vilken nivå? 

 

Det känns nu som att dieten i sig förhindrar viktminskning! Jag har ju slutat med så många onyttigheter, som jag klarade att äta innan jag drog igång med dieten och då inte ökade i vikt av. Så varför minskar den inte fast jag är så "duktig"?? Om jag nu börjar äta "vanligt" igen, som alltså gick bra att göra och hålla nuvarande vikt fram tills nu - kommer jag gå UPP då? Får nästan lite panik. 

 

Finns det någon som har en liknande erfarenhet och kanske brutit mönstret. Kan jag förvänta mig vikteffekt efter mycket längre tid än så här? Jag tycker att 4 veckor borde gett mer än - ingenting. Är det så att jag i min ålder "ska" ha en tjock bulle på magen och en vardera på höften? (love-handles som väller över byxkanter...) - eller ska jag hålla ut, och så blir det resultat efter några månader? 

 

Jag har sen jag började LCHF förra gången varit en varm anhängare av metoden. Att få äta sig mätt och ändå gå ned i vikt. Men nu sviktar jag. Behöver lite pepp och tips, och förslag till vad det kan vara som jag gör fel! Tack snälla om nån orkar ge mig tips och dela erfarenheter. 

 

Jag kan säga att jag känner igen en hel del i det du berättar.

Jag började med LCHF för ca 12 år sedan. Då ca 43 år.

Precis som du så kunde jag äta liberalt med massor av nötter, mejerier och bakverk.

Jag gick ändå ner i vikt ca 10 kg. under första året lätt som en plätt.

Höll sedan vikten under flera år utan att dra ner på nåt eller så, behövde inte tänka på det...

...Men när jag närmade mig 50 så rullade kilona in ett efter ett.

Det tar ju ett tag innan man inser vad som händer.

Jag lade på mig ca 13 kilo under tre års tid.....utan koständring

 

Tog tag i det på allvar för 1½ år sedan. 

Ändringar som jag gjort under denna tid allteftersom är:

Att jag fastar 16:8 eller 18:6 minst 5 dag/vecka.

Färre måltider under ätfönster för att minimera antal insulinpåslag.

Har dragit ner på protein.

Har dragit ner rejält på mejerier, endast i matlagning.

Väldigt sparsam med alkohol(är bara inte sugen)

Dragit ner mycket på sötningsmedel(endast undantag).

Rör på mig på jobbet, cyklar t.o.f. jobbet, gym med rodd och vibrationsträning två ggr/vecka, promenader.

 

Vad har hänt med vikten?

Gick ner ca 8-9 kilo under första året och jag var jublande glad men kilona rullar tillbaka som en gummiboll ändå.

Är snart tillbaka där jag började känns det som

 

Min enda förklaring stavas så här:  K-L-I-M-A-K-T-E-R-I-E-T

Alltså hormoner. Som att köra med handbromsen i.

 

Men hoppet är ju det sista som överger oss så vi kämpar väl på, eller hur?  Javisst!

Under tiden kan vi ha lite trevligt här på forumet och peppa varandra.

 

Och hälsan är nummer ett!

[MariaF]

Min enda förklaring stavas så här:  K-L-I-M-A-K-T-E-R-I-E-T

Alltså hormoner. Som att köra med handbromsen i.

 

Usch, jag darrar..!   Är på väg, det märker jag på olika sätt men åh, vad jag vill bli av med valkarna NU, innan jag passerat the dreaded phase..!

Inser att jag skulle behöva plocka bort min älskade grädde... Nu, innan... Försöker uppbåda karaktär, motivation och lite jäklar anamma så kanske det går... Känns av mångas beskrivningar som att det är en viktig pusselbit.

[DRAKULLA]

Haha..sorry om jag skräms!

 

Men Maria, du har ju Dr. Maffetone att luta dig emot.

Jag ser fram emot att också få dessa omtalade maggropar!! 

Jag är redo.

 

Fram tills dess att maggroparna träder fram så döljer jag degklumpen(där midjan skulle ha suttit) med mina inköpta "Big mama-trosor"

Gubben min går inte direkt igång på dem men syftet med dem är mest att de inte ska rulla ner under magen när jag sätter mig....

[MariaF]

Haha..sorry om jag skräms!

 

Men Maria, du har ju Dr. Maffetone att luta dig emot.

Jag ser fram emot att också få dessa omtalade maggropar!! 

Jag är redo.

 

Fram tills dess att maggroparna träder fram så döljer jag degklumpen(där midjan skulle ha suttit) med mina inköpta "Big mama-trosor"

Gubben min går inte direkt igång på dem men syftet med dem är mest att de inte ska rulla ner under magen när jag sätter mig....

 

Jo, gissa om jag blev glad när jag hittat nåt som funkar!! Sedan återstår det att se om det räcker hela vägen men annars finns det säkert andra verktyg att ta till. Jag tog faktiskt kort på dem... Groparna alltså... Som referens... Skulle faktiskt våga visa dem om det inte var för tantskrynklet nån placerat runt min navel...?!  

[DRAKULLA]

Jo, gissa om jag blev glad när jag hittat nåt som funkar!! Sedan återstår det att se om det räcker hela vägen men annars finns det säkert andra verktyg att ta till. Jag tog faktiskt kort på dem... Groparna alltså... Som referens... Skulle faktiskt våga visa dem om det inte var för tantskrynklet nån placerat runt min navel...?!  

 

Äsch! Skrynklet är ju bara bevis på att innehållet har minskat eller hur?

[Syster]

Här har ni en till som får ansluta sig till gänget   jag är inte någon som väger mig speciellt ofta, har inte behövt, har hållit vikten på LCHF nu snart i 10 år. Vad hände? Jo, jag tyckte att kläderna började kännas lite trånga, men tänkte väl som så att dom har krympit i tvätten och i torktumlaren och att det förmodligen är hemskt dålig kvalitet på dom   tills jag ställde mig på vågen för en si så där 5 veckor sedan, 6 kilo upp, bara så där, sen i augusti, jag är förskräckt än. Vad gör jag? Jag gör redan allt jag kan tycker jag, har nu ätit extremt kolhydratfattigt i 5 veckor, facit = ett halvt kilo ner   Men men skam den som ger sig . . .

[DRAKULLA]

Här har ni en till som får ansluta sig till gänget   jag är inte någon som väger mig speciellt ofta, har inte behövt, har hållit vikten på LCHF nu snart i 10 år. Vad hände? Jo, jag tyckte att kläderna började kännas lite trånga, men tänkte väl som så att dom har krympit i tvätten och i tvättmaskinen och att det förmodligen är hemskt dålig kvalitet på dom   tills jag ställde mig på vågen för en si så där 5 veckor sedan, 6 kilo upp, bara så där, sen i augusti, jag är förskräckt än. Vad gör jag? Jag gör redan allt jag kan tycker jag, har nu ätit extremt kolhydratfattigt i 5 veckor, facit = ett halvt kilo ner   Men men skam den som ger sig . . .

 

Välkommen!

Vi kanske vi kan få en egen avdelning "Desesperada" eller nåt?

 

Ja, vi kämpar på.

[Angelico]

Men tack snälla!  En grundkurs i MAF, spännande - det ska jag kanske pröva. 

Angående hunger och så. Jag blir mätt och nöjd på mina LCHF-måltider, och jag behöver inte äta mellanmål då. Men efter 5-6 timmar brukar jag bli hungrig i alla fall, alltid. Så om jag fastar är jag hungrig, absolut. Jag kan göra det ändå, i alla fall hoppa över ett mål, men hungrig är jag. I alla fall stunder åt gången. Det verkar märkligt att folk som går på LCHF kan fasta längre perioder utan att bli hungriga. Lucky them! Kanske man slutar vara hungrig om man vänjer kroppen vid att fasta ofta? 

Igen så tror jag det är så stor skillnad både på hur lätt det är att gå ner och på hur ohungrig man är när man går ner i vikt om man jämför en person med stor övervikt och alltså massor av lagrad energi att ta av och å andra sidan någon som du som bara har några kg som du vill gå ner. 

[Angelico]

Igen så tror jag det är så stor skillnad både på hur lätt det är att gå ner och på hur ohungrig man är när man går ner i vikt om man jämför en person med stor övervikt och alltså massor av lagrad energi att ta av och å andra sidan någon som du som bara har några kg som du vill gå ner. 

Fast när jag tänker på det så var jag ganska ohungrig i sommar under min fettminskning. Det enda jag åt varje dag var kött, fisk, ägg, musslor, kål, gröna bönor, zuccini, sparris, svamp, olivolja, smör.

Inga mejerier, inga nötter, inget sötningsmedel.

Kunde hålla mig på mkt låg matmängd men med ful energi och styrka pga att min kost var så fullmatad med näring. Åt två ggr per dag ca 500 kcal per måltid med ca 60 E% fett totalt och ca 80 gr protein per dag.

[DRAKULLA]

Fast när jag tänker på det så var jag ganska ohungrig i sommar under min fettminskning. Det enda jag åt varje dag var kött, fisk, ägg, musslor, kål, gröna bönor, zuccini, sparris, svamp, olivolja, smör.

Inga mejerier, inga nötter, inget sötningsmedel.

Kunde hålla mig på mkt låg matmängd men med ful energi och styrka pga att min kost var så fullmatad med näring. Åt två ggr per dag ca 500 kcal per måltid med ca 60 E% fett totalt och ca 80 gr protein per dag.

 

Angelico

Håller du din fettminskning från sommaren och äter du lika strikt och med samma kcal.mängd  nu?

Är din fettminskning det samma som viktminskning?

Är du i den magiska åldern?

 

Jag tror också att det är lättare att ta av fettet när det finns mycket men jag undrar varför kroppen strävar efter en vikt som ligger över det normala.

Jag har nu mer än 10 kg. över den vikt jag kunde hålla under flera år på liberal LCHF.

[Angelico]

Angelico

Håller du din fettminskning från sommaren och äter du lika strikt och med samma kcal.mängd  nu?

Är din fettminskning det samma som viktminskning?

Är du i den magiska åldern?

 

Jag tror också att det är lättare att ta av fettet när det finns mycket men jag undrar varför kroppen strävar efter en vikt som ligger över det normala.

Jag har nu mer än 10 kg. över den vikt jag kunde hålla under flera år på liberal LCHF.

Ja jag har samma fettprocent som vid avslutad fettminskningsperiod. Äter alltid lika strikt och vet av erfarenhet att jag inte kaan ha så bra fettprocent och fitness om jag börjar äta mejerrier, alkohol choklad osv igen. Hela min viktminskning var fett och jag behöll muskelmassa samt styrka helt under perioden genom att fortsätta träna styrketräning under nergången. Min kroppsvikt har sen ökat men det har inte förändrat min fitness, alltså jag har inte fått mer fett på kroppen, ändrade kroppsmått eller så, utan snarare är det inlagrad vätska som syns på tex rumpan som ju blir lite bullig av viss styrketräning . Det jag tror är mkt viktigt att tänka på är att ALLT extra man äter är just extra och behöver använddas om man inte vill ha det lagrat. Om man vill äta grädde varje dag som ett extra tillägg eller dricka vin varje helg osv får man stå ut med att antingen göra av med det eller ha det som lite lagrat fluff. Det i allafall min erfarenhet. Och ja jag är kvinna och medelålders.

[Angelico]

Ja jag har samma fettprocent som vid avslutad fettminskningsperiod. Äter alltid lika strikt och vet av erfarenhet att jag inte kaan ha så bra fettprocent och fitness om jag börjar äta mejerrier, alkohol choklad osv igen. Hela min viktminskning var fett och jag behöll muskelmassa samt styrka helt under perioden genom att fortsätta träna styrketräning under nergången. Min kroppsvikt har sen ökat men det har inte förändrat min fitness, alltså jag har inte fått mer fett på kroppen, ändrade kroppsmått eller så, utan snarare är det inlagrad vätska som syns på tex rumpan som ju blir lite bullig av viss styrketräning . Det jag tror är mkt viktigt att tänka på är att ALLT extra man äter är just extra och behöver använddas om man inte vill ha det lagrat. Om man vill äta grädde varje dag som ett extra tillägg eller dricka vin varje helg osv får man stå ut med att antingen göra av med det eller ha det som lite lagrat fluff. Det i allafall min erfarenhet. Och ja jag är kvinna och medelålders.

Måste tillägga en sak. När jag skriver att jag fortfarande äter lika strikt så menar jag strikt i den betydelsen att jag äter strikt ketogent utan mejerier, socker alkohol osv. Däremot så har jag såklart ökat min kalorimängd nu när jag inte längre vill minska i fettprocent. Jag går mot strömmen här inne genom att jag absolut ser kaloriräkning som ett bra redskap, tillsammans med andra, för att kunna hålla en låg vikt och fettprocent som ligger under den lite högre vikt och fettprocent som anses som normalt för oss västerlänningar som har mat i överflöd. Så jag mäter och räknar ut ca vad jag behöver och sen håller jag det. Jag cyklar min mat så att jag kan äta massor av extramat vissa dagar i veckan, medan andra dagar är fasta och vila från stor matmängd. När jag äter mycket innebär det inte choklad och öl och sånt utan mycket av strikt god ketomat.

[MariaF]

När man har kommit ner i vikt och vill ändra sin kroppsform och bli av med valkar så har jag blivit övertygad om att andra verktyg behövs än när man ska tappa kilon. Sedan kan dessa verktyg vara olika beroende på var i livet man står (t ex före/efter klimakteriet). Kaloriräkning, styrketräning (testosteron/IGF-1), fettförbränningslufsande, mejerifritt osv är ju just sådana verktyg. Sedan kanske man mockar åt hästar istället för att lyfta skrot på ett gym men det tror jag spelar mindre roll. Det viktiga är att förstå att bara kostomläggning kanske inte för alla räcker hela vägen fram och det behöver vi prata om (och det gör vi ju för fullt! ).

[Angelico]

När man har kommit ner i vikt och vill ändra sin kroppsform och bli av med valkar så har jag blivit övertygad om att andra verktyg behövs än när man ska tappa kilon. Sedan kan dessa verktyg vara olika beroende på var i livet man står (t ex före/efter klimakteriet). Kaloriräkning, styrketräning (testosteron/IGF-1), fettförbränningslufsande, mejerifritt osv är ju just sådana verktyg. Sedan kanske man mockar åt hästar istället för att lyfta skrot på ett gym men det tror jag spelar mindre roll. Det viktiga är att förstå att bara kostomläggning kanske inte för alla räcker hela vägen fram och det behöver vi prata om (och det gör vi ju för fullt! ).

Precis så!

[younie_gemini]

kan man äta det här

 

Skickat från min SM-G935F via Tapatalk

[Angelico]

Vill du äta spannmålsprodukter?

[Peter B]

kan man äta det här

 

Skickat från min SM-G935F via Tapatalk

Man måste fråga sig varför man vill äta den?

 

Det är ingen hälsoprodukt!

 

Men om du vill hålla nere kolhydraterna (för viktnedgång?, diabetes? ) men ändå vid några enstaka vill "unna" dig något som lite påminner om vanligt bröd så kan det vara något. (Du får inte vara känslig/rädd för gluten).

[younie_gemini]

Jag kör lchf i 5 månader nu när man läser det här, det är low carbs och när man räknar ner carbo då det blir nol. Undrar om man får äta den typ av bröd?

 

Skickat från min SM-G935F via Tapatalk