MariaF

MAF-tråd

Recommended Posts

Hmmm

10 timmar sedan, MariaF sade:

 

Män tycks ofta ha en stadigare och lägre puls en kvinnor (ovetenskaplig uppfattning jag fått efter diskussioner här och på andra ställen) och ha lättare för att maffa...

Hmmm...jag har inte riktigt gett mig in på det här för att jag tycker att det låter nästan omöjligt att ligga på en puls runt 130...och att det samtidigt ska föreställa fysisk aktivitet...var det  "max-puls" - ålder?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror att det är som så, att när man är otränad så är det nästan omöjligt att hålla sig på "teoretiskt riktig" Maffe-puls, för den hamnar man på redan när man knyter löparskorna!:(

Såå.. med Maffes tankar i huvudet så torde det snarare handla om att omväxlande gå och jogga, trots att pulsen åker upp och ner.

Och det första målet då borde vara att kunna jogga/gå samma sträcka/samma tempo med stabilare och lägre puls?

Som de säger, är man otränad så tar det iallafall ett halvår eller ett år innan man kommit till en nivå där träningen startar på allvar.

Och under den tiden händer en del i kroppen som gör att man blir mer kapabel att springa i lämpligt tempo.

Det första som lär hända är främst utvecklande utav nya och tätare nervbanor, mer anpassade för det som man tränar, sen så ökar syreupptagningsförmågan och fler små kärl för att försörja musklerna med främst syre, sen stärks senor och ligament, och sist men inte minst så ökar de muskelceller man tränar.

Sen.. om ett halvt/helt år så är man mer kapabel att bränna av lite energi utan att kräkas/kvävas på kuppen?

För det är i slutändan hur mycket energi du klarar av att bränna per tidsenhet/uthålligt, som avgör hur fort det går över en längre tid.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

100 miles, nja tror inte det passar mitt tålamod. Jag nöjer mig nog med att springa Lidingöloppet 30km på 2:39. Det är ju trots allt gymmande och styrketräning jag satsar på och lite husbehovsjogging med hunden.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Melker sade:

100 miles, nja tror inte det passar mitt tålamod. Jag nöjer mig nog med att springa Lidingöloppet 30km på 2:39. Det är ju trots allt gymmande och styrketräning jag satsar på och lite husbehovsjogging med hunden.

Kanske testa att springa/gå/lufsa 30km med MAF-puls...? Kan ju bli intressant som jämförelse! :D 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag hade på mig pulsmätaren på squaredans igår, och försökte dansa varje dans; det gick nästan. I början fick jag upp pulsen till 122 (lagom), men senare på kvällen, efter pausen, kom jag aldrig over 110. Trots att jag blev lätt svettig (men det är väl som jag trodde: hjärnan går på högvarv; det höjer inte pulsen tydligen :-) ).

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Igår sprang jag en mil på Blodomloppet, tänkte att ni kunde vara intresserade att höra hur det gick eftersom jag nästan bara kört Maf-träning inför det. Visserligen har jag inkluderat några snabbare pass (bl.a intervaller) under sammanlagt tre veckor, men att hålla hög fart i så pass lång tid är jag inte van vid. Tyvärr höll jag på att missa starten så jag sprang säkert två km med hög puls som "uppvärmning". Så när jag sprang över startlinjen var pulsen redan skyhög. Lyckades ändå komma in i ett lagom hårt tempo, fr.a. efter 5 km kände jag mig väldigt stark - t.o.m. i uppförsbackarna (trots att jag vanligtvis springer i platt terräng). Sluttiden blev 1.02.30 vilket jag är nöjd med med tanke på omständigheterna.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Imorgon är det min tur att springa Blodomloppet, dock bara 5 km. Jag kör ju lite blandad träning, intervaller, jogging och ett och annat MAF-pass. Vet inte om det är mest effektivt eller så men man blir inte uttråkad iallafall :-)

Har en målsättning på att komma under 30 min, vi får väl se hur dagsformen är. Någon liten förbättring från förra årets tid på 32.40 ska jag väl åtminstone lyckas med. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
19 minuter sedan, IML sade:

Imorgon är det min tur att springa Blodomloppet, dock bara 5 km. Jag kör ju lite blandad träning, intervaller, jogging och ett och annat MAF-pass. Vet inte om det är mest effektivt eller så men man blir inte uttråkad iallafall :-)

Har en målsättning på att komma under 30 min, vi får väl se hur dagsformen är. Någon liten förbättring från förra årets tid på 32.40 ska jag väl åtminstone lyckas med. 

Det låter som ett bra träningsupplägg. Jag älskar att maffa, men tiden räcker inte alltid till och då känns det mer effektivt att köra lite hårdare. Lycka till!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För att fortsätta mina utläggningar om Maffe och träning över huvudtaget.

Jag tror att Maffes metoder/teorier stämmer bättre på folk som redan är kapabla att jogga/springa en mil utan att bli sjukskrivna en vecka efteråt?

Såå, allt innan är förträning, för att bli en löpare/joggare?

Det är lite samma som med LCHF, det räcker lixom inte alltid att man har rätt macrokomposition för att man skall bli frisk, ung, smal, snygg, lycklig och framgångsrik?

Utan man kan uppnå flera utav de målen trots att man inte äter LCHF.. iomed att de rätt ofta har andra orsaker.

Iallafall fördelen med LCHF är att kroppen som regel förbränner det man äter och som regel blir bättre på att förbränna det man äter.

Man blir lixom ingen maratonlöpare för det!

Utan då behövs oxå träning.. gärna en kombo av LCHF och träning.

Oså finns det ingen rättvisa här i världen.. min bror som springer halv och hel-maraton äter inte LCHF, men har en puls som påminner om när jag går till brevlådan!

Oandrasidan så har han tränat mer än mig.. är det inte orättvist säg?

Och jag har skrivit det förut tror jag, iallafall när han gick från halv till helmaraton så sänkte han sin puls på träningen!

Det är typ Maffe vad jag förstår, han tränade då delvis andra muskelceller.. men som någon klokt pepåkat man får oxå ett annat steg på ett lägre tempo, varvid han fick jordens träningsvärk.. med ny puls och nytt steg!

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
30 minuter sedan, Zepp sade:

Jag tror att Maffes metoder/teorier stämmer bättre på folk som redan är kapabla att jogga/springa en mil utan att bli sjukskrivna en vecka efteråt?

Iallafall fördelen med LCHF är att kroppen som regel förbränner det man äter och som regel blir bättre på att förbränna det man äter.

Utan då behövs oxå träning.. gärna en kombo av LCHF och träning

Vet du, jag tror precis tvärtom! Jag tror det lämpar sig absolut bäst för den som går från otränad och börjar med MAF. För den personen jagar oftast inga tider utan är mer angelägen att palta sig ut. All tidshets, "springa i lugnt 4:30-tempo" eller "idag blev det bara 25km" är oerhört stressande för de flesta som är nybörjare, det är liksom utopiskt. Likaså är det frustrerande för en som springer långt eller fort att sänka sin puls eftersom detta med resultat sitter så djupt rotat i oss. 
Maffetone förespråkar i princip LCHF- och har gjort så sedan tidigt 80-tal i alla fall. För mig hände inte mycket på valkarna innan MAF men det gröper ur dem nu. Tyvärr gröper det ut de kvinnliga fettkuddarna högre upp också men det är nog pga brist på östrogen (förklimakteriet) och ett lätt ställe att plocka fett på. Jag har inte en enda BH som passar längre, varken kupstorleken eller runt bröstkorgen. Men vikten står still på samma siffra som innan MAF.
 

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 minuter sedan, MariaF sade:

Vet du, jag tror precis tvärtom! Jag tror det lämpar sig absolut bäst för den som går från otränad och börjar med MAF. För den personen jagar oftast inga tider utan är mer angelägen att palta sig ut. All tidshets, "springa i lugnt 4:30-tempo" eller "idag blev det bara 25km" är oerhört stressande för de flesta som är nybörjare, det är liksom utopiskt. Likaså är det frustrerande för en som springer långt eller fort att sänka sin puls eftersom detta med resultat sitter så djupt rotat i oss. 
Maffetone förespråkar i princip LCHF- och har gjort så sedan tidigt 80-tal i alla fall. För mig hände inte mycket på valkarna innan MAF men det gröper ur dem nu. Tyvärr gröper det ut de kvinnliga fettkuddarna högre upp också men det är nog pga brist på östrogen (förklimakteriet) och ett lätt ställe att plocka fett på. Jag har inte en enda BH som passar längre, varken kupstorleken eller runt bröstkorgen. Men vikten står still på samma siffra som innan MAF.
 

Mnjae.. det är nog tveeggat?

Och det kan ioförsej vara bra att slippa hetsen.. bara man pallrar sig ut.

Jag tänkte nog mer på hur man "mäter framgången"!

Och det kan för övrigt oxå vara en extra sporre med ytterligare en elektronisk gismo att kika på speciellt om den går att koppla till smartphonen?

Det kan lätt bli som om man mäter sina framgångar med LCHF via ketonhalt, vikt eller något annat och inte hälsa eller longevity!

Finessen med Maffe som jag ser den är att kunna springa allt snabbare med samma puls, helst oxå stabilare puls?

Altså då pratar vi vår löpförmåga och inget annat.. trots att allt det andra oftast är viktigare.

Grejen med att ta ut sig helt på korta ruscher är att det inte ökar ens uthållighet/kondition mer än lite grand.

Och varför är uthållighet/kondition viktigt då, jo för att det i sig är ett tecken på en frisk kropp, som bonus så blir man inte lika lätt trött, man återhämtar sig lättare, mera stresstålig, osv.

Det är altså inget självändamål att kunna springa ett helt eller halvt maraton.. utan det betyder mest att man är frisk och vältränad.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Eftersom Maffetone coachar långdistanslöpare så är naturligtvis det målgruppen men hans grundfilosofi är "Hälsa framför allt. Om du inte håller dig frisk och skadefri, så kan du inte träna!" Så springa snabbare på samma puls kommer ändå i andra hand, åtminstone för coachen. ;)
Man behöver inte vara vare sig frisk eller vältränad för att springa hela/halva maraton, tyvärr. Många pressar sin kropp över förmågan... Lindar fötter och knän eller äter ipren kontinuerligt eller... Det är många gånger jag börjat kommentera i nåt löparforum för att bara radera det innan det går iväg. Jag trodde ju också på No pain, No gain för inte alls länge sen...
Jag hamnar ibland i diskussion med killarna (25-årsåldern) på jobbet som anser sig väldigt hälsosamma. För de är vältränade. De stoppar i sig diverse kemikalier, äter ensidigt (man blir fet av fett och kvalitetstillskott är för dyrt) och ställer väckarklockan för att hinna träna innan jobbet. Det gillar jag med Maffetone; han avråder från att minska sömnen (träning=arbete+vila), han rekommenderar riktigt och kvalitativ (ekologisk) mat, tittar på total stress istället för att separera jobbstress från träningsstress eller hämta-på-dagis-stress. 

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jodå fast jag har främst focuserat på själva syftet med lågpulsträning, det funkar även utan LCHF så det är ett kapitel för sig.

Men som hela hans filosofi eller iallafall stora delar utav den är i princip Lågpulsträning och LCHF/Paleo.

För det är ju som Colting oxå skriver.. det är ett ensidigt focus på att fylla på glykogendepåer, det spelar lixom heller ingen roll om du har en syreupptagningsförmåga som en häst, om du ständigt är sjuk.

Så det knepiga är att fylla på hälsodepåerna.. glykogendepåer kan man fylla hur enkelt som helst samtidigt som man tankar bilen på den lokala macken.. om nu detta är något man funderar på skulle kunna vara avgörande, vilket det väldans sällan är!

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Efter kvällens lilla tur inser jag att jag missförstått Dr M hela tiden. Det är ju inte "180 minus fysisk ålder" utan "180 minus upplevd ålder" och eftersom jag aldrig blev äldre än 28 så... förklarar ju det hela saken! :P

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
13 timmar sedan, MariaF sade:

Efter kvällens lilla tur inser jag att jag missförstått Dr M hela tiden. Det är ju inte "180 minus fysisk ålder" utan "180 minus upplevd ålder" och eftersom jag aldrig blev äldre än 28 så... förklarar ju det hela saken! :P


Härligt ...då har jag ju MAF:at hela tiden när jag kör på 160 i puls på mina pass. :)

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och den här 50-åringen (nästan) har tydligen precis fyllt moppe ?

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det går inget bra för mig... igen... Eller ja, orken är det inget fel på men min puls är inte stabil. Igår gjorde jag en träningsbelastningstest i vila med pulsklockan. Det är en analys av pulsvariabilitet för att fastställa allmän belastning där 1 är en låg belastning och 100 är en mycket hög belastning. Jag hade 100... Just igår hade jag sovit dåligt men jag funderar på varför det känns som att jag har hjärtklappning lite då och då? Pulsen kan alltså ligga på 100 i vila? Inte lätt att maffa då... I förrgår när jag joggade struntade jag i min favvo-coach för jag kunde knappt gå på MAF-puls. Låg på ett pulsintervall mellan 163-179 över 50% av rundan (12km, inte så snabbt med blandat asfalt, grusväg och kalhygge med massa pinnar). MAF-intervallet lyckades jag pricka 1% av tiden enligt appen... 
Funderar på vad jag gör annorlunda nu för jag är inte direkt stressad vad jag vet. Åtminstone inte mer än vanligt. Inga omöjliga deadlines på jobbet eller så. Kan det vara östriolkrämen jag testar? Påverkar den pulsen? Jag testade 5-htp som är ett förstadie till serotonin/melatonin och upplevde samma sak, känsla av hjärtklappning. Kan det vara mitt förklimakterie och de preparat jag testar för det som får min puls att dra iväg? Blodtrycket verkar superlågt igen också. 
Tänk vad enkelt det var när jag bara sprang..?! :D 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan, MariaF sade:

Det går inget bra för mig... igen... Eller ja, orken är det inget fel på men min puls är inte stabil. Igår gjorde jag en träningsbelastningstest i vila med pulsklockan. Det är en analys av pulsvariabilitet för att fastställa allmän belastning där 1 är en låg belastning och 100 är en mycket hög belastning. Jag hade 100... Just igår hade jag sovit dåligt men jag funderar på varför det känns som att jag har hjärtklappning lite då och då? Pulsen kan alltså ligga på 100 i vila? Inte lätt att maffa då... I förrgår när jag joggade struntade jag i min favvo-coach för jag kunde knappt gå på MAF-puls. Låg på ett pulsintervall mellan 163-179 över 50% av rundan (12km, inte så snabbt med blandat asfalt, grusväg och kalhygge med massa pinnar). MAF-intervallet lyckades jag pricka 1% av tiden enligt appen... 
Funderar på vad jag gör annorlunda nu för jag är inte direkt stressad vad jag vet. Åtminstone inte mer än vanligt. Inga omöjliga deadlines på jobbet eller så. Kan det vara östriolkrämen jag testar? Påverkar den pulsen? Jag testade 5-htp som är ett förstadie till serotonin/melatonin och upplevde samma sak, känsla av hjärtklappning. Kan det vara mitt förklimakterie och de preparat jag testar för det som får min puls att dra iväg? Blodtrycket verkar superlågt igen också. 
Tänk vad enkelt det var när jag bara sprang..?! :D 

Tyvärr kan jag inte hjälpa dig... vet att stress och sömnbrist har stor påverkan men övergångsåldern och hormoner är nytt för mig i sammanhanget. Var betydligt yngre när jag läste och började maffa...

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 minuter sedan, jesper sade:

Tyvärr kan jag inte hjälpa dig... vet att stress och sömnbrist har stor påverkan men övergångsåldern och hormoner är nytt för mig i sammanhanget. Var betydligt yngre när jag läste och började maffa...

Och här är både övergångsålder och MAF nytt... men jag kämpar på... ibland går det och annars springer jag väl bara... Antar att de flesta som anlitat Dr M som coach och de han skaffat erfarenheterna av, inte börjat långdistansträna som 45+... Fast han tar iofs upp äldre atleter också så man vet ju inte... :huh: 
Letar nog mer efter ursäkter till det dåliga resultatet (i bemärkelsen få ner pulsen medan jag joggar) så att jag inte ska ge upp helt. För ibland känns det ju rejält motigt. Sedan kan det ju vara nån som vet lite mer om (kvinno)hormoner än vad jag gör som kan komma med nån pusselbit, man vet ju aldrig. För att det hänger ihop, insulinet, D-vitaminet, serotoninet, östrogenet, testosteronet... Det har jag i alla fall fattat!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hittade några intressant blogginlägg av Dr Maffetones kompis Ivan Rivera-Dominguez (tror han ansvarar för Maffetones hemsida) när jag sökte på hormoner (lite tyngre engelska än många andra har men väldigt intressant bloggare); 
https://runninginsystems.com/2016/09/18/its-almost-impossible-to-do-an-easy-workout-when-youre-stressed/
Fick det till att det inte går att träna aerobt när man är stressad för kroppen väljer hellre glukos som energikälla då. Och hög puls ger anaerob förbränning. Hm... Känns som att jag hamnar tillbaka här varenda gång jag funderar över min kropps reaktioner. Måste vara nåt med detta jag inte riktigt kan/vill ta till mig...

https://runninginsystems.com/2015/08/20/ben-greenfield-fitness-on-exercise-and-the-menstrual-cycle/
Periodiserad träning... Kanske kan vara nåt?

 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tror att vi stressar upp oss när vi jämför oss med gamla tider och erfarenheter. Mitt råd är att hålla kylan och lita på MAF.  Är pulsen hög så gå eller lufsa så att pulsen blir rätt. Njut av att kunna vara ute och vårda kroppen. Avspänning är mitt nya ledord.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är inte heller någon expert på hormoner, men har märkt att stress, sömnbrist och dagsform kan påverka pulsen. Är jag riktigt trött struntar jag hellre i att träna, försöker lyssna på kroppen. Och ibland är det bättre med en promenad. 

För egen del går det bra att maffa nu. Pulsen håller sig stabil och jag kan jogga så gott som hela vägen, även om det fortfarande går långsamt. Senaste gångerna har jag slagits över att min andning är så lugn, som om jag inte ansträngde mig alls. Så hade det bara varit för flåset hade jag nog kunnat jogga hur långt som helst, men till slut känns det ändå lite i musklerna.

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

MariaF: Jag är nog i ungefär samma hormonhärva som du, och försöker också bena ut vad som påverkar både träning, vätskeansamlingar och annat. När det gäller MAF så tycker jag att dagsform och särskilt dålig sömn kan påverka jättemycket, likaså var i menscykeln man befinner sig. Och att lämna blod skall vi inte tala om, då är pulsen helt knas i flera veckor efteråt. En annan sak jag märkt är att uppvärmningen spelar stor roll, särskilt om jag har en dålig dag. Börjar jag öka tempot för tidigt så får jag oftast inte ordning på pulsen under resten av rundan.
Sen har jag på sistone även fått "materialproblem", som  påverkar pulsmätningen. Det känns som om själva bandet till pulsmätaren har blivit knasigt, och att kontakten fungerar lite sisådär. Detta är extra tydligt på morgonen när jag kör HRV-appen, eftersom den är extra känslig. Det brukar krävas väldigt mycket blöta under bandet, samt att jag lyfter och släpper det ett antal gånger innan mätningen lugnar sig och blir trovärdig. Likaså så har det börjat tjorva när jag springer, så att pulsen kan bli lite vad som helst. Samma då, om jag lyfter och släpper bandet en gång eller två så rättar mätningen till sig igen (i alla fall en stund). Kan vara dags för batteribyte i mätaren, och hjälper inte det så får jag testa att köpa ett nytt band.

Snabb uppdatering om min egen MAF-träning:
Jag tyckte för ett par veckor sedan att jag stod och stampade i MAFfandet. Jag gick och gick (för att springa är inte att tänka på) och kände inga framsteg. Dessutom hade jag några veckor tidigare lämnat blod, så tiderna hade snarare försämrats än förbättrats. I ren frustration började jag lägga in en liten springsnutt mitt i MAF-promenerande, för att liksom ruska om kroppen och påminna den om att en promenad knappast är maxfart. Detta har fungerat förvånansvärt bra, faktiskt. Promenad i 7-10km, 4-6km löpning och avsluta med 4-6km promenad. Visst rakar pulsen iväg så fort jag börjar springa, men den håller sig i alla fall runt 170 i 7-minuterstempo och strax under 180 när jag joggar i 6,20-tempo. Det är lågt, för att vara mig. Och det märkligaste av allt - när jag slutar springa så kan jag faktiskt komma ned i MAF-puls igen under den avslutande promenaden! Och efter att jag började lägga in dessa springpass, så händer det av och till att jag inte ens kan komma upp i MAF-puls även om jag promenerar så fort som mina taxben orkar bära mig. Så kroppen mådde nog bra av att bli lite omruskad :) 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.