Jump to content

LCHF och amning, omställningsbesvär


Malileol
 Share

Recommended Posts

Innan jag blev gravid med min tredje åt jag lchf och mådde som allra bäst då. Slapp min migrän i stort sett, min PCO(S) blev bättre och jag lyckades äntligen gå ner i vikt. 19 kg på 7 månader. När jag sedan blev gravid så gjorde det konstanta illamåendet att jag inte klarade av att fortsätta med lchf. Gick inte upp jättemycket under graviditeten, men drabbades däremot av högt blodtryck på slutet som sen inte stabiliserades efteråt utan de satte in blodtrycksmedicin som jag fortfarande äter.

 

När dottern var 2 månader började jag gånupp väldigt mycket i vikt och snabbt. Jag har ju sen tidigare som sagt PCO och när dottern var 6 mån fick jag även diagnosen hypotyreos. Började med levaxin men jag fortsätter bara gå upp i vikt.

 

Jag har försökt med en omstart av lchf flera gånger men till följd har mjölken sinat och jag har mått väldigt dåligt. Jag har ätit liberalt och mycket fett och vätska, även lite extra salt. Nu kände jag att jag måste testa igen för nu står vågen på plus 30 kg sen innan graviditeten och plus 20 kg efter förlossningen. Vill helst inte sluta amma, men kroppen verkar inte vilja samarbeta. Vad gör jag för fel? Redan första dagen nu så mår jag fruktansvärt dåligt. Mår så pass illa att det nästan är omöjligt att få i mig mat.

 

Någon som har erfarenhet och kan komma med pepp? Vill verkligen komma igång igen så jag får bli piggare och mer balans i kroppen.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag har verkligen försökt tänka så. Men nu är dottern 11 månader och i snitt går jag upp ca 2 kg i månaden utan undantag. Och är nu väldigt väldigt överviktig, har ett bli på 39, så något måste jag göra innan jag faktiskt blir sjuk. Även om jag undviker socker och annat onyttigt men äter andra kolhydrater så går jag upp i vikt. De enda perioderna de senaste 11 åren som jag inte gått upp i vikt är när jag ätit Lchf.

Link to comment
Share on other sites

Välkommen till forumet!

Usch, det låter verkligen inget vidare... Funderar i samma banor som iAnna, att du bör göra det som funkar under amningen och ta itu med resten sen. Det skulle inte förvåna mig om dina upplevelser till stor del kommer av stress. Du kanske sover lite sisådär? Känner dig misslyckad eller i alla fall missnöjd över att du gått upp i vikt? Kanske har besvär du vet är kopplade till kolhydrater? Har läst om hur mammans kost påverkar barnet? 

Vill du ändå göra något kanske du kan fundera över hur du egentligen äter nu - är det kött, potatis och sås med grönsaker till? Ja, då kanske du kan låta bli mjölredd sås (ta matlagningsgrädde om du vill minska fettet till potatisen)? Äter du mycket mackor? Ja, då kanske en del av dessa kan bli på rent rågknäcke eller fröknäcke för att minska vetegluten? Eller en del av dem kan bli PUMA (Stoschas Pålägg Utan MAcka)? Grönsaker med dipp kan bli ett gott snacks. 

Hoppas du hittar nåt som kan funka för dig! 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker jag har testat att byta ut det jag kan utan att mjölken har påverkats. Mackor äter jag aldrig, i glutenmat har det i stort sett varit bara pasta ibland. Jag har testat äta mindre fett, inget socker osv går oavsett upp i vikt i väldig fart. Jag tycker absolut inte jag stressat upp mig över det utan har försökt varit lugn och tänkt att bara amningen funkar så spelar det andra ingen roll. Men nu får jag ständigt påbackningar från vården då mitt BMI ligger alldeles för högt, blodtrycket är fortfarande för högt, takykardi. Fortfarande mycket symtom på hypotyreos osv. Orkar i stort sett ingenting längre för jag blir andfådd och får hjärtklappning vid minsta lilla ansträngning. Blir väldigt svullen om benen mm. Ingenting blev bättre av att jag ramlade och bröt fotleden för tre månader sen och är fortfarande väldigt inaktiv då den är långt ifrån bra än så jag kan inte gå på promenader eller så.

 

Känns inte riktigt som det går att fortsätta tänka att jag ska låta det vara tills jag slutar amma, hade helst inte velat göra det inom det snaraste.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Dubbelusch... Äter du riktiga måltider eller är du en småätare hela tiden? (Sån är jag... :unsure: ) Man får säga vad man vill om Viktväktarna men de har många, mer generella, råd som är bra; Sitt ner och ät, Ät inte mellan måltider, Drick mycket vatten... 

Har du testat 2-veckorsutmaningen? Med vissa modifieringar kanske den kan vara nåt?

Har du tid/ork att träna? Träning kanske kan hjälpa dig med en positiv spiral vad orken beträffar (men bara om du inte blir stressad av att klämma in det). Vi har en MAF-tråd i forumet som kanske kan vara något... MAF är ett skonsamt sätt att träna för att få igång fettförbränningen i kroppen. 

Just detta att producera mjölk minns jag som oerhört tröttsamt. Visst, man ammade en stund varje gång men kroppen jobbar ju hela tiden med att producera! 

Link to comment
Share on other sites

Jag försöker äta frukost, lunch och middag och ibland när jag är hungrig tar jag något mellanmål. Tycker verkligen inte att jag ätit så pass illa att jg borde gått upp så här mycket på så kort tid. Men jag antar att sköldkörteln och PCO spelar in en hel del här också tyvärr.

 

Jag har inte jättemycket ork till att träna heller för tillfället. Tanken var att jag skulle börja innan jul, men jag ramlade och bröt fotleden väldigt illa och sen har det varit tungt att ens komma tillbaka till att orka ta sig iväg på affären osv. När man väger mycket och inte får belasta ena foten alls så blir man väldigt begränsad, det blir tungt att på kryckor bära en så tung kropp. Nu tyvärr börjar det sitta mycket i ångest över att pallra mig till gymmet då jag skäms väldigt mycket över hur stor jag låtit mig själv bli.

 

Låter väldigt negativt nu. Men det är jobbigt och känns tungt när man inget annat vill än få må bra igen och kroppen inte vill samarbeta. Självklart går amningen och bebis först, men det förändrar inte det faktum att min kropp mår bäst på mindre kolhydrater.

 

Jag ska titta in den tråden, tack för tipset!

 

Det är väldigt tröttsamt att producera mjölk, absolut. Jag blir trött och superhungrig. Jag har dessutom en tös som vägrat all annan mat fram tills för en månad sen så kroppen har ju behövt producera massor hela tiden.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Hej Malileol och välkommen till forumet  :)

Nu lär jag väl klampa i "stora klaver", men om du mår dåligt och dottern är 11 månader, kan det inte vara värt att avsluta amningen och själv få må bra? Det är ju ingen hit att vara en mamma som inte mår bra? Man måste tänka på sig själv också, fastän man fått barn  :)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jo, det är svårt när man gör "allt rätt" och det inte händer nåt... :( Minns att jag med min yngste (han är 7 nu) stressade en del iom deltidsjobb så när han var runt 8mån sinade mjölken. I efterhand har jag haft enorma samvetskval över de val jag gjorde då och sådant spelar absolut in både på viktminskning och mjölkproduktion. Och kanske PCOS också för allt har med hormoner att göra (ett ämne jag tycker är fascinerande)... 

Kan du få tips på Mia Lundins sida kanske? Nu spånar jag bara men kanske dina hormonella obalanser är så stora att du måste börja rätta till nåt där innan kroppen kan svara på förändringar i maten? Här finns nåt även om PCOS: http://mialundin.se/om-mia/faqs/

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Syster: det är absolut inget fel med det du säger. Jag förstår vad du menar och jag har tänkt tanken flera gånger. Men då slutar det med att jag sitter och gråter över att tänk om det här är sista barnet och jag hade livat mig själv att inte sluta amma förrän vi är nöjda med det den här gången. Har gjort misstaget att sluta innan jag varit nöjd med två barn och det ångrar jag än idag, med sonen var det dessutom pga vikten. Men jag förstår som sagt vad du menar, det känns bara som att jag kommer att ångra det. Därför tänkte jag först att jag börjar med lågkolhydratkost igen och sinar jag så sinar jag. Men omställningsbesvären är jobbigare nu än när jag inte ammade.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

MariaF: Tack så mycket! Där ska jag absolut gå in och titta. Och ja det här med hormoner spelar in väldigt mycket. Jag ringde faktiskt (eller min man gjorde eftersom jag var så ledsen) till gyn förra veckan efter att jag varit till läkaren som återigen påtalade att jag var för tjock och kommer få hjärtinfarkt eller diabetes snart. Jag har fått en tid om en månad och då ska de se över om de kan hjälpa mig med hormonrubbningarna. Sen jag blev gravid med äldsta för 11 år sen har jag bara haft 5 st egna menstruationer och vi har behövt hjälp för att bli gravid med de andra två. Så kanske allt kan funka bättre när det rättar till sig. Lchf hade ju positiv inverkan på mig gällande PCOn förra gången. :)

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Ja så är det. Det är inget jag har tyckt varit jobbigt heller, hon har ju gått upp bra i vikt hela tiden. Jag är glad att det funkar och har inte för avsikt att sluta än, men det betyder inte att man inte kan önska att man fick både må bea fysiskt och fortsätta amningen tills vi är nöjda.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...