Jump to content

Smörbrist?


Petra183
 Share

Recommended Posts

Börjar det råda smörbrist? Jag har inte sett smör på extrapris på ett par veckor och Arlas smör i 1-kilo förpackning fanns inte kvar på Coop.

 

Odlad lax i portionsbitar som brukar säljas fryst i fyrpack är också en vara som verkar ha försvunnit till extrapris. Tankar kring det?

Link to comment
Share on other sites

Vi tappar ju mjölkbönder i rasande fart, och de blir av med sina gårdar och står utan försörjning med ofta stora skulder, och några har begått självmord därför att de inte har sett någon utväg. Till följd av Arlas låga ersättningar! Jag skulle vara beredd att betala rätt mycket mera för ett kilo smör, om det betydde att Arla ger bönderna ett mjölkpris som de kan leva på. (Men troligen skulle de extra kronorna i stället hamna i Arlas aktieägares fickor.)

 

Jag tycker den här situationen är både tragisk och oroväckande. Arla bär skulden, som bara ser till de kortsiktiga vinsterna för koncernen och inte har det minsta intresse för en långsiktig hållbarhet :angry:

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Apropå lax, så fanns tidigare s k pinklax i de butiker jag har tillgång till. Den sades vara vildfångad och alltså fortfarande nyttig. Men sedan något halvår kan jag inte få annat än odlad, så jag har fått sluta äta lax över huvudtaget. Men än så länge finns ju djupfryst makrill...

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Vi tappar ju mjölkbönder i rasande fart, och de blir av med sina gårdar och står utan försörjning med ofta stora skulder, och några har begått självmord därför att de inta har sett någon utväg. Till följd av Arlas låga ersättningar! Jag skulle vara beredd att betala rätt mycket mera för ett kilo smör, om det betydde att Arla ger bönderna ett mjölkpris som de kan leva på. (Men troligen skulle de extra kronorna i stället hamna i Arlas aktieägares fickor.)

 

Jag tycker den här situationen är både tragisk och oroväckande. Arla bär skulden, som bara ser till de kortsiktiga vinsterna för koncernen och inte har det minsta intresse för en långsiktig hållbarhet :angry:

 

 

Jag håller med!

Samtidigt kan man läsa på Arlas hemsida: "Det är vi Arlabönder som äger Arla. Vi är stolta över vårt kooperativ och den mjölk vi levererar. Oavsett vilken av våra produkter du väljer, går allt Arla tjänar tillbaka till oss." 

 

Och på Wikipedia: "Arla Foods är ett dansk-svenskt mejerikooperativ, som ägs av 12 629 mjölkbönder i sex europeiska länder ... Arlas mjölkbönder är både ägare till kooperativet och leverantörer av mjölken. Genom demokratin i den kooperativa företagsformen har de inflytande enligt den gamla principen: en medlem, en röst."

 

Det låter romantiskt, men man får inte riktigt intrycket att Arla är så demokratiskt, när man hör hur lite bönderna får för mjölken. Helt klart nåt lurt här ...

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Då har jag den glada nyheten att i trakterna där jag bor så får vi nu ett litet lokalt mejeri  :) Hoppas att de blir fler och fler runt om i vårt land  :)

http://www.ja.se/artikel/52548/smaskaligt-mejeri-pa-gang-i-hoga-kusten.html

 

Och vi har två!!  :)

http://www.nyckleby.nu

http://www.lantbruk.com/lantbruk/koper-mjolk-till-egna-gardsmejeriet (finns annars bara på facebook)

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Jo, Arla är ett bondekooperativ, men det är världsmarknadspriset för torrmjölk som styr vad bönderna kan få betald, även som ägare. Vad vi betalar i butik är inte heller relevant, eftersom det mesta av mjölken blir just mjölkpulver. Mjölkpulver som sen blandas in i allahanda färdigprodukter....

 

Men Arla är ändå bra för bönderna, för då får de garanterat avsättning för mjölken. Vilket är viktigt för dom, för har man ingen avsättningsgaranti kan man inte vara mjölkbonde!  Ett litet lokalt mejeri kan säga "nä, nu får vi inte sålt vår mjölk eller våra produkter, vi hämtar inte hos dig en månad eller så tills det är bättre läge". Vad ska bonden göra då, tror ni? Hälla ut mjölken? Inte heller kan bonden sätta plugg i kossorna och låta blir att mjölka dom. 

 

Sen så går mjölkproduktionen alltid ner lite så här års, för korna ska ju sinas, dvs "vila" i två månader innan de ska kalva igen och producera mjölk igen och då lägger man största delen av korna så att de kalvar på våren, eftersom det är mest naturligt för korna plus att de då får näringsrikt gräs att beta ute just när de är högmjölkande. 

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Svenska bönder har högre krav på djurhållningen än de flesta kolleger ute i Europa, vilket betyder högre produktionskostnader och lägre lönsamhet.

 

Våra kor är ju onaturligt högmjölkande p g a kraftfoder och avel på högmjölkning. De blir fort utslitna och juvren far illa- det finns BH för kossor med förstorade juver, och juverinflammationer brukar vara ett gissel.... Det har blivit lite bättre med de stora lösdriftsladugårdarna där korna själva kan gå in i en datoriserad mjölkningsrobot när det börja spänna i juvren.

 

Lokala mindre mejerier och gamla koraser som går på naturbete, och i övrigt bara får gräs/hö, måste vara en bra kombo. Mjölken, smöret etc. ( och köttet...) blir nyttigare och korna har ett bättre liv. Det kräver förstås en övergångsperiod och en del experimenterande, men någon gång måste vi börja. Och det finns redan modiga människor som har vågat sig på alternativ mejeriproduktion. Rika blir de knappast, och arbetskrävande är det, men de jag hört om trivs bra med sin situation.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Nja, "BH'n" är till kor är för att skydda spenarna för spentramp - när bindväven ger sig på äldre kor och juvret sjunker ner. dels kan kon trampa på sina egna spenar eller bli trampad på av andra kor. Och DET problemet har du hos alla mjölkkor, även äldre koraser, om inte problemet är värre där, då de ofta har juver där bakdelen av juvret gärna hänger ner redan från början och efter några kalvningar sjunker det ner ännu mer. 

 

Juverinflammationer, ja, det finns så klart. men det finns hos alla kor som mjölkas oavsett produktionstyp egentligen. Och det uppstår inte bara för att själva organet är ansträngd för kon mjölkar elelr mjölkar mycket, utan det är när kon dessutom utsätts för smuts, då kan bakterier ta sig in i juvret och ställa till med problem. Och det kan kon ha oavsett ras. Även köttdjurskor som gå med kalv kan få juverinflammation. Så rena ytor, hög hygien vid mjölkning är A och O!

 

Det är dessutom tack vare vår rigorösa kontrollverksamhet som förekomsten ändå begränsas genom att man regelbundet provmjölkar och mäter celltal. Höga celltal = inflamamtion på gång. Ingen vill ha en sjuk ko, för det är mycket kostnader. Veterinär, kon ska separeras (det är aldrig bra att hålla ett djur som ingår i en flock avskiljd), hon ska få anitbiotika, hon ska mjölkas särskild och mjölken tas omhand (dbs hällas uyt i fyra veckor).....det är mycket extraarbete med en mastitko som ingen bonde vill ha! (mastit = juverinflammation). Och den kontrollverksamheten är inte unik för Sverige. 

Link to comment
Share on other sites

Ja du, Gladan...  vi har tydligen olika erfarenhet av kor du och jag :)

 

Jag levde i drygt 14 år med köttdjur av blandras som fötts upp enligt KRAV, ständigt mellan 65 och 80 djur, men aldrig att någon enda ko hade juverinflammation. ("Celltal" mätte vi dock aldrig.) Och ett par grannar som hade mjölkkor med inblandning av äldre, mindre "förädlade" koraser (för att de enligt ägarna höll sig friskare), lät sina kor gå lösa i en traditionell ladugård, och där förekom inga spentramp. Möjligen därför att korna fick regelbunden naturlig motion och höll sig i form.

 

Korna mjölkades traditionellt morgon och kväll, och däremellan kunde de gå ut och in mellan lagårn och beteshagarna bäst de hade lust, året runt (det fanns en sluss mot kylan vintertid, och jodå, de gick gärna ut en sväng då också med sin tjockare vinterpäls). De hade även tillgång till skogsbete. Hygienen blev säkert lidande på det här, liksom ekonomin, men både kor och ägare trivdes bra. En veterinär som gjorde regelbundna inspektioner kallade den här gården för "Paradiset" med tanke på hur korna hade det... Vad jag kan påminna mig förekom bara ett fall av begynnande juverinflammation (för högt "celltal"), och då slaktades den kon, för man ville bara ha friska djur med god motståndskraft. Djuren fick aldrig någon spannmål (kraftfoder) heller.

 

Kalvarna till de här grannarnas mjölkkor fick gå med modern och dia i 3 veckor (såväl tjur- som kokalvar)- ett annat sätt att ge djuren en bra start och hålla dem friska. I effektiva, moderna djurstallar får kalvarna dia moderkon i ett eller ett par dygn, varefter de skiljs åt och KALVARNA FÅR TORRMJÖLK UPPLÖST I VATTEN. Det blir obegripligt nog billigare än att ge dem mjölken direkt!  (Om det inte har ändrats under de senaste 6 åren.)

 

På grund av våra olika erfarenheter har vi olika uppfattning om djurhållning. Men vi har ju också full tillåtelse att tycka olika.

 

Fast nu har vi kommit bra långt ifrån smör- och laxbristen... jag ber om ursäkt för det.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...