Jump to content

Blev hunden människans bästa vän pga socker?


Jenny J
 Share

Recommended Posts

I den här artikeln skriver de att både hunden och människans matsmältning har anpassat sig sedan vi blev jordbrukare så att vi kan äta smörgås. Hur ser pålästa LCHF-are på den saken? Handlar det om att ja, vi har anpassat oss så att vi överlever det på kort sikt eller så att det inte är hälsovådligt?

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-blev-hunden-manniskans-basta-van

Link to comment
Share on other sites

Den utveckling av vargar till hundar liksom mutationer bland människor sedan jordbruk och tamboskap började för upp till 10.000 år sedan är mycket intressant och exempel på helt normal evolution genom naturligt urval.

Domesticeringen av vargen till hund har tydligen börjat med att vargar höll sig nära grupper av människor och fick nytta av att kunna äta sådant människorna ratat. En gradvis selektion av tilltagande tamhet har då uppenbarligen skett, liksom förmågan att bryta ner stärkelse. Sedan har människan tagit över den genetiska utvecklingen till olika s.k. hundraser genom det man kallar artificiell selektion, helt enkelt att människor väljer vilka tikar och hannar som ska paras.

När det gäller oss människor så fanns egenskapen att via ett enzym som heter amylas spjälka stärkelse till glukos redan långt långt före jordbruket, men man ser att i populationer med många generationer jordbruk bakom sig finns de gener som kodar för amylasproduktion i flera exemplar. Det har säkerligen också skett genom naturligt urval. Detta till skillnad mot den mutation som uppstått självständigt i flera populationer för att spjälka sockret laktos till glukos o galaktos; denna egenskap fanns före dessa mutationer bara medan vi ammade.

Det är viktigt att notera att dessa mutationer bara har selekterats för att de givit sina bärare ökad fitness, dvs överlevnad + reproduktion. Det betyder inte att det automatiskt är nyttigt, varken för hundar eller människor, med obegränsat intag av stärkelserik mat vad avser amylas eller laktosrika mejeriprodukter vad avser laktas.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker vi ska dra lärdom av det vi ser hos just våra hundar idag. Nämligen det enkla faktum att sedan det blev det normala att hundar ska äta kolhydratsrika torrfoder, så har det normala blivit att även hundar drabbas av övervikt, allergier, klåda, inflammationer, tandlossning, cancer och allt annat som hör välfärdssamhället till.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Till att börja med så skulle jag nog vända lite på det: Hunden blev människans bästa vän och fick betala genom att tvingas äta mer socker. :)

 

Har inte läst just den där artikeln men det tenderar handla om enzymer när man förändrar kostens komposition. Ex. så är ju fettanpassningen på LCHF-kost i stora stycken mest en fråga om mer enzymer som kan hantera fettet och högre aktivitet på dessa. Det är detta som tar tid i början. Så rent evolutionärt så...hann Kjell posta ett inlägg som sammanfattar det mesta jag tänkte säga mer än väl.   :)

 

Det Kjell är inne på mot slutet i sitt inlägg är viktigt att komma ihåg. Vi har alltså ur ett evolutionsperspektiv en mycket kort erfarenhet av att äta stärkelserik kost, dvs det har  inte varit vår huvudsakliga och primära föda. Även om många vegan-/kolhydratinriktade intressen tenderar hänvisa till Kitavastudien av Lindeberg m.fl. och att en del ursprungsbefolkningar primärt levt på vegetabilier så antyder det bara att det går. Det säger dock ingenting om vad som är optimalt och vad vi större delen av vår utveckling stoppat i oss ex. på våra breddgrader. Ett antal intressanta observationer vad gäller vad vi egentligen är lämpade för att äta finns dock att hämta från medicinområdet och som kopplats till vår fysiologi:

 

- Förmågan att bryta ned stärkelse är i regel det som först försämras ur ett metabolt perspektiv, ex vid stress (som var aktuellt på forumet igår). To.m. stresskonceptets fader Hans Selye skrev om det i sin eminenta bok "The Stress of Life".

 

- Kjell nämnde amylas här ovan och detta utsöndras redan i munnen för att aktivera matsmältningen. Vad få verkar känna till är att den här processen inte är "på banan" hos spädbarn förrän vid halvårsskiftet. Kort och gott, innan dess så är det (eller i varje fall bör vara) "low carb" som gäller. Inte heller det ett tecken på att vi är så väl anpassade till att äta mycket kolhydrater.

 

- De primära fettlagren består av väldigt mättat fett och för att optimalt förbränna dessa så är en lågkolhydratkost ideal. Inflytande av kolhydrater försämrar eller blockerar helt denna process beroende på hur pass insulinkänslig man är.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det säger dock ingenting om vad som är optimalt och vad vi större delen av vår utveckling stoppat i oss ex. på våra breddgrader.

Nu blir jag nyfiken: om vi inte använder oss av fitnessbegreppet (som Kjell nämnde här ovan), hur definierar du i så fall "optimalt"? Och vilken tidsperiod och vilka breddgrader pratar du om? Mig veterligen har det inte skett så mycket evolution utanför Afrika förutom hudfärg, laktostolerans och möjligen amylasgenerna.

 

Vad få verkar känna till är att den här processen inte är "på banan" hos spädbarn förrän vid halvårsskiftet. Kort och gott, innan dess så är det (eller i varje fall bör vara) "low carb" som gäller.

Den mänskliga modermsjölken har mycket hög sockerhalt och låg fetthalt jämfört med andra djur (sälens mjölk kan t.ex. innehålla 50-60% fett). Det talar snarare mot low carb. Mänskliga mjölken ligger på c:a 7% laktos (högre koncentration fungerar inte fysiologiskt i bröstkörtlarna hos däggdjur p.g.a. osmos). Å andra sidan kanske det inte är så relevant för vuxna vad spädbarn äter eller ej?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Om jag nu förstått er rätt så borde amylas egentligen inte ha med lowcarb att göra, i och med att det hjälper oss ta vara på stärkelse. Finns ju kolhydrater i många andra former också (glukos, fruktos osv). Mera då ifall vi tål potatis och säd?

 

Ammar själv för tillfället min dotter, och kan berätta att det minsann inte är fråga om någon högfettdricka trots att jag själv äter LCHF, jag skulle tippa ungefär som mellanmjölk. Men samtidigt ska ju inte dottern heller hålla vikten, utan har tvärt om dubblat sin vikt på 5 månader, så hennes matvanor spelar nog inte så stor roll då jag funderar på vad jag borde äta.

 

När det gäller hundar, så har vår hund ätit BARF sedan han var 12 veckor (är idag 2 år). Vi kör en variant med enbart ägg, fisk, kött, fett, ben och lite sallad. Ost och korv som godis. Han är mycket frisk och har de vitaste tänderna jag sett på en hund. Hans höfter är A-höfter trots att ett syskon i kullen hade D-höfter (resten är otestade). Däremot kan jag säga att han också på denna kost blir mycket fet ifall vi låter honom äta så mycket han vill, det har vi nämligen testat. Jag är helt övertygad om att höfterna är bra pga kosten.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nu blir jag nyfiken: om vi inte använder oss av fitnessbegreppet (som Kjell nämnde här ovan), hur definierar du i så fall "optimalt"? 

Det jag tänker är att under vår evolution har ökad förmåga att spjälka stärkelse gett ökad fitness. Många av oss har nu den egenskapen, men när vi utnyttjar den i vår nuvarande miljö kan den vara långt ifrån optimal. Vår nuvarande miljö kännetecknas ju av nästan obegränsad tillgång till exempelvis mjölmat, vilket för dagens människor kan skapa ohälsa. Problemet med evolutionär anpassning är ju med nödvändighet att man är anpassad till en historisk miljö, som kanske inte längre existerar. Ungefär så.

Link to comment
Share on other sites

...långt ifrån optimal.

 

...kan skapa ohälsa.

 

Så om vi inte ska använda oss av fitness hur definerar du då "optimal" och "hälsa"?

 

 

Jag tänker att det kan vara svårt att tala om optimalt med tanke på att människokroppen är i ständig utveckling och består av ett hopkok av kompromisser och konstiga snedsprång och är absolut inte "skapelsens krona". 

Link to comment
Share on other sites

Hundar kan bilda Amylase, vilket spjälkar stärkelse, det har tydligen inte vargar, de kan ta upp enklare sockerarter dock.. likaså katter.

 

Ser man sen på skillnaden mellan mäniska, hund och katt så är katten i stort sett forfarande vild.. iallafall halvvild.. och det skall inte ingå några kolhydrater i deras kost, de regelerar sitt blodsocker via glukoneogenes.

 

Hunden är ju ingen varg, men den kommer från en ren carnivore som utvecklats till en oportunist, vi kommer från fruktätande apor och oxå blivit oportunister.

 

Grejen är ju att vi egentligen borde tåla mer kolhydrater men det gör vi inte och antagligen är det värre för hunden som var ren carniovore från början.

 

Till skillnad från brunbjörnen så har vi en dålig förmåga att lagra kolhydrater, dels så är vår denvo lipogenes rudimentär dels så har rätt lite plats att lagra glykogen.

 

Så frågan är då hur hunden löser det med blodsockerregleringen och lagringen?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nu blir jag nyfiken: om vi inte använder oss av fitnessbegreppet (som Kjell nämnde här ovan), hur definierar du i så fall "optimalt"? Och vilken tidsperiod och vilka breddgrader pratar du om? Mig veterligen har det inte skett så mycket evolution utanför Afrika förutom hudfärg, laktostolerans och möjligen amylasgenerna.

 

Jag använde begreppet "optimalt" ur perspektivet att i de norrare delarna av världen, där vi ex. håller till, så har det karga klimatet gjort att vi haft en mycket högre animaliekonsumtion än ex. kring Mellanöstern/Medelhavet där man först började odla spannmål och baka bröd etc.

 

Den mänskliga modermsjölken har mycket hög sockerhalt och låg fetthalt jämfört med andra djur (sälens mjölk kan t.ex. innehålla 50-60% fett). Det talar snarare mot low carb. Mänskliga mjölken ligger på c:a 7% laktos (högre koncentration fungerar inte fysiologiskt i bröstkörtlarna hos däggdjur p.g.a. osmos). Å andra sidan kanske det inte är så relevant för vuxna vad spädbarn äter eller ej?

 

Nu blir jag lite konfys av ett par anledningar. Kanske hänger det samman med att jag tar somliga evolutionsbiologiska företeelser för givna men du kanske vet något jag missat? Jag utvecklar hur som helst.

 

1) Människans bröstmjölk är helt näringsriktigt komplett, dvs den innehåller inte bara mikro- och makronutrienter utan även...amylas just för att spädbarnet skall kunna få i sig den ovanligt höga andelen kolhydrater i mjölken som barnet normalt inte har kapacitet att hantera.

 

2) Men mjölkens sammansättning då? Vad hände med low carb som du berättigat ifrågasätter? Jo, det som dikterar mjölkens sammansättning för däggdjur har att göra med vilken däggdjursklass man diskuterar. Man brukar dela in däggdjur i tre klasser och människan hör till den mest avancerade där dess avkomma är sämst anpassad för att klara sig på egen hand vid födseln. Den näst mest avancerade däggdjurstypen dit ex. hästar hör kan ju ex. resa sig och springa för egen maskin kort tid efter födsloögonblicket. Men så icke med människan.

 

Denna "osjälvständighet" (i brist på annan beskrivning) hänger samman just med att människan som en mer avancerad däggdjurstyp också har ett mer komplicerat utvecklingsscenario. Osjälvständigheten innebär konkret att barnet, i traditionella stammar (dvs ur det artspecifika beteendet och behovet) bärs under de första 1.5 - 2 åren av sin levnad. Denna ständiga närhet möjligör vad man brukar kalla anknytning, dvs att ett starkt band skapas mellan barnet och mamman. Anknytningen ligger sedan till grund för fortsatt inlärning och god social utveckling.

 

Och för att äntligen komma till poängen, människan som hörande till den här avancerade däggdjurstypen har därför en bröstmjölkssammansättning som möjliggör ett mer frekvent ätande. Högre fett- och proteinhalt skulle minska detta och då skulle man missa anknytningen och den sociala aspekten. Mammans bröst har alltså inte bara funktion som kök utan ger trygghet, tröst etc.

 

Detta är i varje fall den gängse evolutionsbiologiska förklaringen som kanske har förändrats då det var en 10-15 år sedan jag först tog del av den. Du sitter kanske på annan info?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag använde begreppet "optimalt" ur perspektivet att i de norrare delarna av världen

 

OK, du menar alltså den evolution som skett bland oss skandinavier från 14 000 år sedan fram tills att vi invaderades av jordbrukarna? Frågan kvarstår dock vad som menas med "optimalt"?  Pratar vi optimalt för en utvecklingslinje, folkslag eller för en enskild individ? Vilka kriterier och vilka mätmetoder ska jag använda för att ta reda på vad som är optimalt om vi inte använder oss av fitnessbegreppet?

 

 

...

 Du sitter kanske på annan info?

 

Nej jag delar nog din redogörelse, även om jag skulle tona ner anknytningsteorin och fokusera på att människan från början föds med enormt stor fettreserv. Min poäng, som du också är inne på, är att modersmjölken inte säger något av vad som är bra för den vuxne att äta. Däremot är jag lite konfunderad, behöver verkligen fostret amylas för att tillgodogöra sig bröstmjölken?

Link to comment
Share on other sites

OK, du menar alltså den evolution som skett bland oss skandinavier från 14 000 år sedan fram tills att vi invaderades av jordbrukarna?

 

Nja, animaliekonsumtionen har ju om något gått från hög till högre på våra breddgrader så om det är det du menar så är det den evolutionen jag avser.

 

Frågan kvarstår dock vad som menas med "optimalt"?  Pratar vi optimalt för en utvecklingslinje, folkslag eller för en enskild individ? Vilka kriterier och vilka mätmetoder ska jag använda för att ta reda på vad som är optimalt om vi inte använder oss av fitnessbegreppet?

 

De som är relevanta för dig. Jag avsåg det s.k. artspecifika perspektivet som evolutionsbiologer och antropologer brukar använda.

 

Nej jag delar nog din redogörelse, även om jag skulle tona ner anknytningsteorin och fokusera på att människan från början föds med enormt stor fettreserv.

 

Det var min tredje punkt. "Det primära fettlagret" borde varit "Det primära energilagret".

 

Min poäng, som du också är inne på, är att modersmjölken inte säger något av vad som är bra för den vuxne att äta.

 

Då är vi överens om det i varje fall.

 

 Däremot är jag lite konfunderad, behöver verkligen fostret amylas för att tillgodogöra sig bröstmjölken?

 

Med tanke på att kostrekommendationerna, mig veterligen, alltjämt utgår från att fast föda skall introduceras först vid halvårsstrecket så kan det måhända vara en indikator på detta? Inte för att kostrekommendationer nödvändigtvis har någon större relevans men just vad gäller spädbarn är det ju i regel lite mindre marginaler för fel...och prestigeattityder bland de som styr.

 

Jag är inte uppdaterad på nyare rön om detta då det var ett tag sedan jag luskade. Jag kanske tolkar dig fel i hur du formulerar din fråga men antyder du något annat?

 

En snabbsökning gav ex. följande:

 

http://ajcn.nutrition.org/content/77/6/1537S.full

 

I abstract så står följande:

 

"Human milk contains a wide variety of proteins that contribute to its unique qualities. Many of these proteins are digested and provide a well-balanced source of amino acids to rapidly growing infants. Some proteins, such as bile salt–stimulated lipase, amylase, β-casein, lactoferrin, haptocorrin, and α1-antitrypsin, assist in the digestion and utilization of micronutrients and macronutrients from the milk."

 

När man däremot går på djupet i studien så gör man till synes en u-sväng:

 

"Breast milk contains a significant concentration of α-amylase (11). This enzyme is active also at a low pH and is relatively stable against pepsin degradation (12). Although there is no substrate for amylase in human milk, it has been suggested that amylase from breast milk may compensate for low salivary and pancreatic amylase activity in newborns and aid in the digestion of complex carbohydrates when complementary foods are being fed in close proximity to breastfeeding (13). Whether this contributes significantly to carbohydrate utilization in mixed-fed infants is not yet known."

 

Ok, då har jag (eventuellt) lärt mig något nytt eftersom jag alltid tolkat amylasinnehållet i bröstmjölken som en digereringsfaktor till densamma. Tackar för det (om det var din antydan enligt ovan)!

 

Känner inte att ämnet för stunden kan få fokus för ytterligare grävande från mitt håll men har du mer input är jag idel öra...eller öga. :)

Link to comment
Share on other sites

Så om vi inte ska använda oss av fitness hur definerar du då "optimal" och "hälsa"?

 

 

Jag tänker att det kan vara svårt att tala om optimalt med tanke på att människokroppen är i ständig utveckling och består av ett hopkok av kompromisser och konstiga snedsprång och är absolut inte "skapelsens krona". 

"optimal" och "hälsa" menar jag då strikt ur individens eget perspektiv, helt utan hänsyn till att man är del av evolutionen. För mig personligen kan det vara dåligt att utnyttja min goda förmåga att spjälka stärkelse till glukos som gör mig överviktig därför att jag då får vad jag subjektivt kallar dålig hälsa.

Evolutionen som sådan saknar mål och mening, som du antyder, och den "struntar" blankt i hur det går för de organismer den skapat.

Det är ganska häftigt att vi, som är skapade av biologisk evolution under miljarder år, faktiskt kan samtala om hur vi kommit till...

Link to comment
Share on other sites

"optimal" och "hälsa" menar jag då strikt ur individens eget perspektiv, helt utan hänsyn till att man är del av evolutionen. För mig personligen kan det vara dåligt att utnyttja min goda förmåga att spjälka stärkelse till glukos som gör mig överviktig därför att jag då får vad jag subjektivt kallar dålig hälsa.

Evolutionen som sådan saknar mål och mening, som du antyder, och den "struntar" blankt i hur det går för de organismer den skapat.

Det är ganska häftigt att vi, som är skapade av biologisk evolution under miljarder år, faktiskt kan samtala om hur vi kommit till...

 

Och en bidragande anledning till att vi kan göra det på ett så avancerat sett som vi gör det på kan ju sannolikt kopplas till den anmärkningsvärda ökning av hjärnvolymen som skedde vid något specifikt skede då människan bidde vegan...fast tvärtom. :) Animalieproduktionen tilltog och då specifikt havsfrukter (med högt n-3) om jag förstått det rätt.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nja, animaliekonsumtionen har ju om något gått från hög till högre på våra breddgrader så om det är det du menar så är det den evolutionen jag avser.

 

Jag tänker på att våra gener bara funnits i Europa max 50.000 år. Och dessutom späddes de ut rejält i samband med jordbruket då några överflödiga och sysslolösa  jorbrukande män från västra Asien  spred sin säd vitt och brett. Anpassningen till våra breddgrader måste alltså ha skett under mycket kort tid och och sedan delvis "förstörts" i och med jordbruksgenerna som nästlade sig in för knappt 10.000 år sedan.

 

"it has been suggested that amylase from breast milk may compensate for low salivary and pancreatic amylase activity in newborns and aid in the digestion of complex carbohydrates when complementary foods are being fed"

 

Jo, du förstod mig rätt, amylas hjälper ju inte att spjälka något av sockret i mjölken. Men mycket intressant teori du ramlade på om att det skulle kunna vara inbyggt för att snabba på avvänjningen  Ju snabbare barnet slutar med bröstmjölk, desto snabbare kan mamman bli gravid på nytt  = högre fitness = fler personer med denna gen.

 

vi gör det på kan ju sannolikt kopplas till den anmärkningsvärda ökning av hjärnvolymen som skedde vid något specifikt skede

 

Personligen är jag nog mer road av Richard Wranghams teori om kokkonsten som bidragande faktor till volymökningen av hjärnan. Men det är möjligt att sanningen ligger i en kombination av alla teorier; bättre jaktverktyg, samarbete, fiskätande, kokkonsten plus en hel del slumpmässiga händelser (klimat och gener).

Link to comment
Share on other sites

 

Jag tänker på att våra gener bara funnits i Europa max 50.000 år. Och dessutom späddes de ut rejält i samband med jordbruket då några överflödiga och sysslolösa  jorbrukande män från västra Asien  spred sin säd vitt och brett. Anpassningen till våra breddgrader måste alltså ha skett under mycket kort tid och och sedan delvis "förstörts" i och med jordbruksgenerna som nästlade sig in för knappt 10.000 år sedan.

 

Intressant, får läsa den där studien mer ingående senare. För stunden så fann jag det lite lustigt att jag kom att tänka på taxstammens utbreddning i Sverige och dess likhet med vad man kanske måste söka sig till vissa avlägsna byar i USA:s sydstater för att finna motsvarighet till. Ahem... :)

 

Jo, du förstod mig rätt, amylas hjälper ju inte att spjälka något av sockret i mjölken. Men mycket intressant teori du ramlade på om att det skulle kunna vara inbyggt för att snabba på avvänjningen  Ju snabbare barnet slutar med bröstmjölk, desto snabbare kan mamman bli gravid på nytt  = högre fitness = fler personer med denna gen.

 

Jo, det som ställer till den teorin är igen den sociala faktorn och relationen mellan mamma och barn. Ur ett artspecifikt perspektiv så har människan samma avvänjningstid som chimpans, gorilla etc, dvs vid 3-4 år...vilket nog för de flesta i dagens samhälle är lite förvånande. Men då talar vi absolut avvänjning. Det kompletterande matintaget tycks påbörjas vid 6 månader om jag minns rätt och det stämmer ju väl med ex. barnets egna amylasproduktion och då även mammans "proteindrink" där amylasinnehållet komplementerar...antages.

 

Den absoluta avvänjningen från bröstmjölk (och allt det övriga detta ätande fyller som funktione) tycks intressant nog sammanfalla med den sista viktiga individuations-/separationsprocessen som sker där vid 3-4-årsåldern (den första vid halvårsskiftet). Innan denna är fullbordad så har barnet en nästan symbiotisk relation till mamman. Minns jag inte fel så är det denna fas man från psykologiskt håll misstänker rubbas vid allvarliga personlighetsstörningar. Nämnt som en möjlig intressant passus.

 

Tillägg: Glömde nämna att ovanstående och stämmer väl in på graviditetsfrekvensen som ligger på vart 3-5:e år minns jag inte fel. Likaledes för de till människan mest liknande aporna.

 

 

Personligen är jag nog mer road av Richard Wranghams teori om kokkonsten som bidragande faktor till volymökningen av hjärnan. Men det är möjligt att sanningen ligger i en kombination av alla teorier; bättre jaktverktyg, samarbete, fiskätande, kokkonsten plus en hel del slumpmässiga händelser (klimat och gener).

 

Ännu en sak att förkovra sig i. Tackar för det! Som alltid finns nog kombinationseffekter av mer eller mindre vikt. De du nämner inte minst. 

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...

Denna "osjälvständighet" (i brist på annan beskrivning) hänger samman just med att människan som en mer avancerad däggdjurstyp också har ett mer komplicerat utvecklingsscenario. Osjälvständigheten innebär konkret att barnet, i traditionella stammar (dvs ur det artspecifika beteendet och behovet) bärs under de första 1.5 - 2 åren av sin levnad. Denna ständiga närhet möjligör vad man brukar kalla anknytning, dvs att ett starkt band skapas mellan barnet och mamman. Anknytningen ligger sedan till grund för fortsatt inlärning och god social utveckling.

 

 

Ingen kvinna på denna jord skulle bära omkring på ett barn i ett års åldern. (Och ja kvinna, därför det är i dessa stammar som du pratar om kvinnan som i majoritet har hand om barnet) Det är snarare så att i stammar av detta slag så lär man barnet stå och gå själv mycket tidigare än vi gör.

Kommer inte ihåg namnet på programmet eller stammen men där lärde mödrarna sina barn att gå mycket, mycket tidigt genom att koka stora löv och sätta barnet på dessa. Barnet fick då incitament nog att försöka ställa sig upp vilket de gjorde.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...