Gaia

Hur reagerar familjen på att ni väljer LCHF?

Recommended Posts

Jag fick tipset från min mamma. Två av mina tre systrar äter också/har också ätit LCHF. Den tredje systern äter mycket riktig mat och har nog inga större problem med rotfrukter och andra naturliga kolhydratkällor. Pappa är väl minst intresserad vilket är synd eftersom han redan har diabetes typ 2 och hade en hjärtinfarkt vid 52 års ålder. Min sambo är väldigt stöttande och gillar fet mat så inga problem där, däremot lägger han till pasta/potatis/bröd till de egna portionerna.

 

Blir du inte orolig för din sambo när han äter potatis/pasta/bröd tillsammans med fet mat?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

:)  Knappast! Tror du mår mycket bättre och blir friskare.

Jo, man har läst om flera i t.ex kommentarerna i kostdoktorns blogg som gjort gbp och äter lchf så du inte är ensam om det. Två av mina opererade bekanta vet iaf att lchf fungerar, men eftersom läkarna varit väldigt emot det för gbp-opererade så tror de på det. Tror nog vården fortfarande är emot lchf rent i allmänhet. Men för dessa två handlar det nog mer om att de inte vill lyssna eftersom de hade sånna enorma förväntningar på att operationen skulle lösa allt, framförallt när Rössner går ut i media och deklarerar att operation är det enda som hjälper. Båda går upp i vikt igen efter att ha gått ner enormt mycket på bara nått år, men då skaffar man en motionscykel eller går ut i skogen för att springa av sig lite kalorier, sen köper man en pizza till och äter en massa frukt förståss...  :P

 

Det tog tid för mig också att acceptera att fett är nyttigt, så jag vill inte döma de som fortfarande är fettskrämda. Kan inte mer än svara på frågor och tala om vad som gäller för mig personligen.

 

Här är en till som är GBP-opererad som vet att det är stor risk att gå upp en massa i vikt efter några år... Jag gick ner 82kg på 2 år, och 5 år efter operationen hade jag gått upp över hälften av dem... Nu har jag hittat LCHF och har gått ner 60kg på 50 veckor. =)

 

Min mamma är fettskrämd och är iofs imponerad över min viktnedgång, men oroar sig för mitt kolesterol. Hon tjatar om att jag måste gå och ta prover. Min man och ett par av mina vuxna barn håller med om att detta är en bra kosthållning och har nyligen börjat själva. Vi har precis börjat med små ändringar här hemma för hela familjen. Siktar på att vi alla (jag och maken + 6 hemmaboende barn) äter en liberal LCHF innan året är slut. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lyckliga alla ni som har stöd hos era nära! Jag skulle tro att jag har det tuffare hemma än de flesta. Min man (och mina svärföräldrar) lider av grav fettskräck och vill helst föda upp våra barn på minimjölk och lätta. Detta har varit ett mycket infekterat ämne i många år nu. Jag går aldrig ut och försöker "frälsa" någon utanför familjen (om jag inte får direkta frågor förstås...), men jag vill ju såklart att mina egna barn (och man också för den delen) ska äta så bra mat som möjligt. Numera håller jag en oerhört låg profil även hemma, men fortsätter laga lchf-inspirerad mat till hela familjen. Blandar sällan utan har såsen vid sidan om osv så att var och en kan välja. Visst händer det att jag kokar en potatis eller serverar en skiva bröd, men allt oftare är det bara grönsaker till köttet/fisken.

 

Diskussionen blossar upp varje gång Expressen har skrämselrubriker, men någonstans tror jag att min man har förstått att detta verkligen är mitt val av livsstil. Jag förstår också att han är uppriktigt oroad av allt fett. Att få honom att själv läsa på är stört omöjligt. Böcker som Matrevolutionen, Hjärnkoll på vikten och Ett sötare blod ligger ständigt framme hos oss. Till saken hör att han själv gick ner nära 25 kilo med späkning, lågfett och kaloriräkning för ett par år sedan. Kalorier in, kalorier ut är det enda som räknas. Han håller fortfarande vikten genom att tänka i de banorna. Själv har jag alltid varit normalviktig och enormt viktstabil (som ogravid), plus minus något ynka kilo sedan jag var tonåring.

 

Eftersom jag nu funnit någonting jag verkligen brinner för är nästa steg kostrådgivarutbildning. Håller som bäst på att ta sats för att framföra det och håller båda tummarna för att äktenskapet ska tåla den påfrestningen...

 

I min bekantskapskrets är jag också i princip ensam om min livsstil. "Alla kan äta lite av allt, ät mindre spring mer" är den rådande uppfattningen. Jag känner mig allt som oftast som ett UFO. Tur att forum som detta samt alla intressanta bloggar finns!

 

Jag känner med dej Lilla Anna! Nu behöver inte jag försvara mitt sätt med Lchf för någon men jag har en vuxen son som bor hemma och jag anar hur mycket bättre han skulle må av att dela min kost, då är det lätt att bli ivrig. Han vill inte och då kan jag inte göra mer än att hoppas att han blir nyfiken så småningom. Han är väldigt glad för min skull, att jag mår så mycket bättre men han vill inte själv. Ännu. Mitt erbjudande till honom kvarstår dock, säg till om och när du vill testa på riktigt så ska jag hjälpa till att vad jag kan!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag är 23 år gammal och studerande, men jag bor ändå hemma med min familj (mina föräldrar och min lillasyster) under loven då jag inte studerar. Mina föräldrar har tidigare kört lågkolhydratskost för att gå ner i vikt, och det har fungerat för båda parter. Dock har de båda återgått till att äta kolhydrater och jag ser hur min mamma speciellt går upp i vikt och allmänt mår dåligt i hennes samma matvanecirkel som hon haft tidigare. Jag tror inte att de tidigare heller ätit fett på så vis, utan det de körde motsvarade ungefär Atkins. De har dock en viss förståelse för det jag äter, i och med att de vet att det fungerar, men det ligger trots allt en viss skepsis hos dem, vilket märks ibland då t.ex. min pappa erbjuder mig bröd, müsli och liknande, fast han vet att jag gått på LCHF i snart tre år. De tror helt enkelt att jag dietar och att jag borde sluta och äta normalt snart. 

 

Det är i dessa situationer som jag kan bli rätt så upprörd, med tanke på att jag vet vad de gör med sig själva och alla chips de köper, godis de äter och hur dåligt de äter under dagarna med långa perioder utan vidare mat. Min lillasyster äter rätt så mycket chips och är matkräsen, dock har jag diskuterat LCHF med henne, och hon är inte fullkomligt emot det. Men jag oroar mig för mina föräldrar och deras vanor, för jag vill ju att de ska finnas så länge som möjligt, och jag vill att de ska leva bra. Det faktum att alla tre röker gör knappast situationen bättre. Ibland kan jag känna mig väldigt hjälplös, för det är så svårt att påverka andras viljor, och människor ska väl få göra det som gör dem lyckliga. Men en dag kanske någon av dem insjuknar i någonting, och då kommer jag tänka att jag kunde ha gjort mer, och det är rätt så jobbigt. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Matmedvetenhet tar tid. Det är så synd att det ska hända ngt innan folk vaknar. Men om inte jag hade haft problem med övervikt så hade jag nog inte provat lchf. Folk måste få upptäcka det själva annars är de så skeptiska av ng attans anledning.. Nu efter alla mina 12-13 veckor så är jag övertygad om att detta är min väg att äta. Jag skrattar åt mina tidigare inlägg om att jag bar aska gå ner i vikt och sen sluta med lchf. Vilken mes jag var. Nu vet jag bättre och mår så bra utan kolhydrater och socker. Jag unnar mig dock lite godis ng gång otroligt sällan men ser det inte så allvarligt. kroppen få handskas med det nån gång och det roliga är att jag tydligen tål det för vågen löper inte amok dagarna efter. Vinet verkar inte heller så farligt. Ett glas då och då verkar inte heller påverka så mkt. Möjligen då att jag blir snabbt berusad. :) Lchf fungerar och det är hela min kropp överens om. Så otroligt skönt att hitta hem !

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mitt hushåll består av mig, mig själv och jag  :D och ingen av oss har problem med kolhydraterna. Inte tidigare heller, när jag hade familj var det ett problem. Mina utflugna barn äter inte heller kolhydrater fast det förekommer avsteg där. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"

Hur reagerar familjen på att ni väljer LCHF?"

 

Trycker sig ännu mer kakor o bullar o mackor och sötade lättprodukter, ja iaf sambons familj.. Sen åker sambons mamma in och opererar bort gallan trots att jag förklarat att det beror på hennes kosthållning.. Jag blir så trött.. Nåja, det är deras liv. Jag orkar inte ens diskutera längre med någon. "Ät vad du vill, din trångsynthet kommer ta död på dig före kosten" brukar jag säga.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har väl försökt propagera för LCHF i min omgivning, med varierande resultat.
Framför allt min far och hans sambo behöver verkligen detta för att de skall komma till rätta med sina krämpor, han är rätt så överviktig med högt blodtryck och hon har diabetes.
Fästmön är väl så där med på tåget, men äter min mat när jag lagar den och tycker det är gott, men äter kolhydrater också in emellan.

Vänner, bekanta och annat löst folk som jag försöker övertyga tycker oftast bara att jag är ett irritationsmoment numera, jag får nog öva på min övertalningsförmåga tror jag.

Att få folk att fatta att detta inte är en diet som man kör ett tag och sen går tillbaks till det "vanliga", det är nog det svåraste.

Men jag kämpar på, snart skall jag väl komma på det slutgiltiga argumentet som gör att det går upp för våra kära kolhydratmissbrukare vad det hela handlar om. ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Flika in att de kanske tillhör kategorin "kolhydratsresistenta" utan att de vet om det och se vad som händer. Jag fick respons på det. För det är ju så det är. Man kanske ska ligga lågt med att dra in LCHF för tidigt och låta dom suga i sig lite kunskap först om vilka fördelar det kan vara att skippa spannmålen..

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Flika in att de kanske tillhör kategorin "kolhydratsresistenta" utan att de vet om det och se vad som händer. Jag fick respons på det. För det är ju så det är. Man kanske ska ligga lågt med att dra in LCHF för tidigt och låta dom suga i sig lite kunskap först om vilka fördelar det kan vara att skippa spannmålen..

 

Vad menar du med kolhydratresistent?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är precis vad man kan fråga sig. Jag menar inte att lura in någon i en ny diet men att få en och en annan att tänka efter och ta reda på hur mycket kolhydrater man tål. Blir man nyfiken på denna fråga så kan man undra vilken vikt kolhydrater har och hur de påverkar kroppen. För de som inte är insatta. Jag vet att meningen är lite missvisande men en del människor tycks ju tåla kolhydrater mer än andra. Målet är att väcka deras nyfikenhet och att de själva tar reda på mer. Då blir det deras egen grej helt enkelt... ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är precis vad man kan fråga sig. Jag menar inte att lura in någon i en ny diet men att få en och en annan att tänka efter och ta reda på hur mycket kolhydrater man tål. Blir man nyfiken på denna fråga så kan man undra vilken vikt kolhydrater har och hur de påverkar kroppen. För de som inte är insatta. Jag vet att meningen är lite missvisande men en del människor tycks ju tåla kolhydrater mer än andra. Målet är att väcka deras nyfikenhet och att de själva tar reda på mer. Då blir det deras egen grej helt enkelt... ;)

 

Om det var svar på min fråga om vad du menar med kolhydratresistent så förstår jag inte riktigt vad du menar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

:)  Knappast! Tror du mår mycket bättre och blir friskare.

Jo, man har läst om flera i t.ex kommentarerna i kostdoktorns blogg som gjort gbp och äter lchf så du inte är ensam om det. Två av mina opererade bekanta vet iaf att lchf fungerar, men eftersom läkarna varit väldigt emot det för gbp-opererade så tror de på det. Tror nog vården fortfarande är emot lchf rent i allmänhet. Men för dessa två handlar det nog mer om att de inte vill lyssna eftersom de hade sånna enorma förväntningar på att operationen skulle lösa allt, framförallt när Rössner går ut i media och deklarerar att operation är det enda som hjälper. Båda går upp i vikt igen efter att ha gått ner enormt mycket på bara nått år, men då skaffar man en motionscykel eller går ut i skogen för att springa av sig lite kalorier, sen köper man en pizza till och äter en massa frukt förståss...  :P

 

Det tog tid för mig också att acceptera att fett är nyttigt, så jag vill inte döma de som fortfarande är fettskrämda. Kan inte mer än svara på frågor och tala om vad som gäller för mig personligen.

 

Jag är också GBP-opererad.. Tycker att jag har aldrig mått så bra som när jag håller mig till (liberal) LCHF.. :) Inga "dumpningar" inga blodsockerfall.. mindre sug..

 

Minns att jag läste nånstans i antingen en bilagas "fråga doktorn" eller i Matrevolutionen att Kostdoktorn inte såg det som farligt för GBP-opererade att äta LCHF. Det var den första doktorn som jag hört säga det. Så typ samma dag bestämde jag mig att testa LCHF.

Men om jag inte hade lusläst Matrevolutionen (och tro mig.. jag var både road och förbannad av boken..) så hade jag aldrig kommit på tanken att prova. Herregud, förstår ni hur  mycket socker och kolisar som finns hemma hos en hobbybakare? Kändes knappast som en lyckad kombination ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kände att jag pratade inte om huvudämnet.. so sorry, got sidetracked..

 

Hemma hos oss äter jag LCHF. Jag gör undantag med maten väldigt väldigt sällan.. det är om det inte går att låta bli (tex bortbjuden och värdinnan darrar för mycket på underläppen i besvikelse).

Min sambo och min son får kolhydrater.. Vi ser till att variera och experimentera. När sambon gör snitzlar, gör han en stor laddning till mig med specialpanering som jag sen fryser in för annan gång. Blir gott om matlådor på det sättet för oss :) Jag gör en mindre form med zucchinilasagne när de andra äter vanlig lasagne.. I stort sett funkar det. Kanske också för att det inte är en jättekris för mig om det INTE gör det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.