Recommended Posts

Även i semestertider försvinner dagarna fort. Nu i början får jag undan en hel del men har inte tagit tag i höet ännu. Viktnedgång blev det den här veckan också. -3 hg. 

Gårdagens positiva: en skön stund på trappan i kvällssolen. 

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag vet mycket väl vad som blir följden av ”fel ätande”. Värken kommer smygande, först i mina händer och sedan i led efter led. Och nu känner jag att jag återigen lyckats bekämpa värken. Ca fem veckor tog det den här gången innan det vände, fem veckor med strikt LCHF. En bit kvar men ljuset närmar sig snabbt nu. 

Jag är aldrig helt smärtfri men klarar ett liv utan tabletter. Och det här vet jag ju om. Ändå faller jag dit efter en smärtfri tid. Tror på något sätt att ”nu är jag frisk, nu går det bra.” Det går aldrig bra.

Tror aldrig jag blir gammal nog att lära mig.....

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 minuter sedan, Zpider sade:

Jag är aldrig helt smärtfri men klarar ett liv utan tabletter.

Min kvarvarande värk sitter inte i lederna utan i musklerna men jag tycker Anna Halléns ALP hjälpt. Jag tror det har med avgiftningen att göra, att lever och lymfa hinner rensa ut lite bättre mellan varven. 

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så var den positiva trenden bruten. Veckoviktuppgång. Jaja, sånt är livet. En snabb analys kan vara det mycket stressiga slutet på första semesterveckan. Har tyvärr en till sådan vecka, men sedan vänder det. Förutom det där med höet då. Än ser det inte ljust ut på den fronten. 

  • Ledsen 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tre stressiga veckor på semestern är nu snart till ända. Två intensiva tillställningar på hembygdsgården har tagit enormt mycket tid och kraft. Samtidigt har dottern haft födelsedag- och inflyttningsfika med mycket hjälp av mig naturligtvis. En nervös stund i radion hann jag också med mellan något annat. Och uppepå detta så är den årliga oron för höskörden. 

Men nu är det över och höet är inne. Rekordår dessutom, många balar lyfte jag. 700 stycken flyttade jag på själv en gång (stod på balvagnen). Sedan flyttade vi på dem en gång till för att få in dem i ladan. Liiite stolt är jag över min styrka. Mina utegrisar hämtade jag i går. Så nu är alla djuren på plats. 

Men magen mår skit, humöret svajar och sömnen är orolig. Maten funkar inte under stress, antingen ingen alls eller alldeles fel. Vågen har jag ställt långt in under ett skåp, där får den stå ensam ett tag. 

Dagens positiva: halva semestern är kvar....

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Zpider sade:

Men magen mår skit, humöret svajar och sömnen är orolig. Maten funkar inte under stress, antingen ingen alls eller alldeles fel.

Av dina inlägg att döma är du en sån som gärna tar på dig saker, kanske har du svårt att tacka nej eller så tycker du bara att allt är så kul att du hoppar på. Lägg på lite ansvarskänsla på det; "jag har ju tagit på mig detta, då måste jag ju fixa också", så är sannolikheten för stresspåslag optimal. (Gissar att vi är lite lika, du och jag... ;))

Vi kanske har pratat om det förut men när maten blir fel, vad blir det då?
Om man steker upp nåt i större mängd, en rostbiff, karréskivor eller liknande och äter med färdighackad sallad ur påse (eller morot och gurka för den delen) och smör/kryddsmör, så är det lika snabbt som smörgås att fixa till. Fast då måste man veta innan att det ska bli stressigt men förstår jag dig rätt blir det "alltid" det..?
För mig fungerar det i alla fall mycket bättre av att kunna plocka eget halvfabrikat vid behov, jag är dålig på att ställa mig och laga mat när jag ska äta. Risken är stor att jag är mätt innan jag ens sitter tills bords eller att jag tar nåt annat, typ en påse jordnötter eller ost.

Ingen mat kallas "fasta". Inte nödvändigtvis det nyttigaste för just dig (det finns ju de som hävdar att man inte sak fasta om man har stressproblematik) men jag tycker att vi släpper det. Fasta får vara okej. Kanske kan du ha buljong redo? Då får du lite vätska, salt och näring i alla fall.

 

 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, MariaF sade:

 (Gissar att vi är lite lika, du och jag... ;))

Du har så rätt. Nästan så jag tror att du känner mig 😊

Jodå, duktiga jag måste göra det ingen annan vill, duktiga jag måste ställa upp när någon ropar, duktiga jag måste fixa till det där trevliga för andra, duktiga jag måste.....

Det där har jag nog kämpat med hela livet tror jag. 

Haft en stor del av släkten här på besök under dessa slitna veckor. Jag älskar min släkt och får all den ”hjälp” jag kan önska när de är här. Vill gärna att de kommer oftare. 

När jag eller familjen är ensamma hemma sköter var och en sin frukost. Då tar jag mitt kaffe och det jag har lust på den dagen. Ägg, charktallrik, cocosplättar, LCHF-bröd (fast det är mer sällan, får inte till känslan att nu ska jag baka) yoghurt med egen granola. Eller ja, bara kaffet. Då är resten av dagen mycket lättare. När släkten är här har vi förstås gemensam frukost. Och vad finns med då? Bröd! Det som är min stora passion i matväg. Och hamnar det framför mina ögon är det kört. Särskilt om det är lite ”finare” bröd som familjen normalt inte har till vardags. Den vanliga Skogaholmslimpan eller rostbrödet har jag inga problem med, så det är vad jag handlar till familjen. 

När frukosten halkar fel blir resten av dagen jobbig. Och några dagar till. Men nu är vi inte många här i huset så det kan nog rätta till sig. Inte heller är det många krav nu när första tiden är gjord. I går lallade jag och gubben runt i bygden och hälsade på spontant och sedan lyssnade jag på en äldre herre som berättade minnen från bygden medan jag satt i en solvägg. Så tror jag större delen av min kvarvarande halva semester blir. 

Oj, detta blev långt. Men jag har inte varit här på ett tag så det finns kanske lite skrivklåda lagrad. 

Ha det gott. 

  • Gilla 5
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu tänker jag vara lite taskig och föreslå att du ger de andra en chans att känna sig duktiga och snälla, de också. Bara som ett sätt att tänka, så du inte känner dig lat och elak för att du testar att låta bli?

Bröd...ja det var det jag trodde jag skulle sakna mest när jag skulle inleda min GI fas noll i fyra veckor. Men det dröjde inte länge förrän jag gick förbi brödavdelningen på Coop, där det doftade nybakat, och jag bara konstaterade det. Det doftar nybakat. Det doftar gott. Punkt. Ok att det kan vara lite frestande ibland, med pizzakanter och vitlöksbröd och croissanter...men för det allra mesta har jag fått in automatreaktionen: det där är inte ätbart. Blommor doftar också gott; dem äter jag inte heller. Varför det finns i en livsmedelsaffär och på frukostbuffén på hotellet, det förstår jag inte alls. Men jag inser ju att jag haft tur i sammanhanget, att jag inte känner suget.

  • Gilla 4
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan, Effie sade:

Nu tänker jag vara lite taskig och föreslå att du ger de andra en chans att känna sig duktiga och snälla, de också. Bara som ett sätt att tänka, så du inte känner dig lat och elak för att du testar att låta bli?

Inget taskigt, bara fakta. 😊

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Någonting har ändå hänt i min beroendehjärna. 

I går kväll hade vi möte på hembygdsgården. Jag tänkte bjuda på kaffe och något till. Men baka orkade jag inte. Så jag stod en god stund framför kak- och kexhyllan i den lilla butiken. Men kom efter en stund fram till att inget är gott. Och inget jag ville bjuda på. 

Av olika andra orsaker blev det inget kaffe, men det är en annan historia. 

  • Gilla 5
  • Haha 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nyss hemkommen till ett regnigt Sverige från ett soligt Grekland. Jag och gubben tog en vecka ledigt strax före semesterslutet. Jag börjar jobba på måndag och gubben på onsdag. 

När vi bokade resan bestämde jag att den veckan skulle jag släppa all kontroll på ätandet. Och det har jag gjort ordentligt! Men eftersom jag planerade detta har jag även planerat tiden efter. Kroppen behöver vila nu från matfrossa. Och kanske lite lätt komigångträning. En vecka på en solsäng märks, både på hudfärgen och i höfterna. Det ena positivt och det andra smärtsamt.

Strax före vi åkte tog jag beslutet att låta min högt älskade hund vandra vidare utan mig. Det är tomt. Finns andra hundar och djur kvar, men han som följt mig i min närhet under tolv år är inte längre här.  

  • Gilla 6
  • Ledsen 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Zpider sade:

Så nu sitter jag här med en kaffekopp och njuter när jag känner huvudvärken klinga bort.

Dagens positiva..? ^_^

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
15 minuter sedan, MariaF sade:

Dagens positiva..? ^_^

Absolut!

  • Gilla 4
  • Haha 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.