Att förstöra världen, en dricka i taget

[Blogg-Postare]

Här följer ett översatt inlägg av Kristie Sullivan, passionerad LCHF:are, som engagerat hjälper andra att bli friska.

”Du har förstört det för mig!” Den gnälliga rösten i andra änden av telefonen var min man som körde hem från jobbet. ”Du har förstört det.”

Jag tänkte inte be om ursäkt förrän jag visste vad jag gjort mig skyldig till, så jag frågade i en lite oförstående ton, ”Förstört vad?”

”Min Pepsi. Jag hade väntat hela veckan på att få dricka en, bara en. Ja… jag tänkte på den hela dagen och jag hade den i kylskåpet på jobbet och runt klockan tre så gick jag för att hämta den. Jag hade tänkt på den hela dagen och längtade efter att få avnjuta den. Du vet ju att jag älskar Pepsi, eller hur? Du vet att jag ALLTID älskat Pepsi!”

Ja, vi hade velat ha det serverat på vår bröllopsmottagning eftersom han älskade Pepsi. När vi dejtade hade jag alltid några i kylskåpet så att han skulle kunna ta när han var på besök. Efter att vi gift oss köpte jag på mig ordentligt när de reade ut läsk. Faktum är att jag har lärt mig att läskrea går i cykler. Jag köpte på mig ordentligt vid alla stora högtider – Super Bowl, påsk, Memorial Day, 4:e juli, Labor Day, Thanksgiving, jul och nyårsafton. Uppenbarligen räknar dryckestillverkare med att konsumenter köper läsk inför sammankomster och fester. Jag lärde mig snabbt precis hur många kartonger vi behövde köpa för att ha tillräckligt mellan utförsäljningarna.

Även innan LCHF oroade jag mig över kalorierna i denna Pepsi-ovana. Jag drack light-versionerna, så det måste vara helt säkert, eller hur? För att begränsa portionerna så började jag köpa läsk på burk efter att jag upptäckt att han slukat en 2-liters läsk på en dag. Efter att vi fått barn så ville jag verkligen inte att de skulle dricka läsk, så han drack dem oftast på jobbet. Vi hade en liten kyl i garaget och mer än en gång har jag ertappat honom med att ”städa” garaget eller jobba i trädgården och smyga med en burk eller två medan barnen inte såg. Barnen fattade galoppen, så ibland lät vi dem dricka en läsk som en sällan förekommande njutning, vilket inkluderade alla tillfällen då far- och morföräldrarna var i närheten.

Då jag och min man förhandlade om att HAN skulle följa ketogen kost var hans Pepsi-ovana det svåraste. Han gav frivilligt upp bröd, förutom den gången då vi åt middag ute med vänner, och han tog för sig i brödkorgen trots min äkta hustru-blick som sa ”sätt-ner-den-nu”. Han bara spände ögonen i mina och gav mig den klassiska äkta make-blicken ”försök du bara”.

Hur som helst, att avstå från bröd och pasta var faktiskt ganska enkelt för honom, men att leva utan lite socker var svårare, framförallt Pepsi och Nutella. Pepsi var speciellt svårt. Vår kompromiss var att en dag per vecka skulle han få avnjuta en burk Pepsi. Det var inte det jag föredrog, men äktenskap består av kompromisser.

Att förstöra Pepsi

Här var han bara några månader inne i vår nya kost då han deklarerade att jag hade förstört Pepsi för honom. ”Okej, så vad menar du?”

”Tja, jag hade tänkt på den Pepsin och sparat den till ett tillfälle då jag kunde njuta av den. Vid det perfekta tillfället gick jag efter den Pepsin. Jag nästan hoppade i hallen! Jag tog med den tillbaka till kontoret, stängde dörren, öppnade, tog en stor klunk och tänkte, ”‘Usch!’ Älskling, det smakade inte gott. Det var för sött! Jag tog en klunk till, och kunde inte ens dricka upp den. Du har förstört det. Jag är så arg på dig!”

Jag bad aldrig om ursäkt. Nej, jag var skadeglad. Jag firade. Jag grattade honom! Vi spenderade de följande minuterna med att skratta över hur fantastiskt det var. Det var en enorm förändring för honom. Och för mig. Jag hade haft ögonen på en läskrea inför kommande helg! Jag var tveksam när jag frågade ”Så… borde jag inte köpa dessa till dig mer?” Han tog ett djupt andetag. Jag höll andan. ”Nej. Köp inte mer.” Jag tror inte att jag vill ha dem längre. Det kan hjälpa mig.” Jag andades lättat ut. Denna nya kost fungerade, och han hade insett det utan att jag behövde tjata på honom.

Allt eftersom jag fortsatte med min egna LCHF-resa slutade jag dricka lightläsk. Jag insåg att vatten var det enda som släckte törsten som kom med viktminskning. Dessutom lärde jag mig att när jag vid enstaka tillfällen drack en lightläsk var jag ofta mer hungrig efteråt. Det var bara genom att utesluta det i flera dagar och sedan återintroducera, som jag lyckades märka skillnad. Dessa skillnader, mindre hunger och ökad viktnedgång, gjorde det enkelt att göra sig av med ovanan.

När folk numera frågar vad jag dricker så svarar jag ”Vatten, kaffe ungefär en gång per dag, och kanske ett glas vin vid enstaka tillfällen eller en LCHF-cocktail” (mojitos, lemon drop martini och en margarita är mina favoriter!).

Nästan varje gång får jag höra ”Jag skulle aldrig kunna sluta med lightläsk!” Jag ler för jag brukade säga samma sak. Då tänker jag på det starka beroendet min man hade och jag föreslår ”Försök dra ner på det till en enhet per dag. Drick den då du tror att du ‘behöver’ den som mest. När du lyckats dra ner det till en enhet per dag, känn efter hur du mår. Känn hur du mår EFTER att du druckit den. Är du hungrigare senare? Mer upprörd? Törstigare?

Slutligen kanske du kan överväga att utesluta i flera dagar i streck. Testa tre eller fem dagar utan läsk. Sen, när du återintroducerar det, känn verkligen efter hur du mår. Om du inte känner någon skillnad, då kanske det inte är ett problem för dig. Vad jag har lärt mig är att lightläsk får mig att känna mig hungrigare efteråt. Efter att ha fått utstå en längre viktplatå gick jag dessutom ner i vikt efter att ha uteslutit läsk.

Mer än en person har kommit tillbaka till mig och sagt ”Jag hatade när du sa att lightläsk kunde hålla mig tillbaka. Jag hatade det! Men du hade rätt. När jag slutade med det tickade vågen nedåt. Tack, men jag är fortfarande mycket arg på dig för att du har rätt!” Jag ler. Jag firar med dem. Jag har lärt mig att sluta vara skadeglad. Tja, jag försöker sluta vara skadeglad, men jag kommer aldrig sluta gratulera dem för att de hittat sin väg mot bättre hälsa!

—
Kristie Sullivan

Mer

Gå ner i vikt: undvik sötningsmedel

Ketogen kost för nybörjare

Tidigare med Kristie

Alla tidigare inlägg av Kristie

Grunderna i LCHF

11:59

02:45

41:41

16:59

08:57

05:44

1:46:20

45:06

17:49

02:52

27:34

07:09

39:01

05:56

07:29

24:04

02:14

14:09

Viktnedgång

Fungerar LCHF i längden?16:13Är strikt LCHF hållbart i längden? I så fall, hur gör man?

Att hjälpa folk till bättre hälsa15:44Dawn var sjuk och överviktig men sen hittade hon LCHF... och det förändrade hennes liv.

16:02

31:06

14:39

42:31

03:34

45:20

31:11

15:53

16:59

08:57

24:12

05:36

46:13

03:14

10:22

15:56

Om Kristie

Kristie Sullivan har gått från att ha lidit av fetma under den största delen av sitt liv, till att numera passionerat hjälpa andra att få uppleva fördelarna med att eliminera socker, spannmål och stärkelse från kosten. Hon fokuserar på att äta riktig mat som alla i familjen tycker om.

Du kan lära dig mer om henne på hennes YouTube-kanal, Cooking Keto with Kristie. Hon har också publicerat en kokbok, Journey to Health: A Journey Worth Taking som hjälper andra att upptäcka hur utsökt och hälsosam en livsstil med LCHF kan vara. Hoppa på hennes LCHF-resa (som flera tusentals andra) genom att gå med i hennes stängda Facebook-grupp, “Low Carb Journey to Health (Cooking Keto with Kristie)”.

Inlägget Att förstöra världen, en dricka i taget dök först upp på Kostdoktorn.

Visa hela artikeln